daddys

Beware the fury of a patient man

Du kan ju inte bara sluta att leva...

Kategori: Barn

BikoTar del av Roberts berättelse i kommentarsfältet med föga förvåning, men med desto större bedrövelse. Det djävulska i denna situation är ju inte bara att en maktfullkomlig stat anser sig ha rätten att avgöra om du skall få umgås med dina egna barn eller inte. Och att denna stat när dom fattat sitt beslut vägrar att backa ovasett hur fel dom än har.

Never let your buddy fight alone


Istället så trixar och fixar dom med lagarna så att det blir omöjligt för den enskilde att få rätt. För det är ju dom som är lagen. Eller hur? Lagen är ju inte till för oss små enskilda medborgare. Lagen är till för dom som skriver den. Och om det fattas en lag så skriver dom bara till en ny. Alla instanser och remisser som den ska gå igenom innan den vinner laga kraft är mest bara för syns skull. Hur många av er kände till den nya lagen från 2008 som ger åklagaren total makt att bestämma vilka som skall få sitta med vid ett barnförhör? Inte jag, och inte heller min försvarare.

Ska du i den här situationen behöva höra från någon av dom som skall sägas stå dig närmast att du måste börja acceptera faktum, att du krigar i onödan. T o m att det är fel att kriga?  Värst av allt är när din förmåga som förälder ifrågasätts just därför att du mår så dåligt av den tortyr du utsätts för att du till slut inte kan sova eller fungera normalt. Och någonstans mitt inne i allt detta kaos får du också slängt i nyllet att det är ditt eget fel?  Att det är du själv som satt dig i den här situationen. Detta skall du tvingas höra från dom som, om det funnits något rättspatos eller sunt förnuft, istället skulle ha stått uppe på barrikaden och kämpat jämsides med dig för rätten att vara far till ditt barn.

Offren för vår "jämställdhet" får inte synas


För mitt i allt elände som pågår inte minst i vårt land. Mitt i alla diskrimineringsdomar vi läser om, nu senast, DO dömer ut skadestånd till en kvinna som vägrades tillstånd att bära slöja på jobbet. På Gotland har någon miljonär fått gräddfil till en strandtomt...och folk är förbannade. Kvinnor har äntligen efter många års "förtryck" fått rätten att bada topless på Malmö badhus. (gärna för mig).

Mitt i allt detta nyhetsflöde pågår en diskriminering så fruktansvärd...Rättsövergrepp så smärtsamma...Korruption så ondskefull att vanliga hyggliga människor inte ens kan ta in den. Dom helt enkelt vägrar att tro att i en kamp mellan en enskild människa på ena sidan och samtliga statens och kommunernas myndigheter på den andra så kan den lilla enskilda människan faktiskt ha rätt. Det bara går inte in. Vi har levt för länge i vår trygga bubbla i det här landet. Den fula verkligheten utanför bubblan ser vi inte längre. Vill inte...kan inte...

Du kan ju inte sluta leva....


Det tragiska resultatet blir, att då en människa som vi älskar och bryr oss om, drabbas av denna omänskliga behandling, kan vi inte längre se det groteska denna människa tvingas brottas med. Istället vänder vi oss mot människan...offret...och i all vår välvilja så försöker vi hjälpa denne på dom sätt vi har fått lära oss. Mat, motion, regelbundna tider..så skall du se att det blir bättre. Du kan ju inte sluta leva bara för detta!!

Kan jag inte det? Berätta då för mig hur jag skall klara att leva vidare...Med Ranias bedjande blick som är där så fort jag sluter ögonen. Med hennes röst ekande i huvudet: "Kan inte du gå till domaren och säga att du behöver vara med mig lite mer". Hur skall jag radera minnena av hur Rania gråtande slits ur mina armar av förstående socionomer som försöker intyga mig att hennes hysterika reaktion är fullt normal. Ska jag bara ställa mig upp och ruska av mig dessa minnen och gå vidare? När varje barn jag ser påminner mig om henne. När varje gång ett barn skriker "pappa" på affären kör en kniv rätt igenom mitt hjärta. När varje TV program där ett barn förekommer får mig att snabbt byta kanal.

När sömnen är den enda flyktvägen från en verklighet som har blivit för smärtsam att hantera, varför får jag inte bara sova? Jag är trött nu. I tre och ett halvt år har jag stridit ensam mot övermakten. Jag har oförtrutligt kastat mina småstenar mot deras mur av sköldar. Jag har överösts av hat och förakt för min kamp för min dotters lagstadgade rättigheter. Jag har varit en liten röst som försökt skrika "Stopp!" Jag är inte farlig. Fienden finns inte. Han är påhittad. Men så fort min röst hörts över det allänna "surret" har den snabbt tystats igen. Många vet, men få törs höja sin egen röst i rädsla för reprissalier. Något har gått helt galet i vårt land. Ett folk skall inte behöva frukta sin regering. Regeringen bör däremot alltid frukta sitt folk.

Vi hör aldrig varningsropen


Det fanns dom som försökte göra detsamma som jag innan förintelsen. Det fanns dom som försökte göra detsamma innan irakkriget, det fanns dom som försökte göra detsamma i gamla Sovjet. Men inte hjälpte det då, och inte verkar det hjälpa nu. Den allmänna medvetenhetsgraden tycks inte ännu ha uppnått det stadium då en människa automatiskt reagerar med vrede då ett barn behandlas illa. Så länge barnet är i händerna på självutnämnda experter med fina titlar och vita rockar så får dom göra vad dom vill med dom utan att någon reagerar. Inte ens då våra barn medvetet kastas in i gapet på penninghungrande hajar som behandlar dom fruktansvärt regerar vi. Längre än så har vi ännu inte kommit.

Jag ber om att vi en dag kan komma dit. Då vi som medmänniskor reagerar mot all sorts barnmisshandel. Även den som utförs av våra myndigheter under täckmanteln "barnperspektivet" och den alltid lika populära "för barnets bästa". Men fruktar ändå att vi har en lång bit att vandra. Då inte ens dom människor som står närmast en drabbad vill se vad som försigår, hur skall man då kunna begära att människor som står på långt avstånd skall kunna se? Ändå är det många av er som gjort det, och då vill jag ändå kalla den här bloggen framgångsrik.

Mår väl så där just nu...


Jag har dom senaste dagarna gått in i någon slags vägg och just nu är mitt psykiska mående allt annat än okej. Allt som måste göras blir en 4 meters mur att ta sig över. Även bloggen. Om ni får mindre svar ibland kommentarerna eller på mail så beror det på detta. På torsdag har jag ett möte med socialtjänsten som tydligen fortfarande utreder mammans anmälning trots att polis och åklagare funnit att den var falsk. Men dessa experter vet ju att bara för att det saknas bevis så är en man och pappa inte automatiskt oskyldig bara för det. Det har dom ju fått lära sig på alla kvinnojourens kurser hur slug och beräknande en pappa kan vara bara för att få tillgång till barnen.

Och titta nudå...nu har ju flickan och pappan inte haft någon kontakt på 5 månader, då kan man ju inte bara uppta kontakten igen hursomhelst...Nej dom är sååå känsliga dom små liiiven. Ofattbaaara skador kan uppstå på barnen om dom får träffa pappa...hmmpff tääänka sig nåt så fräckt. Att bara komma och hävda att man har rättigheter som en förälder...trams...här är det barnens bästa vi tänker på minsann...dom äääär ju så sööööta de små liiiven...jaaa *suck*.



Läs även andra bloggares åsikter om

 , , , , , , ,

Barnhus och åklagare begraver bevis.

Kategori: Barn

polis åklagareDet finns ingen rättvisa i det här samhället för mitt barn och mig. Ingen upprättelse, ingen möjlighet att få vara förälder och barn såsom vi båda så hett önskar. När man har ett helt samhällssystem emot sig som inte drar sig för att fuska, ljuga och trixa då lagarna inte längre räcker till.

Dom har redan bestämt sig



Dottern skall stanna hos mor och inte få ha något kvalitativt umgänge med sin far. Detta har dessa myndigheter uppenbarligen bestämt sig för sedan länge, och nu jobbar man tillsammans för att stänga alla dörrar för mig. Den naiva idiot som trodde att fäder och barn också hade rättigheter och ett visst skydd mot övergrepp.  

Uppenbarligen kom det fram saker i det andra förhöret med mitt barn som polis, åklagare och socialtjänst inte vill skall komma ut. Därför ignorerar man först min rätt att ta del av materialet i två veckor, sedan när mitt ombud börjar bli för besvärlig med sitt eviga tjat om "rättigheter" så lägger man ner förundersökningen och hävdar med stöd av detta att man inte behöver skicka ut det andra förhörsprotokollet. Istället sekretessbelägger man det enligt förundersökningssekretessen?? 

Men på den positiva sidan kan väl nämnas att polisman Maria Brage nu efter 30 år som polis äntligen har fått lära sig att skriva ett intyg. Inget vidare bra i o f s då skälen till hennes beslut som vi efterfrågade saknas, men alla är vi små i början.

Lagarna gäller inte pappor


Så här skriver mitt ombud Alexander Barkman i ett kompletterande av vår ansökan om en ny och snar muntlig förhandling i Varbergs tingsrätt:

Förundersökningen nedlagd

Åklagaren Per-Åke Kvarnström beslutade 2009-07-03 att lägga ner förundersökningen mot Joakim Ramstedt. Nedläggningsbeslutet är ovanligt kraftigt uttryckt vilket tyder på att utredningen gett vid handen att inget brott begåtts. Beslutet bifogas som bil 1.

Förhöret med Rania 2009-07-06

real womenDen 6 Juli hölls ett förhör med Xxxxx på barnhuset i Göteborg. Trots skyndsamhetskrav har någon utskrift av detta förhör inte delgetts vare sig Joakim Ramstedt eller hans försvarare. Jag har två gånger hört av mig till polisen till polisen i Göteborg (förhörsledaren är på semester). angående att utskriften av förhöret skall översändas till Joakim Ramstedts försvarare. Vid den första kontakten fick jag beskedet att polisen skulle kolla om det fanns en utskrift och sedan se till att den skickades till Joakim Ramstedts försvarare direkt eller så snart en utskrift fanns tillgänglig.

Vid den andra kontakten, denna gång med förhörsledarens chéf Kerstin Horgby, fick jag besked att en utskrift med förhöret fanns och att denna skulle skickas till mig samma dag (2009-07-23). Senare samma dag fick jag per e-post en kopia på beslutet att lägga ner förundersöknigen men ingen kopia på förhöret. Jag tog därför ny kontakt med polisen om att ta del av förhöret. Joakim Ramstedt och hans försvarare nekades då att ta del av förhöret med hänvisning till förundersökningssekretessen (!) På fråga varför det dröjt så länge med att delge en utskrift av förhöret så att förundersökningen hann att läggas ned (åklagaren måste ju därmed rimligen ha fått ta del av detta förhör) så fick jag svaret att det var den normala arbetsordningen.

Förhöret med Xxxxx innehåller med största sannolikhet uppgifter som är av vikt för utredningen av tvisten i vårdnadsferågan. Om förhöret och handläggningen av det gåt till på samma sätt som i det första förhöret av Xxxxx så har Joakim Ramstedts motpart redan fått ta del av uppgifterna i förhöret.

Inhämtande av handlingar

Eftersom Joakim Ramstedt förvägras att ta del av innehållet i förhöret begärs att tingsrätten inhämtar utskrift av förhöret med Xxxxx 2009-07-06 och att denna förhörsutskrift förs till handlingarna i målet. Eftersom förundersökningen åberopats "in blanco" av såväl motpart som av tingsrätten i det interimistiska beslutet så begärs också att förundersökningen i sin helhet och därtill häförlig överskottsinformation (s.k slask) inhämtas av tingsrätten och att dessa handlingar förs till handlingarna i målet

Dag som ovan
Alexander Barkman
"

Vi har en parasit i vår samhällskropp



parasitDet är inte någon enskild fundamentalistisk, papparädd tjänsteman på ett socialkontor som gör det här mot ett 4 årigt barn och hennes pappa. Det är hela systemet. Ett helt system som med suggestion, fördomar och girighet sliter barn ur armarna på deras föräldrar och sedan lämnar dom åt sina öden därute i det mörka kalla samhället. Sen står samma tjänstemän där och kliar sig i skallen och undrar vad det är för fel på ungdomarna idag. Deras lösning på problemet är att bygga institutioner med taggtråd och isoleringsceller, samt kalla det behandling, och sen ta 4000 spänn dygnet i betalt.

