daddys

(Translation in English further down)

Så låter det i mina högtalare när det kommer in ett nytt mail på något av mina 4 mail konton. Medan jag svarar på ett av dom hinner det komma in 5 nya.

Jag har drivit den här bloggen sedan början av Oktober. Jag hade då ingen aning om viket arbete som krävs för att driva en blogg som börjar bli populär.

Mina ambitioner var då jag startade, samma som nu. Att visa människor hur barn och pappor blir behandlade av våra lagstiftare och deras hantlangare på socialkontor och åklagarkontor. Det tror jag att jag har lyckats med, men det har tagit all min tid. Det har hänt att jag suttit uppe två dygn i sträck och jobbat. Hur många nätter som gått åt går inte att räkna. Samtidigt som inget jobb av alla jag har haft känts mer meningsfullt än detta så inser jag om än motvilligt att detta inte går i längden. Det har redan blivit ett besök på Sahlgrenskas hjärtintensiv, och jag är bara 42.

Jag vill inte dö i förtid. Jag har två barn som behöver mig. Jag måste också få en försörjning så jag kan leva och försörja för mina barn, och hur mycket jag än önskade att jag kunde få betalt för detta arbete, så vet jag inte hur?

Jag provade att sätta in en länk till en site (till höger) där man kan köpa låtar för 99 cent styck för att stödja den här bloggen, men på över en månad har inte enda låt laddats ner. Trots att flera har berömt dom.

En sak som jag dock noterat med glädje är att jag har nästan 50% kvinnliga läsare på min blogg. Naturligtvis drabbas även kvinnor ibland när staten ska lägga sig i vårt familjeliv, men männen är offer i en förkrossande majoritet.

Vi lever i ett samhälle nu där det har gått så snett att 50% av människorna har fått sådan trovärdighet att deras berättelser inte ifrågasätts av socialtjänst och domstolar, medan den andra halvan av befolkningen döms ohörda. Detta leder till oerhörda personliga tragedier som i fallet med Sara och hennes pappa, män som Conny Olausson och Stefan Holmlin som tar sina liv efter att ha blivit oskyldigt anklagade för våld och sexuella övergrepp. Men det leder också som vi ser mer och mer till ett samhälle där barn växer upp rotlösa och får problem,  Jag har bara det senaste två dygnen fått mail från två ytterligare döttrar vars fäder tagit sina liv efter att ha blivit utsatta för grova rättsövergrepp.

Men i den senaste debatten i Riksdagen som
Den enda ledamoten som tog upp farhågor om att det finns riker med att dra en lagstiftning för långt var moderaten. Jag minns inte vad någon av dom hette. För bara några veckor så hade jag lagt sånt på minnet och kastat mig över datorn, men jag orkar inte längre.

Den 24/1 ska jag till familjerätten igen efter att mamman varit där och pipit om hur dålig jag är på att samarbeta. Dom lär sig dom nya lagarna snabbt mammorna, och även hur dom kan utnyttjas på bästa sätt. Varje år tycks dessutom politikerna vilja göra deras vapenarsenal större, genom att införa än värre diskriminineringslagar. Det finns ju som sagt många som inte ens är nöjda med att mammorna vinner 95% av tvisterna, eftersom ALLA pappor är brutala väldsmän och sexdårar.

Det är bara att inse. Om mamman vill skilja barnet och pappan så lyckas hon. Visst finns det undantag, men då handlar det ofta om pappor som har en god ställning och en god inkomst. Som har råd att driva processen så länge som krävs. Men även få av dessa lyckas. Statistiken kan dom inte dölja i alla fall och den talar sitt tydliga språk. Det är inte barnets bästa dom bryr sig om, det är mammans. Därmed tror dom kanske att dom gör det bästa för barnet, men inte ens det argumentet håller ju, då dom vägrar att agera på uppenbar vanvård utförd av mammor.