Utan att vi märkte det har några få tillåtits att göra sig till sanningens röster. Röster som hypnotiskt har viskat sina sanningar i våra öron tills vi inte längre klarar att ifrågasätta dom. Istället vänder vi oss emot de få som törs, och reagerar med ilska och förnärmande när någon av dessa sanningar avslöjas som lögn. "Sanningen om Gömda" är väl ett tydligt exempel. För att pappor och män är mer våldsamma och mer sexgalna till sin natur är en sanning som INTE får ifrågasättas i Sverige.

KÖNSMAKTSORDNUNG MACHT FREI borde det stå på riksdagshusets fasad.

Jag valde att ta strid för mitt barn. Jag kunde inte annat. Kärleken är alltför stark till henne för att jag skulle lämna henne till ett öde värre än döden. En kärlekslös uppväxt.

Men parasiten i samhällskroppen är numera spridd överallt. Så fort man försöker hitta en kroppsdel som fortfarande inte är smittad så upptäcker man att infektionen även nått dit. I det läget jag befinner mig i så är mitt enda hopp att vända mig till människor därute som antingen aldrig drabbades av denna hemska parasit eller dom som gjort sig friska ifrån den.

Att vädja om rättvisa borde ju egentligen inte vara nödvändigt, men ändå har jag stått på knä genom hela denna process. Men det har hjälpt föga.

Är det för sent?

struts
I 30 år har vi stuckit huvudena i sanden och låtit denna cancer sprida sig i samhället. En cancer som nästan kan liknas vid organiserad brottslighet. För när den feministiska grenen sätter agendan, dvs död åt familjen, så skapas naturligtvis nya grenar som snabbt listar ut hur man kan profitera så mycket som möjligt på denna politik.

Detta får absolut, på inga villkor avslöjas. Tänk på följderna!! Så jag antar att det är av någon känsla av samhällsansvar, som media skyr denna fråga för allt i världen. Dom sitter ju själva på en av grenarna som riskerar att sågas av. Men en dag kommer sanningen fram om vad som gjordes mot våra barn under den evigt klämkäcka parollen "Baaarnens bästa". Den dagen kommer debatten om tvångssteriliseringen att återaktualliseras och människor kommer i förundran att säga, Hur kunde detta få ske? Varför märkte vi ingenting? 

Lönande extraknäck för socionomerna


Socionom Kenneth Eriksson, aktiv hos familjerätten i Göteborg anlitades som medlare då jag ansökte om verkställighet av domen senast. Dessa extraknäck ger dessa socionomer 10-15000 spänn rätt in på kontot. Men försök att få en enda av dom att erkänna att dom jobbar på familjerätten. Nej dom dyker upp med vita självprintade visitkort med något påhittat firmanamn på. På Kenneth Erikssons stod namnet "K.E Medling". Någon som hittar en rad om ett sådant företag någonstans? Två samtal, sedan en mammavänlig rapport till tingsrätten, kasching, 15 lakan! Och en tvångsseparerad flicka och pappa. 150 dagar idag på dagen. Men vad gör det? Kenneth fick ju sina 15 tusen spänn och har säkert haft en härlig semester på nån fin badort med sina barn i sommar.

Går denna sjukdom ens att bota, eller är det för sent? Har vi tillåtit den att sprida sig för djupt? Hermann göring skrev en gång i tiden:

"Naturligtvis vill människor inte ha krig, vare sig i Ryssland, och inte heller i England eller i Amerika, och inte heller i Tyskland. Det är självklart. Men trots allt är det ledarna i landet som avgör, och det är alltid enkelt att ena ett folk. Oavsett om det är en demokrati, eller en fascistisk diktatur eller ett parlament eller en kommunistisk diktatur. Röst eller ingen röst. Männsikor kan alltid fås att tro på ledarnas försäkringar. Det är lätt. Allt du behöver göra är att säga att de håller på att attackeras, att dom är i fara, och sedan kritisera pacifisterna för att vara antipatriotiska eller mentalsjuka."

fatherNu har dom t o m lyckats göra mig till en farlig fiende till mitt eget barn. Och människor tror på detta? Dom tror att barnhusen reser sig i Sverige för barnens skull. Dom tror att pappor är farligare för sina barn än mammor, trots all forskning som visar på motsatsen. Det går helt i riktning med programmeringen som dom omedvetet utsatts för i alla år.
När något går emot programmeringen reagerar dom flesta med ilska....mot budbäraren.

På min blogg har jag publicerat ut åtskilligt med bevis för att ett brott mot ett barn begås i detta nu. Ändå har människor mest skrivit om huruvida jag är skyldig till det jag anklagats för eller inte. Få har vågat ta ställning. Samtidigt är en 4 årig flicka i händerna på människor som till varje pris försöker förhindra att hon får sin önskan om att få träffa och vara med pappa beviljad.....för hennes bästa.

Egenmäktighet, förtal, falska polisanmälningar, försäkringsbedrägeri, sexuellt ofredande av barn, övergrepp i rättssak, könsdiskriminering, tjänstefel mm mm...är några av brotten som har begåtts hittills för att möjliggöra det största brottet av dom alla. Tvångsseparationen av mig och och mitt eget barn. 

Går denna cancer att bota eller är det för sent? Hur botas en patient som redan fått hjärnan angripen? Den del av samhällskroppen som skall stå för rättvisetänkande och humanitet. Är det ens möjligt?

Frågar sig daddy den 29 Juli 2009


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Kärleksmördarna

Kategori: Jämställdhet

Ingela ThalénDetta är Ingela Anita Thalén. Socialdemokrat, feminist, tidigare både socialminister och biträdande socialminister i olika (s) regeringar, riksdagsledamot fram till 2004. Sedan dess förbundsordförande i BRIS. Det betyder "barnens rätt i samhället" om någon inte visste det. Detta är också den högst ansvarige för det sexuella övergrepp som utfördes mot min dotter för några veckor sedan på barnhuset i Göteborg. Ingela Thalén är också nämligen ordförande i stiftelsen "barnahus" som slår upp sina barntortyrcentraler över hela Sverige som ett jävla ogräs.  Det var också denna barnälskande BRIS ordförande som en gång la motionen som drog igång eländet. Fast då kallade hon det för barnrättscenter.

Denna kvinna är antingen mycket förvirrad eller helt galen. Efter att ha läst hennes senaste utspel så lutar jag åt det senare. I en pressrelease i BRIS namn som blev till en debattartikel i någon liten blaska kallad GD ondgör sig Thalén över Sveriges pappor och styvpappor på ett sätt som vore straffbart med fängelse om det riktats mot någon som helst annan grupp i samhället, utom just mot män i allmänhet och pappor i synnerhet. Så här skriver Thalén bla: Barn som tvingas leva med skyddade personuppgifter har ofta bevittnat eller själva blivit utsatta för våld och hot. Många lever på flykt undan pappa eller styvpappa och är ständigt rädda för att minsta felsägning kan leda till att han hittar dem igen. Vilken stålkvinna! Vilkens barnens försvarare! Fan heller! Vilken sabla råttfångare, hatspridare och fanatiker. Naturligtvis hyllar BRIS verksamheten. Det är ju himla lustigt då det råkar vara samma galning som lämnat in motionen om att starta dessa effektiva förhörscentraler, som nu sitter som ordförande i både BRIS och Stiftelsen Barnhus. Om du Ingela Thalén eller någon i din BRIS stab läser detta så vill jag att ni laddar ner dokumentet "förhör med Rania" i spalten till höger, och sedan ger mig ett svar på om ni anser detta vara ett övergrepp på barn eller inte? Ni måste väl kunna sånt som är såna experter?

Det är bara en fasad


Socialtjänsten har bl a under Thaléns ledning utvecklats till någon sorts feminismens stormtrupper. Jag vet inte hur det låter för er, men för mig som har sökt och grävt efter sanningen under snart ett års bloggande, och som har tvingats, att i tre år åse ren misshandel av inte minst mitt eget barn av dessa självtillsatta "barnbeskyddare", men tyvärr också många andras, så ifrågasätter jag starkt den förhärskande bilden av kvinnornas eviga offerroll. Den bild vi dagligen hypnotiseras med av bl a politiker som Thalén. Demoniseringen av fäder tycks vara en
fuskspelmedveten politik och ett fuskspel för att få människor att passivt tillåta att våra barn "omhändertas" av vår omhändertagande stat som plötsligt är så ivrig att hjälpa till. Vet ni någon annan statlig sektor som är lika snabba och servicevilliga?  Att krossa familjen som instution har varit ett feministiskt mål sedan det stora manifestet kom ut i början av 70 talet. Retoriken i den ovan nämnda artikeln är det samma falska insmickrande budskap som Thalén och henne systrar kört med i 30 år.

"Detta kan tyckas vara grymt mot ursprungsföräldrarna"
säger Thalén i en annan intervju där hon vill öka på adoptionstakten. Där pläderar hon (eller pladdrar, vilket man vill) om att de biologiska föräldrarna bör diskvalificeras för alltid, redan efter ett års separation från barnen, vare sig den är frivillig eller påtvingad. Inom ett år skall man alltså visa sig värdig en ny chans, om man någonsin vill få chansen att få återförenas med sina barn. På ett år skall man alltså inte enbart hantera det som orsakat krisen till att börja med, utan också traumat att förlora sina barn. För att bara efter ett par månader resa sig på fötter igen och anpassas till den gängse föräldranormen, såvida socialtjänsten över huvud taget vill tala med dig vill säga. Annars...kan du glömma dina barn...."Detta kan tyckas vara grymt mot ursprungsföräldrarna??"

Under hela de senaste 10-15 åren har det funnits människor som försökt göra sig hörda medan socialstyrelsen i statens tjänst begår rent horribla övergepp mot både föräldrar och barn. Men muren av tystnad ifrån våra media har varit talande i sig självt. Och fram till nu har sanningen kunnat begravas. Bekvämt nog för kvinnor och män som Thalén. Oss kämpande pappor stämplar man som udda konspirations teoretiker, svikare eller kvinnohatare i den mån vi överhuvudtaget får något utrymme i media.

Nu har dom även lyckats lurat i oss att, om man samlar poliser, socialarbetare och bup psykologer i en och samma byggnad så gynnas barnperspektivet. Dvs det uttryck som alltid används för att försvara övergreppen. Barnperspektivet?? Detta i hoppet om att vi som vanligt inte skall klara att se bortom sanningen. Att dessa barnhus, dessa häxgrytor av sexutredare, psykologer och socionomer enbart är en fasad för ett system som är grymt och omänskligt och som profiterar på våra barns lidande i deras eget namn. Jag misstänker dessutom att i den mån det finns pedofiler i vårt samhälle, så står ett jobb på ett barnhus rätt högt i kurs. Själv har jag svårt att se att någon annan typ av människa skulle orka sitta och prata avancerad sex med barn i alla åldrar dagarna i ända. Skulle du?

Det är vi som är den sista sovjetstaten!


Inte ens i gamla sovjetunionen tillsattes domare politiskt och blev satta att döma över människor efter en tvåveckors kurs. Visst fanns en politisk kommisarie med på rättegångarna, men han hade ingen formell makt utan hade en mer övervakande uppgift. Över 7000 barn per år faller idag offer för den fruktade LVU lagen i Sverige. Ofta desamma som tidigare varit inblandade i tragiska och onödiga vårdnadstvister. Ett faktum som ingen försvarare av detta vidriga system vill tala högt om. Efter att ha jobbat ett antal år i "branschen" har jag tydligt sett sambanden. I dessa fall som så ofta är rent livsavgörande sitter det människor till doms utsedda av våra partier. Detta system är Sverige idag ensamt om i världen, även om jag med det inte säger att det inte finns även andra länder med usel rättssäkerhet. Dessa är dock sällan lika hycklande. I den klassen tillhör vi eliten.

Dom flesta vet att korruption sker, men inte i vilken utsträckning, eller vilka spår det sätter i människor. Liv slås i spillror på socialtjänsternas hemliga sammanträden, där i den mån det förs protokoll så hemligstämplas dom under en sekretesslag, som i en demokrati egentligen endast skall skydda landets försvar och säkerhet. Det är vi som är den sista sovjetstaten, men det har de flesta inte begripit än. Falskt invaggade i statens trygga famn som verkar så säker och snäll.

socialstyrelsenDom t o m brydde sig om oss till den milda grad att dom ville hjälpa oss att äta rätt mängd brödskivor varje dag. Vi som är gamla nog minns den där kampanjen. Hur kränkta folket kände sig och hur förbannade vi blev.
Vi behövde väl ingen jävla morsa som talade om för oss vad vi skulle äta och inte.  Socialstyrelsen backade bugande av skam ut ur debatten under ständiga betygelser att man hade lärt sig en läxa.

Det hade man också....att om man skall utöva maktmissbruk och förmynderi så måste det ske i det tysta och skyddas från insyn.

Självbestämmanderätt och intigritet



Vet ni vad som står i socialtjänstlagens (2001:453) första kapitel och första paragraf? Jo följande:
Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas
* - ekonomiska och sociala trygghet,
* - jämlikhet i levnadsvillkor,
* - aktiva deltagande i samhällslivet.
Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

Redan där börjar alltså kriminaliteten. För så tolkar i alla mitt enkla manliga förstånd kriminalitet.

Det står i lagen exakt formulerat hur och i vilket syfte en myndighet skall bedriva sin verksamhet. + . Myndigheten underlåter att göra detta, och agerar ofta istället i ren motsatt riktning än vad som stipuleras i lagen. = . Lagbrott.
Även en socialtjänstlag måste ju utformas i enlighet med vår grundlag. Men numera har våra ledare sedan länge verkat glömma att det finns ett avsnitt i lagen som reglerar våra fri och rättigheter, som kallas
babykonstution, eller grundlag. Ordet grundlag kommer just från tanken att alla andra lagar skall grundas på dessa.

Sverige fälls ofta


Numera gör man undantag efter undantag. Vi har inget högre organ än regeringen i Sverige. Dvs ingen instution som kan skydda våra grundlagar från klåfingriga regeringars idiotförslag. Vi behöver en fri, absolut obunden och principfast konstutionsdomstol i Sverige. Ett beslutande organ som skyddar våra grundlagsstadgade fri och rättigheter, och därmed även oss...folket. Europadomstolen finns ju, men dom dömer väl inte efter svensk grundlag? Och det är väl fortfarande under den vi lyder? Både herreman och dräng... Eller har vi numera två?

Sverige leder EU ligan över länder som fälls oftast i europadomstolen för brott mot dom mänskliga rättigheterna. Men istället för att göra någonting åt problemet så betalar man glatt böterna och bara fortsätter sitt förödande krig mot familjerna och fäderna framförallt. Det är ju vi som slår, kontrollerar och våldtar pga vårt enorma kontrollbehov...och, inte att förglömma, vårt eget höga nöjes skull. Att misshandla och våldta kvinnor och barn verkar ju vara varje svensk mans favoritsyssla. För det vet vi ju allihop så väl vid det här laget att oavsett om vi är svarta, vita, gula eller röda så tillhör vi ju alla samma ras....Djurets.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Daddy: Förundersökningen nedlagd

Kategori: Jämställdhet

Love

Idag kl 14.30 fick jag beskedet av åklagaren då jag ringde för att fråga ett och annat. Då blev jag paff, och när jag blir paff blir jag tyst, så jag tackade mest för beskedet och lade på. Sen satt jag en stund och fånstirrade på telefonen, medan insikten sakta sjönk in.  Egentligen har jag ju vetat att det ju är det enda logiska beslutet, men samtidigt har jag sett så många andra fall som trotsar all logik, så att man känt sig trygg är nog att säga för mycket.


Dom exakta formuleringarna kan vänta, och för er som inte riktigt hajade den lite ironiska i inlednings stycket så skall jag stava det för er...FY FAN VAD GLAD JAG ÄR!!
Detta är en seger för sanningen, för heder och för ärlighet även om den satt jävligt långt inne.

Slipper spana


Nu slipper jag i alla fall den pressen. Den att vakna upp varje dagoch undra om det skall bli den sista i frihet på länge. Jag slipper få upp hjärtat i halsen, och titta ut genom fönstret när jag hör en bil komma körande. I snart 4 månader har jag levt med den oron, samtidigt som jag i åratal levt med en annan oro och en sorg för stor för en människa att bära. Mitt barn och jag får inte träffas. Inte tala med varann. Jag vet inte var hon finns, hur hon mår, vad hon tänker.

145 dagar i sträck nu. Så länge har dom aldrig hållit oss separerade förr. Snart  5 månader. I mitt liv är detta en evighet, i en fyaårings så är det eon. Är det möjligt för en icke drabbad förälder att ens ta in? Kanske om ni blundar och tänker på er lilla Kalle, Lotta, Mia eller Thomas, och smakar på orden igen,  5 månader....Nu anser åklagaren att det inte finns någon bevisning och inte heller att en fortsatt utredning kommer att avhjälpa det faktumet. Det kommer väl inte att fria mig i Jarri & Co:s ögon, men med dom ögonen har man ju ett väldigt smalt synfält. Sedan får man kunna hur mycket barnpsykologi som helst. Skulle inte förvåna mig om Jarri är just barnpsykolog på BUP. Det är ungefär så dom resonerar tycks det.

Nu återstår socialtjänsten. Men dom anser ju inte att det är skadligt att skilja barn och föräldrar, snarare tvärtom. Annars skulle dom väl inte göra det med en sån glöd och iver. På Kungsbackas familj & individomsorg är det något som är ruttet utav bara helvete. Någonting dom styrande genast borde ta och styra upp, innan varenda kommuninvånare får gå med klädnypor på snoken. Vore väl en fin bild på turistbroschyren? 


justice

Dags för sanningen nu!!


Jag talar om sanningen. Inte ens ber jag om rättvisa, bara om att dom vore åtminstone lite intresserade av mina bevis för alla hennes och mormors lögner som jag gång på gång velat erbjuda dom att ta del av. Att dom tar av sig skygglapparna och faktiskt gör sitt jobb nu. Tänk vilken dröm det vore om dom gjorde det skyndsamt också, så jag och min dotter kunde få återupprätta vår relation, innan vårdnadsmålet kommer upp i tingsrätten. Denna gång vill jag inte ha en dom som placerar vårt barn i de enväldiga händerna på en förälder som inte vill förstå hur viktig den andra är. En dom som dessutom belönar själva anledningen till min och mitt barns ofrivilliga separation. Lögner, bedrägeri och umgängessabotage. 

För många av er kanske det skulle kännas som rättvisa, för mig skulle det bli den lyckligaste i mitt liv, inget snack om det. Jag skulle hålla om min unge i vetskap om att det är mitt eget hjärta jag håller i. Här har ni i alla fall en förälder som aldrig kommer att glömma det igen...någonsin...om jag nu någonsin gjort det. 

Men rättvisa är något annat


För att sann rättvisa skulle skipas dock skulle jag få ersättning för alla enorma kostnader i både pengar och psykiskt lidande och stress  som detta har fört med sig för mig och vår dotter.  Vilka behov av professionell hjälp detta kan ha skapat. De tjänstemän som genom nonchalans, inobjektivitet och fördomar har skadat vårt barn, så helt i onödan. För att inte tala krossandet av  mammas och pappas framtida chanser till försoning borde alla granskas för inkompetens och grovt tjänstefel...åtminstone. Bevis saknas sannerligen inte. 

sad

Kan vi börja tänka på barnets bästa nu?


Och möjligen skifta från mammaperspektivet till barnperspektivet i det här fallet? Jag tycker det är på tiden efter över tre år. Jag vet hur övertygande hon kan vara, men till slut borde det ju gå upp för även de mest rödstrumpade socialsekreterare att vi har genom hela denna process haft en förälder samt hennes mor som ljuger och en som har talat sanning. En sanning som i era ögon varit värd mindre än en tysk marksedel på trettiotalet, men som hela tiden legat öppen för er insyn och er vilja att ta del av den, något ni inte har velat göra, och en helt unik fantastisk liten flicka har fått betala priset.

Men låt oss inrikta oss på barnets bästa nu och inget annat. Trots allt som har hänt och allt djävelskap jag tvingats gå igenom så är försoning vad jag önskar mest. Att vi kan komma till försoning för vårt barns skull. Jag vill att det borde poängteras tydligt och högt från både vår domstol och vår socialtjänst att här i Sverige ser vi allvarligt på falska anklagelser. Här ser vi allvarligt på när en förälder bedrägligt försöker eliminera den andre av skäl som enbart kan vara psykiska, eftersom det ju inte finns några andra i vårt fall. Det behöver man ju inte vara speciellt bevandrad i psykologi för att förstå. Just sådana tecken som socialtjänsten skall ge särskild akt på. Att socialtjänsten åtminstone vore villiga att utreda den möjligheten så hade man gjort  vår dotter en stor tjänst. Och på sikt även hennes mor. Om hon klarar att sluta vara rädd. Inte för mig men för att förlora dottern och hennes kärlek. Jag tror att det är där skon klämmer. 

försoningJag hoppas att hon en dag snart förstår att ju mer man försöker hålla fast kärleken, desto värre kommer den att kämpa för att komma loss, för annars dör den under en sådan behandling. Att hon kommer att förstå att ju mer hon ser och respekterar vårt barns önskningar att få vara med sin pappa desto mer kommer vår dotter att älska henne för det, inte mindre!
Tänk om vårt barn kunde få en mamma som har förstått att ingen i världen kan ersätta henne. Inte heller jag, oavsett hur än populär jag blir. Som kan slappna av i förvissningen om att även om vi ser på föräldraskap från två håll ibland så är det en tillgång inte ett hot., En mamma som kan lita på att jag skyddar min dotter med mitt liv, lär henne respekt, inte minst till sig själv. Lär henne om kärlek. Den allra viktigaste. Den som sitter under ytan. Den som fyller hålet inuti och gör oss starka. 

För modern till mitt barn är alltid välkommet här hos oss. Vi klarar att se bortom ogrundade rädslor, och vi klarar att förlåta. Men nu är jag som sagt i min värld av visioner.

Jag vet att vägen framåt inte blir lätt och att den innehåller ett hav av minor att råka kliva på. Tänk om vi redan från början hade fått den hjälp som behövdes.

För dom pengar denna process har kostat endast skattebetalarna i onödan hade vi kunnat skicka minst 200 verkligt behövande och fattiga barn till Disneyworld en vecka med allt betalt. Hade inte det varit roligare och mer meningsfullt? Vad har vi fått för våra skattepengar istället. En knäckt pappa, en dotter som redan vid fyra års ålder har behövt konfronteras med livets vidrigheter, och som tagit stor skada av detta, en mamma som har uppmuntrats att begå olagliga handlingar och som nu ser sig som barnets totala envåldshärskare. Jättefin investering...verkligen.

Allison Krauss sjunger om sin pappa. 



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,


Barnskyddsutredningen är lämnad

Kategori: Barn

myndigheterMen myndighets Sverige har tagit semester, så det händer just nu ingenting i min dotters fall. Något skriftligt beslut att jag nekades inträde att bevittna det andra förhöret med min dotter tillsammans med mitt ombud har jag inte fått. Inte heller något skäl. Själv hör jag polis Maria Brage flera gånger lova mig det under samtalet som hölls utanför barnhuset i Göteborg.

Jag talade med min offentliga försvarare igår på hans första dag tillbaks från semestern. Att det hållits ännu ett förhör med dottern visste han inte ens om. Trots att åklagare Sune Johansson i ett inspelat samtal påstår att han blivit informerad.

Semester och därav följande personalbrist är inte ett skäl som godtas till fördröjandet av en förundersökning där barn är inblandade. Det har JO slagit fast, men vem bryr sig? Inte våra barn"skyddande" myndigheter i alla fall.

Inget protokoll, inget åtalsbeslut


Inte heller har varken jag eller mitt ombud fått något protokoll från det andra påstått hållna förhöret. Märkligt förresten vad tingsrättens skyndsamhetskrav blev viktigt helt plötsligt för att mitt ombud råkade vara ledig ett par veckor. Själv går jag fortfarande och väntar på besked om dom tänker åtala mig eller inte. Att jag hittills inte fått det tyder väl på att dom har ganska tunt på fötterna. Men det har ju å andra sidan inte hindrat dom förr.