Inte ens barnen skonas längre från feministernas diskriminering. Hur många kvinnor har pojkar misshandlat? Hur många kvinnor har pojkar våldtagit?

Jag önskar av hela mitt hjärta att mina barn får uppleva en värld där ett människoliv värderas lika högt oavsett kön. Det står visserligen inskrivet i grundlagen, men vad bryr sig politiker om den nuförtiden? Det är bara några vackra rader som står skrivet i en bok. Det går ju alltid att göra undantag om dom inte stämmer med vår grundsyn. Så tänker en sann fascist, därmed menar jag att feminismen går att jämställa med denna ideologi. Men vi får väl leva i skiten så länge människor inte gör motstånd. Det finns diskrimineringslagar också, men förbud mot könsdiskriminering gäller endast på arbetsplatsen....jo det är sant, därför kan DO inte agera mot den uppenbara könsdiskrimineringen mot män i vårt samhälle. Smart som attan.

Det räcker inte att några kämpar. Det måste mobiliseras ett motstånd som klarar att överrösta programmeringen från dom som sprider lögnerna. Men hur? När dom får en miljard och vi ingenting?
Jag skulle ändå vilja försöka, men jag måste få hjälp. Jag måste få en försörjning och resurser. I Maj slängs jag ut från trygghetssystemet. Då kommer jag inte längre ha råd att bo, än mindre betala för bredband, datorprogram och annat som behövs för att fortsätta den här kampen.

Finns det någon i trakterna av Göteborg, eller ännu hellre nån mil norr om stan som behöver en anställd med mina kunskaper?  Dvs, Internet design, grafisk bearbetning, musiker, PR, journalistiskt arbete, eller dylikt. Eftersom jag är ett "rehabiliteringsfall" blir jag dessutom billig. 

Eller ännu hellre, finns det någon som skulle kunna vara behjälplig att backa upp "daddys" ekonomiskt.
Vi behöver nämligen en fungerande mansrörelse i Sverige. En med en ledning som brinner och inte är rädda att utmana statsfeminismen. En som inte låter sig förtäras inifrån av idioter som hellre attackerar varann. En där män OCH kvinnor står samlade och förenade i en kamp för sann rättvisa och ett rättssystem utan röta. En stark rörelse som på allvar kan utmana tyranneriet.

Skall dock försöka fortsätta skriva i bloggen så länge det går, men tyvärr är den nedläggningshotad som läget är nu.
Jag önskar jag hade resurserna, för idéerna sinar aldrig.

Eder Daddy

PS. Under den tid det har tagit att skriva denna blogg idag har datorjäveln "Yoo-hoo:at mig 24 gånger".

Läs även andra bloggares åsikter om Gömda, Asyl, Liza Marklund, Mia eriksson, feminism, jämställdhet, politik, socialdemokraterna, vänsterpartiet, moderaterna,

Yoo-hoo, daddy has an e-mail

That's the sound my computer makes when I get a new mail in any of my 4 mail accounts. While I answer one of them, 5 more pops in.

I have driven this blog since the beginning of October. I had no idea how much work is required to operate a blog that is becoming popular. My ambitions were when I started, same as now. To show people how the children and fathers are treated by our legislators and their henchmen in the social office and prosecutor's offices. I think I have succeeded, but it has taken all my time. It has happened that I have stayed up two days straight and worked. How many nights I have used I can not count.

While no job I have had before have felt more meaningful than this, I realize albeit reluctantly that this is not possible in the long run. I have allready made a visit to the Sahlgrenska cardiac intensive, and I am only 42.

I do not want to die prematurely. I have two children who need me. I must also have a income so I can live and support for my children, and however much I wished that I could get paid for this work, I do not know how?

I tried to put a link to a site (right) where you can buy songs for 99 cents each, to support this blog, but in over a month not a single song has been downloaded. Although many have praised them.