Nya barnskyddsutredningen ger mig rysningar


Maria Larsson passar dock på att lägga fram den nya barnskyddsutredningen mitt under semestern så att den skall slinka så obemärkt igenom som möjligt. Den särskilde utredaren är den tidigare generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin Wigzell. Detta är hennes förslag i korthet:

Fakta: Barnskyddsutredningens förslag i korthet
  • Bestämmelser som rör barn i socialtjänstlagen och bestämmelser i lagen om vård av unga slås samman till en enda lag.
  • Barn ska få utökade möjligheter att tala med och få hjälp av socialtjänsten, oberoende av vårdnadshavarens samtycke.
  • Socialtjänsten ska, när hänsyn till barnets säkerhet så kräver eller om det är barnets önskan, kunna avvakta en kortare tid med att underrätta föräldrarna om att en utredning har inletts.
  • Socialtjänsten ska kunna följa upp ett barns situation, även när föräldrarna motsätter sig detta, om det finns befogad oro för att barnet far illa samtidigt som laglig grund för tvångsåtgärder saknas.
  • Varje barn som omhändertas ska få en egen socialsekretare som ska besöka barnet minst fyra gånger per år och så långt som möjligt föra enskilda samtal med barnet.
  • Familjehemmen ska få bättre stöd i form av utbildning.
Källa: Socialdepartementet (TT)

barnskyddsutredningen

Låter det tryggt?


Ni behöver knappast fråga mig vad jag tycker. En socialtjänst som redan står över allt vad lagar heter skall alltså ges ännu mer befogenheter på bekostnad av föräldrarna. Idag är det mitt barn dom tar, i morgon är det erat.
Ni som tror på våra socionomers objektivitet och proffesionallism må leva kvar i den villfarelsen. Vi som fått uppleva den first hand blir skräckslagna av detta framtidsscenario. För vi vet att något barnskydd är inte vad denna myndighet ägnar sig åt.

Länkar till Ann Charlotte Martéus debattartikel i Expressen "overklighetens barn i centrum" som jag tycker sätter fingret precis på problemet. Hon skriver bl a: "Men för att köpa den här idén i praktiken måste man tro på socialtjänstens och samhällets förmåga att verkligen hjälpa barn i behov av stöd och skydd. Och meritförteckningen är ju inte helt lysande."

Kan knappast sägas bättre.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Hemma igen

Kategori: Barn

missingHemma igen. Nu är dom här allihop. Robin Farmor, farfar, Farbror Mattias, kusinerna Emilia och Linéa,  samt Linéas kompis My. Men en saknas. Jag har suttit i bilen hela dagen och är ganska trött, men ett litet inlägg orkar jag med.

Jag har precis läst era kommentarer och blev väldigt glad över den anmälan som en läsare har gjort. Jag vet vem du är, men det spelar ingen roll. Jag är tacksam för hjälpen. Jag har idag själv jobbat hela vägen ner i bilen, skrivit, läst och förkovrat mig.

Jag har läste era kommentarer för ett tag sedan och, som sagt dom är väldigt kloka de flesta av dom.

Men så har vi ju Jarri


Jarri vem det nu är anser tydligen att jag är ute och cyklar, och att jag borde anlita någon kunnig person. Jag tror mig kunna påstå att min Advokat Peter Haglund är en av dom mest rutinerade inom det område som rör familjerätt och LVU fall.

Jarri, om du hade läst och tagit del av all bevisning som du  påstår så hade du ju sett att lagen, och även åklagaren bägge stipulerar att ett andra förhör med dottern var meningslöst då syftet med detta förhör är just att min advokat skall få rätt att ställa frågor till henne. Och då det dessutom är vår sida som begärt rätten till detta så har även jag all rätt i världen att vara med i ett angränsande rum. Detta står i lagen Jarri. Det hade du vetat om du läst det jag skrivit. Men min offentlige försvarare fick inget besked om, att eller när detta förhör skulle hållas. Inte heller jag. 

Tänker inte spilla tid eller energi på att tjafsa med dig mer. Oavsett hur stark strömmen än blir så är du en kärring som ska gå emot den till varje pris. Bevisen som ligger ute på bloggen visar att ett antal lagar har brutits. Egenmäktighet med barn, Falsk tillvitelse, lögn under sanningsförsäkran, förundersökningskunggörelsen som slår fast vilka regler som gäller gällande förhör med barn, sekretesslagstiftningen som ger mig rätt att ta del av uppgifter som rör mitt barn, vårdnadshavare eller ej, Försäkringsbedrägeri...Men Jarri lyckas ta del av alla filer jag lagt ut och ändå missa alltihop. Jag uppmanas hålla en civil ton i mitt svar för att slutligen kallas patetisk av denne pajas figur som minsann inte alls är hatisk på minsta sätt. Tyck vad du vill, jag skiter i vilket. Du får ha vilka åsikter du vill, det står i grundlagen. Du vet den där som också säger att alla skall behandlas lika inför lagen.....

Sanningen överlever det mesta

sanningenT o m så svår misshandel som det är frågan om här. Att utredningarna skall bli klara i tid tid som tingsrätten tog för givet då dom av skyddskäl tog min och min dotters umgängesrätt ifrån oss, finns det inte längre något hopp om. Socialtjänsten har under två och en halv månad enbart lyckats att tala med C två gånger, och bokat ett samtal med mig den 6 /8 då det återstår en vecka på de fyra månader som dom har på sig.

Polisutredningen bedrivs även den ytterst långsamt. Hittills har dom hållit två förhör med mitt barn och ett med mig. Av förhören framgår också att man har haft flera underhandskontakter med dotterns mor och mormor, som dock inte presenterats som förhör. 

Av polisförhöret framgår tydligt att mitt barn inte har utsatts för några övergrepp av mig. Hon framhåller att jag är snäll, aldrig blir arg och att hon vill vara hos mig samma tid som hos sin mor, men Maria Brage försöker med konstens alla regler att manipulera fram ett "erkännade" av henne. Som att hon och jag skulle ha "hemlisar", trots att den enda hemlis som mitt barn har är att hon vill vara med mig mer, men inte får för att hennes mamma bestämmer allting.

Varenda fel i boken


Maria Brages förhör av min dotter är en stilstudie i hur ett förhör med barn inte skall gå till. Ledande frågor, Upprepande av frågor när hon inte är nöjd med svaret, då pressar hon barnet tills hon får "rätt svar". Brage uppfinner också begrepp som "snoppleken" som hon inte känner till och låtsas som att barnet har använt begreppet för att förvirra henne. Maria Brage har enligt egen utsago varit polis i 30 år och säger sig var expert på att förhöra barn. Att hon därmed inte skulle förstå vad hon gör torde då vara uteslutet, förhören är alltså medvetet undermåliga.

Ett nytt förhör skulle hållas med min dotter den 24/6 kl 10:30. Alexander Barkman som trädde in i min försvarares ställe den dagen skulle medverka i medhörningsrummet.  Men Förhörsledare Maria Brage blev mycket upprörd då hon i telefon med Alexander fick höra att även jag skulle närvara. Till Alexander sade hon då i telefon "Nej! Absolut inte, vi kan inte ha några förvare på barnhuset", Alexander blev tyst av pur förvåning, och Maria Brage fortsatte: "Ehmm, misstänkta förövare menade jag".  Som ni som hört ljudfilen från vårt besök på barnhuset vet så vägrades jag ju också att komma in. Maria Brage upprepar att hon minsann jobbat som polis i 30 år och "Aldrig har jag väl haft en misstänkt med vid förhör av målsägande som ÄR drabbade av brott". Detta är ju också en smula märkligt då lagen som förbjuder den misstänkte att delta om inte förhörsledaren godkänner det kom 2008...och inte för 30 år sedan.

Att denne superrutinerade polis redan tagit ställning i skuldfrågan blir rätt tydligt.

140 dagar idag

barnkonsventionenJag orkar inte skriva mer idag, och då har vi ju ännu inte hunnit till varken socialtjänstens eller åklagarnas brott och tjänstefel, men det får anstå till nästa inlägg.

Min dotter har klart uttryckt sin kärlek till mig som far och hennes vilja att vara med mig mer, men nu har hon inte fått träffa mig på ett tredjedels år. Detta är en mycket mycket lång tidsperiod för en flicka på 4 och ett halvt år.

Och om detta inte är ett brott mot barnkonventionen så måste både jag och de flesta advokater ha missuppfattat dess ordalydelse flagrant, men hur kan den misstolkas?

Barnets åsikt och vilja skall tas hänsyn till. Det står så. Men har man gjort det i mitt barns fall? Inte mamman eller mormorn. Inte polisen, Inte socialtjänsten och inte åklagaren. Inte heller har någon av dom myndigheter som regelbundet läser denna blogg reagerat eller agerat för att stoppa detta brott mot min dotter. För ett brott är det ju eftersom Sverige som konventionsstat ratificerat konventionen.

Barn har rätt till en nära och god relation med bägge sina föräldrar står det vidare. Har mitt barns lagliga rätt till en nära och god relation med mig ärats? När man medvetet fördröjer utredningar, råkar tappa bort bevis och låter veckorna bara gå utan att agera? 

Det kan inte vara så många fler är Jarri som anser det vara i barnets bästa intresse att kränka dess rättigheter.....

Godnatt. I morgon måste jag var utvilad så jag orkar vara stark för det barn som jag får ha umgänge med, trots att jag verkar vara en fullständigt livsfarlig förälder. Hovrätten avslog min begäran om prövningstillstånd så nu har istället en ny begäran om muntlig förhandling inlämnats till Varbergs tingsrätt. Och dagarna tickar på......

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Pappan hängs ut av Aftonbladet

Kategori: Pappa

AftonbladetVet inte hur många av er som läste artikeln i Aftonbladet debatt häromdagen. Jag själv vägrar köpa dyngan längre. Som man blir jag ju bara kränkt av innehållet, och varför skall jag betala 10 kronor för det? Men just denna artikel blev jag uppmärksammad på redan strax efter den kom ut. Inte minst av flera personer som kommenterade mitt förra inlägg.

Rubriken som redaktören satt på Moa Karlssons inlägg var "Barnet hängs ut - av pappan". Moa Karlsson har ända sedan jag började skriva om dom illgärningar som görs mot mitt barn upprört ondgjort sig över det faktum att jag har postat ut bilder på min dotter på internet. I övrigt har hon inga synpunkter på mitt fall och vad som är rätt och fel har hon upprepat gång på gång, men det kommer ju fran rätt tydligt i hennes rasande inlägg att så inte är fallet. Dessutom är det ju inte bara mig denne Moa hoppat på. Ingrid Carlqvist har fått en rätt rejäl släng av sleven också. Moa tycker inte om att man försvarar "pedofiler".

 

Huruvida någon verkligen är pedofil eller inte avgör Moa Karlsson själv, utan att ens sätta sig in i fakta. Att ta del av de filer och dokument som jag har lagt ut här och som rätt tydligt friar mig från dylika brott har hon enligt egen utsago inte varken lust eller ork till. Detta sanningsvittne får alltså sprida sina fördomar på Aftonbladets debattsida. Återigen ett helt osannolikt dåligt omdöme av vår största kvällstidning. Granskning av inkomna artiklar? Äsch varför det, så länge som ideologin är den rätta?


Om Moa finns så borde hon åtalas

 

Att som Denne Moa Karlsson skriva till tidningen Villalivs VD där Ingrid Carlqvist är chefsredaktör och baktala henne för hennes åsikter om rättssäkerhet även för män i Sverige, genom att påstå att Ingrid försvarar pedofiler är förtal, trakasseri och fridskränkning. Att sedan också skriva till tidningens annonsörer och påstå samma sak måste ju även falla under en rad andra åtalspunkter, men Yahoo adressen hon använder för att göra det får inte en enda träff på google vilket får mig att misstänka att denna address är skapad just för detta syfte. Jag tvivlar ens på att någon Moa Karlsson existerar. Om så är fallet blir ju Aftonbladets beslut att ta in den kränkande artikeln om mig än mer anmärkningsvärd. Det betyder ju att vem som helst kan skapa en Yahooaddress och kalla sig Robert Lind i Kramfors och ljuga om människor ohejdat för att sedan få förtalet publicerat i Aftonbladet...så länge jag förtalar rätt människor förstås.

Aftonbladets märkliga syn på debatt


Anna HjalmarssonAtt det är mig som åsyftas i Aftonbladets debattartikel råder det inget tvivel om, och det lär ju inte vara så svårt att gissa för de övriga 80 000 läsare jag har haft sedan jag startade denna blogg för 9 månader sedan, men då jag skriver till Anna Hjalmarsson för att begära ett genmäle på artikeln då den inte bara är kränkande utan dessutom innehåller rena lögner såsom att jag skulle ha publicerat vårdnadsutreningar o dyl så blir jag avspisad. Visserligen känner hon för min situation säger hon. Jag tar mig dock rätten att tvivla på det. Detta är det mail jag skickade till denna mäktiga envåldshärskare över Aftonbladet debatt:

Till Anna Hjalmarsson:
Hej Efter att sedan i Oktober 2008 skrivit 182 inlägg på min blogg "Daddys" så sitter jag här nu och vet inte vad mer jag kan skriva. Du är långt ifrån den första journalist jag har haft kontakt med. Jag har skrivit anmälningar till polis, Länsstyrelsen och JO och JÄMO, men överallt bara mötts av dörrar som slängs igen i mitt ansikte. Jag har förklarat gång på gång vad som skett, och hur den enormt starka kärleken mellan en pappa och hans barn fullständigt är på väg att krossas för alltid oavsett vad jag än skriver, berättar och bevisar. Så vad skall jag skriva till dig som skulle göra någon skillnad?

Efter 3,5 års kamp och säkert över 100 000 ord, vad är det jag inte har provat? Vad har jag inte redan sagt? Jag hade i den första muntliga förhandlingen all bevisning som krävdes för att mamman begått brott som enligt lagen skulle ha renderat henne fängelse. Hon hade sitt ord. Det vägde tyngre.

I ett och ett halft år fick jag åka 20 mil varannan vecka för 4 timmars bevakat umgänge. Detta beslutades för att mamman sa att jag var farlig. Inte hur, bara att. Men jag gjorde det. Jag missade inte ett enda besök. Efter dom fyra timmarna svischat förbi så grät min dotter och klamrade sig fast vid mig så jag inte skulle lämna henne igen, varje gång. Själv spelade jag obekymrad och försökte trösta men grät i bilen hem då hon inte kunde se mig längre. 

I huvudförhandlingen vittnade bl a min 9 årige sons mor, min kontaktperson, min gode vän och f d kollega, dokumentärfilmaren Helena Nygren som dessutom bott granne med oss under en period, min mor samt skriftligen min chéf på min dåvarande arbetsplats som var ett behandlingshem för ungdomar med drog och kriminalitetsproblem, mina kollegor och grannar...alla sa dom samma sak. Joakim Ramstedt är en kärleksfull, lugn och snäll person som avgudar sina barn, precis lika mycket som dom avgudar honom. Mamman hade sin mor som vittne. En kvinna som utan anledning hatar mig som pesten och som fick sin egen dotter tvångsomhändertagen då hon var minderårig.


dangerTingsrätten ifrågasatte mamman som lämplig vårdnadshavare, men följde ändå familjerättens rekommendation och dömde mig att förlora vårdnadsrätten, enligt 2006 års vårdnadslag. Under det året som följde på domen så gjorde jag allt för att följa domen, mamman bröt mot den ständigt. Men detta kunde jag inte göra något åt. Jag var för rädd för socialtjänsten för att vända mig dit. En rädsla som var befogad har det ju visat sig. Tingsrätten avslog mina ansökningar om verkställighet.

Men som sagt, allt detta har jag skrivit till leda nu. Ingen vill ju lyssna. Varken Aftonbladet eller Expressen vill ju ta upp fädernas helvete. Journalister som blívit mina vänner och stöd är tidigare kvällstidningsjournalister såsom Ingrid Carlqvist och Katarina Folmer. Båda har lämnat den världen då dom alltmer frustrerat såg hur deras insikter i frågan inte fick komma till tals. Allt gällande det juridiska gatlopp som jag sprungit i flera år är mailat, postat och publicerat. Vad hjälper det att göra det ännu en gång med ännu en kvällstidningsjournalist? Själv hade jag kastat mig över det här fallet som en hungrig varg om jag varit färdigutbildad och haft min presslegitimation. Allt som behövs och som inte är allt för integritetskränkande mot framförallt mamman finns ju att ladda ner på min blogg. 

Dom som gjort det och lyssnat på mina inspelade samtal med socialtjänst, polis och åklagare, för att inte tala om mamman som är "livrädd" fär mig har klentroget skakat på huvudet och ifrågasatt sina sinnen, men ingen kan ju göra någonting, även fast många ser och stöder mig helhjärtat.

Återstår då att tala om min sorg, min saknad och min smärta. Min ångest och mina sömnproblem. Mitt viktras och mitt alltmer sviktande närminne och andra stresssymptom, men även det har jag gjort. Då ömkar jag mig själv, enligt människor som tar sig rätten att döma mig för att jag åtminstone försöker behålla ett uns av värdighet och självrespekt genom att stå upp för min dotters rättigheter på min blogg. 

Jag har material som lätt skulle fylla en
sadbok, ändå har jag inte lyckats hitta dom där orden som kan få en människa som du eller dina kvällstidnings kollegor att förstå den smärta jag levt med i snart fyra år. Jag tror inte dessa ord ens existerar. Att tvingas läsa debattartikeln om mig idag, för att den var om mig rådde det ju föga tvivel om, åtminstone för dom 80 000 personer som läst min blogg sedan i Oktober, var bara ännu en nål i den voodoo docka som jag känner mig som. Jag är numera alltför känslomässigt skadad och bedövad för att ens bry mig speciellt mycket. Sånt har jag tvingats vänja mig vid sedan jag för någon månad sedan valde att gå ut och ge papporna ett ansikte och offentliggöra både mig själv och det jag utsatts för.

Mitt fall är inte på något sätt unikt, förutom på den punkten att jag besegrat min rädsla för de myndigheter som tystar oss fäder genom den juridiska skräck dom genererar. Det var inte förrän mamman genom familjerättens försorg anklagat mig för det vidrigaste av brott och jag maktlöst tvingades se hur min dotter utsattes för rena övergrepp under polisens förhör, som jag bestämde mig för att släppa mitt material offentligt. Min dotter skall i alla fall slippa det som hennes mor drabbats av. Att få gå genom livet i tron att hennes far är en elak människa som begått övergrepp på henne.

Men det svåraste av allt, och som gör att jag inte kan sluta gråta är att långsamt behöva acceptera tanken på att jag aldrig mer kommer att få uppleva känslan av min dotters armar runt min hals. Hennes lilla ansikte som borrar sig in i min hals medan hon sorgset säger "pappa". Att jag aldrig mer kommer att få höra hennes ljuvliga skratt då jag busar med henne. Aldrig mer få känna hennes kropp som kryper intill min då vi läser saga på kvällen.

Jag har under dessa år vägrat att acceptera detta. Jag har kämpat, bankat på stängda dörrar, suttit nätterna igenom och skrivit och skrivit och skrivit, hela tiden närande ett hopp om att någon till slut skulle se det uppenbara. Men jag har nu tvingats försöka åtminstone börja processa tanken på att det inte kommer att hjälpa vad jag än gör. Detta system som vi kallar familjerätt ser ju det uppenbara, men är ändå beredd att sända mig i fängelse för att jag skrivit sanningen om vad som görs mot våra barn bakom dess fasader.

Medierna ser ju det uppenbara, men vill inte ner och röra i skiten. Det skulle kanske stänka för mycket på dom själva, vad vet jag? Men denna sorgeprocess är omänslig. Förmodligen det hårdaste straff en domstol kan utdöma i dag. Åtminstone för mig. Fängelset fruktar jag bara en hundradel så mycket. Att inte få vara en del av sitt barns uppväxt trots att jag gjort ett gott jobb som pappa. Att samhället gynnar en tydligt personlighetsstörd och känslomässigt skadad mamma och reducerar mig till en endast en avelstjur med betalningsansvar, samtidigt som jag och andra fäder varje dag i eran tidning beskrivs som mordiska, incestuösa och allmänt farliga är rent själsmördande.

Detta är bara ren propaganda av den värsta sorten, eftersom den sticker svärdet rätt in i kärleken som borde råda mellan män, kvinnor och barn. Mitt liv är förstört. Jag kommer inte att få någon upprättelse i det samhälle vi har skapat, där ett påhittat patriarkat som jag aldrig har tillhört får finna oss i att förlora våra barn och fängslas på enbart en kvinnas ord. Jag vet inte om det går att komma över detta?

Om mitt barn hade dött så hade jag kunnat bearbeta sorgen och så småningom kanske börjat kunna leva igen, men mitt barn är inte död. Hon lever 10 mil härifrån, men skall till varje pris "skyddas" från en far som lätt kunde ha gått i döden för henne. Jag skiter i att skriva om all rättsröta och trixande från socialtjänst, barnhus, kvinnojourer och åklagare som tillåts förstöra ytterligare två liv. Det tjänar ingenting till ändå. Jag förstår nu att de brott som döljs bakom socialtjänstens tillrättalagda sekretesslagar och som förstör generation efter generation är sanktionerat ända från toppen av vårt samhälle och inget som min lilla blogg någonsin kommer att kunna ändra på.

Men kanske ni kunde tänka till en gång extra innan även ni kastar stenbumlingar mot en människa som redan ligger blödande och oskadliggjord. Det är numera egentligen allt jag ber om och hoppas på.

Med vänlig hälsning Joakim Ramstedt


Aftonbladet svarar

AftonblaskanAnna bevärdigade mig åtminstone med ett svar. Detta är vad jag fick tillbaks:

Hej!
Först vill jag uttrycka min djupaste sympati för dig och din situation. Tro mig, jag vill inte på något sätt förminska den förtvivlan, sorg och maktlöshet du känner. Debattredaktionen tog in artikeln därför att man ansåg att diskussionen om, och i så fall när, det kan vara ok att publicera personuppgifter på nätet är intressant och viktig.

Man var mycket noga med att ingen blogg eller debattör skulle pekas ut i detalj i texten, det är allmänna uppgifter som skulle kunna passa in på flera håll. Sedan har du, och vad jag kan förstå några andra, ändå uppfattat det som att det är din blogg det handlar om. (påminner det inte lite om bonniers försvar gällande boken gömda?)

Det skulle naturligtvis kunna vara så. Eller också inte. Det kan varken du eller jag veta säkert, vad vi än tror eller gissar. Jag beklagar om du upplever publiceringen som ett påhopp på dig. Det har absolut inte varit Debattredaktionens avsikt. Jag förstår att du känner dig attackerad från ännu ett håll och vill gå i svaromål.

Men eftersom artikeln handlar om allmänna frågeställningar och inte i detalj pekar ut någon speciell blogg kan vi inte publicera ett svar som bemöter den som om den gjorde det. /Mvh Anna Hjalmarsson, webbredaktör aftonbladet.se/debatt


Sedan blev det tyst

Ni som följt min blogg ett tag nu vet ju lika väl som jag vilken pappa som åsyftas i debattartikeln. Att ens betvivla det bevisar i alla fall en sak. Det är inte Anna Hjalmarsson som är den eller de från Aftonbladet som varit inne på min blogg ett antal gånger och läst vad jag skrivit, och vad jag publicerat ut. Jag skrev ännu ett svar till Anna som löd:

Tack för svaret
Tro mig, jag vet att det är min blogg det handlar om eftersom nämnde Moa har skrivit minst ett dussintal mycket elaka kommentarer på min blogg de senaste veckorna. Det råder heller ingen som helst tvekan bland alla dom som följer min blogg vilken som åsyftas. Men det gör mig ingenting. När Expressen skrev om min blogg på sin första sida under debatten om gömda i vintras så fick jag många nya besökare och de allra flesta undrar liksom jag varför just denna mycket viktiga fråga absolut inte får rapporteras om i våra nyhetsmedier. Trots att Expressen endast skrev ordet "pappablogg" så visste alla intresserade snart vilken det rörde sig om. Jag tror kanske du underskattar människors slutledningsförmåga i ditt resonemang.  