One thing, however, I noted with pleasure that I have almost 50% of female readers of my blog. Of course, even women sometimes suffer when the state interfere in our family lives, but men are victims of an overwhelming majority. We live in a society now where it has gone to hell. 50% of people have received such credibility that their stories is not challenged by the social services and courts, while the other half of the population get convicted UNHEARD. This leads to immense personal tragedys such as the case with Sara and her father, men who Conny Olausson and Stefan Holmlin who take their lives after being innocently accused of violence and sexual abuse. But it also leads, as we see more and more to a society where children grow up uprooted and have problems, I have only the last two days received email from two other daughters whose fathers have taken their lives after being exposed to serious rights abuses.

But in the last debate in the Riksdag where they treated custody laws, still almost all the members of the different partys agreed that it is fathers who are the threat against defenseless women and children. How far do they want to go? Curfew? Prohibition of the men to stay in the public domain? It may sound silly, but the fact is that two leading feminists in all seriousness suggested these two things. A woman from (v) stood in parliament and said things like "I know personally of three cases" ... yeah? what? where? What was the case about? which has the case number? so I could read the verdicts? Nah, it should not be allowed in a Parliamentary debate.

The only member who raised the concern that there is risks to draw a law too far was the conservative woman. I do not remember any of their names. Only a few weeks ago I would have noted this and run to the computer to protest. But I don't have the stamina anymore.

24 / 1 I'm called to the family court again after the mother been there and sqeeled about how bad I am at cooperating. They learn them new laws quickly mothers, and also how they can be used optimally. Yet each year it seems to be on the political agenda to make their weapons arsenal even more heavy, by introducing even worse discrimination laws. There are as I have said many are not even satisfied with that mothers win 95% of the disputes, as all fathers are brutal violent and perverse.

You just have to face it. If the mother really want to separate the child and the father, she will succeed. Certainly there are exceptions, but then it is often fathers with a good position and a good income. Who can afford to run the process as long as necessary. But even few of them succeed. The statistics can't be hidden. It is not the child's best they care about, it's the mothers. Thus think they might think they do the best for the child, but even that argument don't hold up, when the ruling refusing to act on obvious neglect conducted by the mothers.

Not even the children are spared anymore from feminist discrimination. How many women have boys beat? How many women have boys raped? I wish with all my heart that my children can experience a world where a human life on an equal footing, regardless of gender. It is certainly written into the Constitution, but what do the politicians care about that anymore? That is just some beautiful lines written in a book. You can always make exceptions if they are not consistent with our outlook. That's the thinking of a true fascist, that's why I say that feminism is equated with this ideology.

But we may well have to live in this nightmare as long as people do not resist. There are discrimination laws, but prohibitions against sex discrimination applies only in the workplace .... yes it is true, that's why D.O can not act against the obvious gender discrimination against men in our society. Smart huh?.

It is not enough that a few people fight. It has to be mobilized a resistance that is able to be heard over the propaganda from those who spread the lies. But how? When they get one billion and we get nothing? I would still like to try, but I need help. I must have an income and resources. In May I will loose the small income I am currently getting. Then I can no longer afford to live, much less pay for broadband, computer programs and other things that needed to continue this fight.

Is there anyone in the area of Gothenburg, or even better some miles north of the city that need an employee with my skills? Ie, Internet design, graphic processing, musician, public relations, journalistic work, or the like. Someone in another place? This is after all the age of the internet. 

Or better still, is there anyone that could be willing to back up "daddy" economically. We need a functioning mans movement in Sweden and internationally. One with a leadership which burns and are not afraid to challenge the state feminism. One that will not let itself be consumed from the inside of the idiots who would rather attack each other. One where men and women are standing united in a fight for true justice and a legal system without corruption.

A strong movement that can seriously challenge the tyrants. However, I will try to continue writing in the blog as long as I can, but unfortunately it is threatened as the situation is now. I wish I had the resources, the ideas never stops.

Yours / Daddy

PS. During the time it took to write this blog today, the computer bastard "Yoo-hoo:d me 24 times".