215 160 flickor bor utan sina pappor
33 827 flickor bor utan sina mammor
214 910 pojkar bor utan sina pappor
44 809 pojkar bor utan sina mammor
Källa: SCB

11 procent av alla svenska barn saknar helt kontakt med en av sina föräldrar, i huvudsak pappan.
75 procent av alla barn som i huvudsak bor hos den ena föräldern träffar den frånvarande föräldern mindre än en gång i veckan. Källa: Barnombudsmannen och SCB

Detta beror i de allra flesta fall på att papporna av familjerätt och domstolar motarbetas i åratal tills dom antingen är för knäckta eller panka för att kämpa vidare. Det är då dom sedan beskrivs som svikarpappor som inte bryr sig om sina barn. Dessa förekommer,men är lika ovanliga som motsvarande mammor. Dessa siffror rymmer så fruktansvärt många tragedier och en kostnad både i pengar och mänskligt lidande som är omätbar. Men ifrån våra demokratiska vakthundar hörs inte minsta morr.

Jag är väldigt nyfiken på att få reda på den egentliga anledningen. Jag har läst Kerstin Weigls föraktfulla krönika där hon uttryckligen säger att hon har ett helt skåp fullt av fall som förtvivlade pappor skickat in, men eftersom hon anser att dom flesta pappor ljuger och brister i sitt ansvar så anser hon inte det är mödan värt att skriva om det.

I så fall har vi en s k fri press i sverige som diskriminerar hälften av Sveriges invånare pga kön, och då är det faktiskt väldigt allvarligt. T ex artikelserien av Kerstin Weigl om dom 153 kvinnorna på 2000 talet som frossade i blodiga detaljer och manshat. Denne Weigl som dessutom spökskrivit böcker åt Mia Eriksson som är en konstaterad lögnare, och barnkidnappare utan något som helst samvete ens gällande sina egna barn.

Varför inte göra en artikelserie om dom mer än 11 000 män som mist sina liv på sina arbetsplatser sedan 1955? Det har under samma epok knappt dött en enda kvinna på ett jobb. Undantaget var det året då Estonia sjönk. Då var det nästan lika många kvinnor som män.

Eller en artikelserie som talar om sanningen när det gäller låglönejobben. Att 8 av 10 är mansdominerade. Korvkioskförsäljare, Parkarbetare, Vaktmästare, gatsopare, etc?  Eller en artikelserie som utröner varför självmord är nästa fyra gånger så vanligt bland män och pojkar som hos flickor.

En annan artikel som jag med stort intresse skulle läsa är varför anmälningarna mot fäder gällande sexövergrepp har ökat med 400 % sedan 1998, dvs det år som vårdnadsreformen skapades. Jag misstänker ett samband där, medan familjevåldsenheten på polisen ser det som en succé, och du kan ju gissa vilka kvinnor som sitter där.

En annan pangidé till artikelserie som jag bjuder på är hur män skall kunna förvänta sig rättvisa i tingsrätterna idag då Nämndemän tillsätts politiskt. 25% säger sig döma efter sin politiska övertygelse, 50% säger att dom vill det, hur många tror du det är som gör det omedvetet?  Samtliga partier i Sveriges riksdag utom (m) definierar sig som feministiska partier. Summa summarum, män anklagas, feminister dömer.
En sådan artikelserie skulle ju väcka stort intresse.  

Du tror väl nu att jag är arg och bitter för att ni enligt mitt tycke bedriver en väldigt enögd journalistik. Om jag inte missminner mig så hymlar väl inte Aftonbladet heller med att man är en feministisk tidning. Även om man får gräva djupt på er site för att hitta den informationen. Men jag som sysslat med att lobba för jämställdhet så länge nu märker en tydlig trend ute på nätet, där det nu snarare börjar blåsa väldigt antifeministiska vindar.

Därför menar jag verkligen allvar då jag säger att ovanstående förslag till artikelserier skulle verkligen bli en succé för Aftonbladet. Ni skulle hyllas över en stor del av bloggvärlden. Ibland måste man ju sticka upp fingret i luften och känna åt vilket håll vinden blåser. Jag tycker dock att du resonerar konstigt när du å ena sidan säger att debatten om när och under vilka omständigheter det kan vara ok att publicera bilder på bloggar är viktig. Du låter då denne Moa som av, för mig någon okänd anledning till den milda grad retat upp sig på att just jag gör det, medan hon inte tycks vara ett dugg upprörd över de tusentals andra föräldrarna, speciellt mammor på sina bloggar gör det. Och visst det är väl en viktig fråga. Men kalla det inte för debatt när bara en åsikt får komma ut och inte den andra. Då gör du ju ett kardinalfel som debattredaktör anser jag.  
MVH Joakim


truthMen sedan dess har det varit knäpptyst från nämnde redaktör. Jag förvånas inte över det, men är djupt bekymrad över den fortsatta diskrimineringen och lögnkampanjerna som bedrivs av våra mest lästa tidningar. Dom använder sig av rena sektledarmetoderna och resultatet blir detsamma. Kriminologen Mikael Rying på mittuniveristetet fick nyligen uppdraget att för TT:s räkning ta fram siffror på det kvinnliga våldet. Detta är bl a annat vad han skrev i sin rapport:

- Runt tio procent av dem som dödar i Sverige är kvinnor. Så har det sett ut åtminstone de senaste 200 åren, säger Rying.
Hans siffror omfattar fall där en kvinna befinns skyldig till mord, dråp eller grovt vållande till annans död.
Här finns ett mönster i kvinnors dödande som skiljer sig från männens. * I betydligt större utsträckning dödar kvinnor inom familjen. I nio fall av tio är hemmet brottsplats och i åtta fall av tio riktas våldet mot en familjemedlem.
* I hälften av kvinnornas fall av dödligt våld är offret make eller partner, för männen gäller det en femtedel av fallen.
* Relativt sett dödar kvinnor sina egna barn i mycket större utsträckning än männen. 30 procent av kvinnors dödliga våld är riktat mot barn, jämfört med fem procent av männens.

Detta är inte den bilden som förmedlas i den feministiska tidskriften Aftonbladet. Där får vi en rakt motsatt bild. Min dotter är bara en av tusentals av barnen som får betala priset. för denna desinformation.

Har man inte då rätt att ifrågasätta deras uthängning av mig då jag endast försöker göra människor uppmärksamma på att våra barn lever väldigt farligt under det beskydd som tjänstemän har en skyldighet att ge dom. Tjänstemän som läser aftonbladet säkerligen flera gånger i veckan.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

2 dagars kurs, lär ut mer än 4 år på socialhögskolan

Kategori: Politik

socialenFår man föreslå att socialtjänsten i Kungsbacka kommun skickar sina handläggare på denna kurs. Den hålls i Stockholm, men ni kan säkert få anordnaren att ordna en kurs i Göteborg med. Behovet är stort, för trots 4 år på socialhögskolan så har dom flesta socionomer på ert kontor lyckats missa denna del av utbildningen, om den nu ens ingår?

Så här står det nämligen i arrangören "Conductives" kursbeskrivning: Varje barn, oavsett var de bor, ska ha samma rätt att få sina förhållande granskade när lagen så föreskriver. Dock visar undersökningar att barns möjligheter till skydd och stöd varierar starkt beroende på i vilken kommun de bor. Många gånger handlar det helt enkelt om brister i rutiner eller att det inte finns tillräckliga verktyg och metoder för att göra kvalitativa och rättssäkra utredningar.

Bla får man på kursen lära sig vad rättssäkerhet innebär. Det är första punkten på programmet. Även om jag har insett att behovet är skriande så är det ju rätt faschinerande egentligen att behovet för en sådan kurs behövs för en myndighet som har oinskränkt  makt att för alltid krossa människors liv. Som har rätt att separara familjemedlemmar för alltid.   

Vad innebär det att ha barnets perspektiv? Är en annan punkt på programmet. Även den vore väldigt bra om Kungsbackas socialsekreterare fick ta del av. Det har dom nämligen inte minsta aning om. För mig innebär det bl a att man lyssnar på vad barnet vill, precis som det står i lagen. Men för Rixpuckona på familjenheten i Kungsbacka innebär det tydligen motsatsen.  

Jag är redan dömd och straffad

Oavsett vad som sker nu så är jag stämplad för livet. Hur kunde jag vara så jävla korkad att jag vände mig till vår barnskyddande myndighet socialtjänsten då jag efter ett år av umgänges saboterande, ljugande,  ständiga utbrott från mamman framför barnet, Hennes vägran att ta emot saker jag köpt till dottern och totala likgiltighet för hur hon mådde anmälde oro för hur mitt barn och ville att dom skulle utreda henne hemförhållanden? 

Jag borde ju för fan ha vetat bättre, Fy på mig.
Nu har jag ju avancerat från våldsam, hotfull, alkoholist och psykiskt sjuk till pedofil. Undrar vad hon skall dra till med nästa gång? "Han har mördat mitt barn!!", "Ja, men det är ju för hemskt! skulle familjerätten i Kungsbacka säga då. Viken tur att hon klarade sig oskadd i alla fall... men vi lämnar naturligtvis genast in en anmälan för mord. Oroa dig inte. Du skall nog slippa kräket snart skall du se." 

Sex falska anklagelser, en pappa vann vårdnaden i hovrätten, en tog livet av sig, tre försvann för gott och en fick umgänge efter fyra års kamp.


Jag har läst den pensionerade barnpsykiatrikern Gunnar Hösts inlägg i DN. Han studerade ingående sex fall angående anmälan om sexövergrepp mot pappor. Det första mönstret han såg var att dessa anmälningar kom in före en huvudförhandling om vårdnad och boende. (som i mitt fall).

Han skriver vidare: "Det är ett faktum att falska incestanklagelser förekommer som vapen i vårdnadsstrider. Beskyllningar om övergrepp accepteras okritiskt av socialtjänst/barnpsykiatri/ som tenderar att åta sig polisens/åklagarens roller som utredare i brottmål." (som i mitt fall). Nu har ju Bodstöm och gänget dessutom samlat hela rövarpacket i samma hus. Barnhus kallar dom det.....Barnhus??!! Undrar om Gestapo kallade sina förhörslokaler för Judehus? 

Det är inte bara fäderna som far illa. Barnens kontakt med fäderna stoppas helt eller inskränks ofta under mycket lång tid. De myndigheter som ska se till barnets bästa visar en suverän nonchalans gentemot tidsfaktorn (Som i mitt fall) 

Två av de sex granskade fallen gick till åtal med fällande dom i tingsrätt och friande i hovrätt - i det ena byggde åklagaren sin talan på moderns förfalskade dagbok....öööh?


hangingI ett av de sex fallen fick fadern vårdnaden. I ett annat har barnet förlorat sin far som inte orkade leva längre. Tre av de fäderna har helt förlorat kontakten med sina barn. Den sjätte fadern har efter en fyraårig process uppnått normalt umgänge.  Vuxna kan uttrycka hur de har blivit kränkta, även om det måste ske på en blogg. Barn kommer inte till orda alls. De får/har inte möjlighet att uttrycka hur det är att växa upp med en mor som lever i en hårdnackad, vid den egna livsbasen fastklamrande villfarelse. Den lojalitet som barnet känner deformeras till underkastelse.

"Min dotter vill inte träffa sin pappa"


Detta påstående ingår också i det senaste paketet med anklagelser. Hon är så olycklig över att behöva besöka mig att hon gråter och vädjar till mamma och mormor att få slippa. Konstigt nog vittnar min sons mor och styvpappa att då vi kommer för att hämta honom en halvtimme efter min hämtning av min dotter om en flicka som är jätteglad, pigg och inte alls ser ut att må dåligt Tvärtom. Ännu lustigare är att minst sex vittnen till vittnar om hur bra dottern verkar må hos mig, och hur olycklig hon är över att behöva åka hem efter två dagars umgänge.
Fast att tala med en enda av dessa personer under er utredning har tydligen aldrig fallit er in. Att det står i socialtjänstlagen att ni är skyldig att gör det, vad spelar det för roll? Lagarna är ju inte bättre än den tjänsteman som tolkar dom.  

socMen jag skall ju inte vara orättvis. Mig vill ni ju prata med i alla fall. Den 6 Augusti efter er "utredning" pågått tre månader och tre veckor och det återstår en vecka på er 4 månader stipulerade utredningstid....Fast den olägenheten är ju svår att slippa å andra sidan och ändå bara en formalitet eller hur? Frågan är vad fan vi ska tala om? Ni får ju inte tala med mig om någonting, enligt er älskade sekretesslag. Inte ens om den anmälan jag skickade in en vecka före jag blev anklagad ens har kommit in? På vilket sätt skulle tredje person kunna lida men genom att ni upplyser mig om min egen anmälan kommit er till godo? Fast den frågan får ni ju så klart inte svara på...jag är ju inte vårdnadshavare.

Sedan den dag då det går åt helvete med mitt vackra barn som för så många andra, då är det ju inte erat fel...eller hur. Det är det ju aldrig.  Då är det den där jävla "ingen" som varit framme igen.....



Att män älskar barn är ju onaturligt

Kategori: Allmänt

Någon som känner igen den här ömma modern? Nej jag tänkte väl det. Hennes namn är Janet Arvizo och hon är mor till Gavin Arvizo. Någon som minns honom? Den 13 årige cancersjuke pojken som hävdade att han utsatts för Michael Jacksons tafsande händer.

Detta skulle ha hänt år 2003 då Michael Jackson upphörde med sitt ekonomiska stöd till Gavins mor. Jackson bjöd ofta sjuka barn till Neverland för att lindra deras plågor en aning. På ranchens egen biograf höll han privata shower för speciellt inbjudna barn från olika sjukhus. Ofta sjuka och döende i Cancer. På läktaren hade han byggt alkover för sjukhussängar för dom barn som var för dåliga för att kunna sitta upp under föreställningen.

Den stackars sonen hade cancer


Grejen dock med denne Gavin Arvizo var att han redan vid nio års ålder tydligen var svårt sjuk i cancer. Det var nämligen det året som Gavins ömme moder kontaktade Connie Keenan. Redaktör för the Mid Valley News och vädjade om finasiellt stöd för sin svårt cancersjuke son.

Hon lade med stor övertygelse och sorg fram sin sons tragiska öde, hävdandes att hennes son behövde alla typer av sjukvård och de inte hade några ekonomiska medel för att ge honom den. Visste Jacksons åklagare detta?  Gavins mamma sa också till tidningen att hennes bil hade blivit tagen av kronofogden och att en kemoterapi injektion kostade
mer än 12.000 dollar... (hur fan har amerikanarna råd att bli sjuka)?  Nåväl de var i trängande behov av pengar. Så år 2000 skrev tidningen ut hennes berättelse om familjens tragiska öde....eller familj förresten. Pappan blev av med vårdnaden år 2000.

Information om var alla godhjärtade skulle skicka pengar skrevs ut i tidningen.  Keenan tydliggjorde dock att hennes tidning skulle samla in pengar enbart om mamman öppnat ett s k välgörenhetskonto för att ta emot dem. Tydligen är detta någon slags garanti för att pengarna används för det som är meningen, liknande våra 90 konton.

Källor berättar att nio dagar innan artikeln gick i print så öppnade pojkens mamma ett konto  till förmån för pojken hos Washington Mutual Bank på Sunset Strip och deponerade en cent - men det var inte en välgörenhetskonto, utan ett helt privat i hennes eget namn. Den här kvinnan hade redan då en rad bedrägerier på sitt samvete.

Gissa vem som pröjsade?


Gissa vem som läste om pojkens tragiska öde och betalade hela notan för Gavins påstådda sjukhusvård? Michael Jackson. Familjen blev också inbjudna till Neverland ett antal gånger, då det var pojkens högsta dröm att få träffa sin idol. Det var då som Janet Arvizo plötligt begärde skilsmässa från Gavins pappa David Arvizo och strax kom också anklagelserna mot honom om våld och barnmisshandel. Pappan försökte allt för att få behålla kontakten med sina tre barn, men blev bl a dömd till 3 års besöksförbud. Så sent som år 2004 hävdade David Arvizo att barnen regelbundet fick strikta instruktioner av modern att göra allt som hon sade till dom. Han berättade också att hon tidigare suttit på ett mentalsjukhus. Gavin fick  teaterlektioner betalda av sin omtänksamma mor istället för kemoterapi.

Det var när Michael Jackson slutligen år 2003 sade att han inte längre tänkte
stödja modern finasiellt som övergreppsanklagelserna mot honom slog ner som en bomb. Han anklagades plötsligt av pojken för att ha sexuellt förgripit sig på honom, genom att  Jackson skulle ha tagit med honom i sin säng och rört honom på olämpliga ställen, Han påstods ha bjudit pojken på sprit för att få honom medgörlig och anklagades för att ha hållit honom fången på Neverland Ranch.

Michael Jackson befann sig själv i Las Vegas för en videoinspelning då han den 20 November 2003 blev delgiven misstanke. Han åkte hem till Californien den 25:e och inställde sig frivilligt till polisen. Ändå så fick han utstå förnedringen att inför tusen fotoblixtar föras ut från polisbilen och in i häktet i handbojor. Då han senare släpptes efter att ha erlagt 3 miljoner dollar i borgen så hade han en axel som var slagen ur led och flera stora blåmärken på sin kropp. Detta visade han själv upp i programmet 60 minutes. Det visade sig också senare att det plan som chartrats för att ta Jackson och hans advokat från Las Vegas till Californien var fullproppat med dolda mikrofoner och videobandspelare.

Största polisrazzian genom tiderna


Inte  ens då det gällt seriemördare och brutala gangsters har en större polisstyrka samlats för att göra en razzia i en persons hem någonsin i amerikansk historia, som den som 70 stycken poliser genomförde på neverland den 18 november 2003. Jag har sett en trailer från den kommande dokumentären "Neverland, the untold story" där en polis bryskt frågar en stackars anställd "VAR ÄR DOM HEMLIGA RUMMEN!!" Den stackars hushållerskan ser helt förskräckt ut och säger förskrämt att några hemliga rum fanns det då inte i huset. Några sådana hittade polisen inte heller. Att sedan våra svenska tabloider blaffade ut det på sina förstasidor borde dom ha bett om ursäkt för, men det tar ju emot som vi vet. I alla fall hittils. Expressen har dock börjat bättra sig så smått vilket ju är ett i alla fall litet sundhetstecken. Nu väntar vi bara envist på den stora ursäkten dom är skyldiga Elisabeth Hermon, vars liv och livsverk krossades av  Mia Eriksson och hennes polare Liza Marklund på Expressen, men det är ju en annan historia.

Inte heller hittade man någon porr bland Jacksons stora boksamling som rigoröst gicks igenom. Inte heller några barnsexfilmer i hans stora videobibliotek. Inga sexfilmer alls faktiskt. Bara snälla familjefilmer och hela Disneysamlingen. I hans sovrum stod en spjälsäng där hans dotter sov med sin pappa då han var hemma. Gavin hade bl a hävdat att Jackson hade en stor porrsamling som han skulle ha visat upp för honom. I December stövlade hela polisgänget in en gång till, men hittade inget den gången heller.

Åklagaren försökte med heta linjen


Åklagaren Tom Sneddon Jr (bilden till höger) satte upp en "Hotline" där fler offer för Michael Jacksons sjuka böjelser skulle träda fram. Jag gissar att den telefonen gick rätt varm...Men någon substansiell anklagelse bland dessa samtal kunde man inte finna.

Att redogöra för hela den enorma fars som utspelade sig under denna megarättegång blir omöjligt. För det krävs en hel bok. Men för att sammanfatta i alla fall litegrann så valdes till slut en jury. i USA består dessa av 12 personer med 8 i reserv. Av de 12 personer som valdes ut i Jacksons fall var 8 kvinnor och 4 män. Alla vita.

åklagaren hade kallat 91 vittnen och försvaret 50. Den berömda "Bashir" dokumentären blev en het potatis. I Februari 2003 sändes britten Martin Bashirs dokumentär på Granada television som hette "Living with Michael Jackson" där man bl a såg Gavin och Michael hålla varann i handen och pojken som lutar huvudet på Jacksons axel. I dokumentären säger pojken att han gjorde det för att han kände en närhet med Michael och för att han kändes som en "bästa vän". Både Michael och Gavin berättar att dom sovit i samma rum, dock inte i samma säng. Gavin låg i sängen och Michael Jackson låg på golvet. Läs den där sista meningen en gång till.

Senare klagade Gavin att han inte förstod att filmen skulle sändas över hela världen och att han hade blivit retad av sina vänner. Michael Jackson berättade att han hade haft fler barn på besök. Bl a Macaulay Culcin, hans yngre bror Kieran och hans systrar och att dom alla fått låna hans säng medan han själv knoppade på golvet! Detta bekräftade dom senare under rättegången, trots att det var åklagaren som kallat dom som vittnen.

Det var inte bara problem med trovärdigheten hos den främsta anklagaren och hans mor, men också andra personer kallade att vittna i rättegången. Åklagarens vittne Chris Carter, som hade varit Jacksons livvakt från augusti 2002 - augusti 2003, greps i Las Vegas den 19 februari 2005 när polisen sökte igenom hans mors hus och hittade ett handeldvapen, som använts för att råna en Radio shack i oktober 2003 ,en  smörgåsbutik i Augusti 2004, en KB leksaksaffär i januari 2005, och en "Jack in the box"  restaurang i februari 2005. Ett annat vittne, en tidigare städerska på Neverland, dömdes för att ha stulit en skiss av Elvis Presley som Jackson själv målat. En hushållerska som påstod att hennes son antastades, sålde historier om Jackson till tidningen "Hard copy" och en kock befanns vara värd för en porr site kallad Virtual Sin.

Det jävligaste du kan göra mot en människa


Jag undrar om det finns något värre man kan utsätta en människa för än att oskydigt anklaga dom för att skada barn, när dom i själva verket älskar barn av hela sitt hjärta. Jag har aldrig blivit anklagad för mord (bara för att vara mordisk), men jag tror tamejfan att det hade varit att föredra. T o m en sådan som Juha Valjakalla som kallblodigt sköt ner en hel familj slapp ju att bli stämplad som det värsta av det värsta i vårt samhälle. Pedofil. Att sedan dessutom bli anklagad för det när det gäller
sin egen avgudade lilla flicka som man skulle offra sitt liv för att därefter bli berövad all kontakt med henne....Jag lovar er, det är lätt att hålla sig för skratt. Ännu lättare blir det när polisen, socialtjänsten och åklagaren trixar med bevis och enbart är intresserade av den heliga moderns historia, medan man själv tvingas posta ut sina bevis på internet för att någon överhuvudtaget skall intressera sig för att titta på dom.

Samtidigt vet man att ens barn är i händerna på just sådana personer som är kapabla att göra detta mot henne och mot mig. Och dom enda personerna man har att vända sig till för att få hjälp skiter fullständigt i din oro. Dagarna går.....

Vid ungefär 2:25 Pacific time (21:25 Svensk tid) den 13 juni 2005 fastställde juryn för Superior Court i staten Kalifornien,  att Michael Jackson var oskyldig på alla åtalspunkter som han hade anklagats för. Not guilty på alla tio, inklusive fyra mindre. Utslaget lästes högt av domstols kontoristen Lorna Frye. Fans grät av lycka på utsidan av tingshuset när domarna meddelades (en kvinna gick så långt som att släppa en duva för varje gång en "oskyldig" dom meddelades).  Utredningen och rättegången varade i 574 dagar.
Jackson vidhöll under hela rättegången att Gavin egentligen var en fin kille som hade påverkats av sin mor på ett olyckligt sätt.

Michael Jackson hade efter de helvetesvandringar han tvingades genomgå inte längre några övernattningar för barn på sin ranch. Han förstod aldrig, som han uttryckte det själv, att han bröt mot en social kod då han lät barn sova över på Neverland. Det förstod han senare. Nu är han död, men cancersjuke Gavin Arvizo och hans mor lever och frodas. Åtminstone Janet. Gavin mår nog inte lika bra....Nu har han ju förlorat två pappor.

Inte heller jag, om jag nu får vara så förmäten att jämföra mitt fall med hans, förstod denna sociala kod då jag lät min 4 åriga flicka duscha ihop med mig i April ifjol. Men ett sådant samhälle har vi nu tydligen.

Män som älskar och vill spendera tid med sina och andras barn är ju fan inte naturligt....

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

A world of hurt

Kategori: Musik

Mitt förra inlägg skapade återigen en liten debatt om Michael Jackson. Jag säger som jag har sagt så många gånger förr. Alla har rätt att uttrycka sin åsikt på denna blogg så länge man gör det på ett sätt som inte är elakt eller hatfyllt. Därför har jag tagit in även kommentarer som vänder sig mot min hyllning till den avlidne Michael Jackson. Men jag känner att jag måste skriva mer om detta.

Kanske är det min egen starka längtan efter upprättelse som gör att jag känner så starkt för detta ämne. Tillsammans med min kärlek för musik och musikaliska trollkarlar. Detta inlägg blev långt, men jag hoppas ni orkar läsa det.
 
Aftonbladets Klick bilaga står inte högt på min lista över pålitliga nyhetsorgan. Dom kommer snarare på delad sistaplats tillsammans med Hänt Extra. Därför tar jag inte länkar som leder dit på särskilt mycket allvar. Angående händelsen då han dinglade sin baby från fönstret på tredje våningen i ett hotell i Tyskland har Jackson bett om ursäkt otaliga gånger.

Från BBC News: Pop star Michael Jackson has admitted he made a "terrible mistake" in dangling a baby over a hotel balcony as he greeted fans. The singer caused a stir when he appeared with the child in Berlin, precariously clutching the infant out of a third floor window, and draping a towel over the baby's head. "I got caught up in the excitement of the moment. I would never intentionally endanger the lives of my children," Jackson said.

Vad det gäller beslöjandet av sina barns ansikten låter det naturligtvis helt galet för personer som oss, men vi lever inte i samma värld som superstjärnorna. Om vi fick prova det livet ett tag tror jag dom flesta av oss snart skulle längta tillbaks till det liv där vi kunde röra oss fritt på gator och torg, och peta oss i näsan utan att en bild av det skulle finnas på varenda löpsedel dagen efter. Där vi inte varje dag behövde oroa oss för att våra barn kan kidnappas.

Så mycket hat


Jonas Gardell skrev häromdagen i Expressen. "Jag undrar om någon människa i världshistorien har fått utstå så mycket hat som Michael Jackson"?  Och för vad? En man som hyllades på sin begravning av en mängd människor som fått lära känna människan bakom mediebilden. Nelson Mandela, Martin Luther kings barn, Barack obama, Smokey robinson, Diana ross, Lionel Richie, Stevie Wonder, Jennifer Hudson, Brooke Shields, John Mayer, och många många fler. Quincy Jones, en av världens absolut största musikproducenter sa att han förlorade en del av sin själ då han fick höra nyheten. Madonna att hon inte kunde sluta gråta. Detta var människor som kände den verklige Michael Jackson. Som hade träffat honom, talat med honom, jobbat med honom.

Demonproducenten Quincy Jones producerade albumet "Thriller". Världens mest sålda skiva genom alla tider och ett musikaliskt mästerverk. Han producerade också Jacksons och Lionel Richies låt "We are the world", som nog varenda människa på denna planet har hört, och som samlade in ofantliga summor till offer för svält i Afrika. Detta var Michael Jacksons idé och projekt. Alla som fick lära känna personen i verkligheten, och inte enbart vinklat genom en sensationslysten press som sålde miljoner med lösnummer genom att göra honom till någon
sorts modern Frankensteins monster.

Alla som fick se mannen bakom masken sa också med en stark unison stämma att anklagelserna om övergrepp på barn var triggat av hämnd, hat och pengahunger av skrupellösa ondsinta människor med små och förkrympta själar. En sällsynt vidrig attack mot en man som inte hade ett gram ondska i sin kropp. Som hellre huggit av sig sin högra arm än att göra ett barn illa.
 
Men är det inte litegrann så det fungerar i vår värld. Kärleken tolererar allt för den kan inte annat, men ondskan kan inte tolerera kärleken. Framgång och kärlek föder avund. Avund föder hat. Om man då dessutom är en lite udda, androgyn skör varelse och blir utsatt för detta, så förstår man att en sådan människa till slut blir beroende av smärtstillande mediciner.

Elvis Presley mötte samma öde. Det finns inget annat sätt att stå ut med en sådan smärta om man inte är utrustad med ett självförtroende av titan. Det finns inte heller någon av oss som ens kan försöka att föreställa oss hur det känns att utstå en sådan offentlig förnedring som Michael Jackson fick göra under den rättsprocess som inleddes mot honom.

Ni som tycker synd om mig, försök att sätta er in i det han fick utstå. Han blev aldrig dömd för brotten han anklagades för heller. Ändå är han hos vissa dömd ändå för evigt. Undrar om jag kommer att få möta samma öde?

Dög som kassako


Människor som han avlönat rikligt under flera år vände sig emot honom när dom ansåg sig orättvist ha fått sparken och vittnade mot honom. Neverland, Michael Jacksons fredade zon i världen kostade en miljon dollar i månaden att driva med alla anställdas löner inräknade. Till slut tar t o m en superstjärnas pengar slut. speciellt om han har ett så dåligt ekonomiskt sinne som michael hade. Han förstod sig inte ett dugg på ekonomi.

Ni som såg Liza marklunds tårar i våras när hon till blev intervjuad i TV4 och satt och tyckte synd om sig själv. Att hon, som hon kallade det, fick utstå ett hatdrev blir bara löjligt. Då vet man inte ens vad ordet verkligen betyder. Det vet bara människor som Michael Jackson. Det vi i lilla sverige kallar hatdrev är bara en mild västanfläkt jämfört med den orkanen Katrina han fick utstå. Förtjänade han att behandlas så? Varför i så fall?
 
Kanske det är för att jag tycker det är svårt att se en människa som gav världen så oerhört mycket  bli så fruktansvärt behandlad?

Kanske är det för att jag tycker det är synd att en människa skall behöva dö innan han får den uppskattning han förtjänar?

Kanske är det för att jag i mitt, om än i ett oändligt mycket mindre perspektiv, har fått smaka på en smula av vad som gjordes mot honom?

Politiker skapar inte legender


Demokraten Sheila Jackson Lee vill hylla Jackson som en " amerikansk legend" genom en resolution i kongressen, något  som någon republikan vid namn Pete King vänder sig kraftigt emot. King kallar Jackson för "lowlife" och "pervers pedofil", trots att han aldrig dömdes. Vissa hävdar att han köpte sig fri. Ja kanske det, men är det ett bevis för skuld? Hur länge hade Michael Jackson överlevt i ett fängelse?

Vem kommer att komma ihåg republikanen Pete King om tio år? Vad har republikanen Pete King gjort för världens barn? Hur har han förändrat planeten till det bättre? Michael Jackson kommer att leva för evigt. Michael Jackson är redan en
legend, och det lär nog inte finnas så mycket någon fjant till politiker kan göra åt den saken.

Så unik var hans talang. Men den här världen är inte skapad för unika talanger. Människor som vill försköna världen genom musik, konst och litteratur. Visst tjänar en del av dom massor med stålar, men det är också den enda anledningen att någon ifrån den s k musikbranschen bryr sig ett dyft om dom. Den dagen dom inte längre har "the midas touch" så droppas dom som en het potatis åt sitt öde. Då är dom dessutom så vana vid att leva i sina skapade bubblor att mötet med verkligheten ofta blir mycket svår. Ibland allt för svår.

Musikbranschen är en maffia


Av alla geldenärer som Jackson var skyldig pengar vid sin död var skivbolaget dom som han var skyldig mest. Det var dom som pressade honom att göra denna comeback turné. Dom måste ju få avkastning på sina investeringar. Dessa bolagsjättar som redan är goda för miljarder. Samtidigt köpte dom försäkringar utifall att han skulle dö i en överdos innan turnén. Så dom kommer att få sina pengar nu ändå, fast deras guldäggsvärpande höna till slut var för utsliten för att värpa mer.
 
Så fungerar musikbranchen idag. Dom som stämmer barn för att dom sjunger sånger runt lägerelden på ett scoutläger. Detta försökte ASCAP, Amerikanska motsvarigheten till STIM sig på, men backade då man mötte en för hård publik ilska.  För dessa direktörer var inte Michael Jackson en unik musikbegåvning som skulle vårdas ömt. Dom vet nämligen inte ett skit om musik. Affärer är det enda dom begriper sig på. För dom var han en produkt som skulle ge snabbast möjliga avkastning på kortast möjliga tid. Precis på samma sätt som det fungerar i alla andra företag idag. Vissa musiker har styrkan att stå upp mot dom kapitalistiska krafterna som slingrar sina tentakler runt allt som dom ser som en "god investering". Vissa musiker har fått den trygga uppväxt som krävs för att klara sig i den världen av hyenor. Men andra såsom michael Jackson är allt för sköra för att överleva.

"I'd rather burn out than fade away"

(Neill Young)

Att dö ung är en yrkesskada inom musikerskrået som vi alla vet. Speciellt gäller det dom som verkligen var unika, stilbildande genier. Jimi Hendrix, Janis Joplin, Keith Moon, Jeff Procaro, Jaco Pastorius, John Lennon, Elvis Presley, John Bonham, Tommy Bolin, Charlie Parker, Curt Cobain, Brian Jones, Jim Morrison, Stevie ray Vaughan, Bon Scott, Sid vicious, Duane Allman....bara för att nämna några. Tror ni detta är en slump? Att musiker har sämre gener än andra?

Jag har varit musiker så länge jag minns. Min karriär började med mandolinlektioner i den kommunala musikskolan när jag gick i mellanstadiet. (Man fick välja mellan blockflöjt och mandolin... Eller som man såg det på den tiden, pest eller kolera).  Men jag hade väl inte den där unika talangen som gjorde att jag stod ut i mängden. Dessutom har jag alltid älskat och spelat den sortens musik som inte direkt hamnar på svensktoppen, och därmed har jag aldrig heller varit speciellt intressant för branschen i Sverige (som jag för övrigt tycker är ett musikaliskt u-land).

Jag blev inte således inte upptäckt och signad då jag var 17 år gammal. Jag blev aldrig en superstjärna som tvingades ut i strålkastarljuset dag efter dag för att leverera till miljoner fans som krävde mitt allt, oavsett hur jag mådde. Det är jag oerhört tacksam för idag. Jag hade mycket troligt också stått på listan över dom som släcktes för tidigt. Vem är mogen för det där när man är runt 20 bast? Inte många.

En liten historia som säger mycket


Det finns en så underbar liten historia ur Liftarens guide till galaxen av Douglas Adams som jag brukar dra för jag tycker den säger så mycket. Om människans natur. En del förstår den direkt, andra inte. (fritt ur minnet).
Bokens hjälte Arthur Dent och hans lilla följe reste några miljoner år tillbaks i tiden (i den boken är allt möjligt), och hamnade på något sätt som jag har glömt, på ett stort rymdskepp. När dom tittade in i skeppets lastrum hittade dom flera miljoner nedfrysta människor som alla befann sig i en djup dvala. Till slut hittade dom skeppets kapten och frågade honom vad detta var för skepp? Han sa:

"Jo ni förstår, vår planet var dödsdömd så vi blev tvungna att evakuera den och nu försöker vi hitta en ny som vi kan bosätta. Vi byggde tre stora rymdskepp för att rymma alla människor på vår dömda planet. På det första skeppet skulle alla människor med någon artistisk talang få plats. Musiker, kompositörer, skribenter, konstnärer, författare, poeter, skulptörer osv. Dvs Människor som förskönar livet för andra .

På det andra skeppet skulle alla människor med någon form av hantverkskunskaper rymmas. Snickare, Designers, sömmerskor, smeder, murare, frisörer, målare, plåtslagare, slöjdare, byggnadsarbetare, arkitekter, golvläggare, timmermän, tryckare osv. Människor som skapar med sina händer.

Och på vårt skepp så finns alla Militärer, politiker, ekonomer, bankirer, konsulter, byråkrater, försäljare, direktörer, nyhetsredaktörer, o s v ".  "Jaha" sade Arthur Dent och tittade ut på den helt tomma rymden genom skeppets bakruta. "Men var är dom andra två skeppen då"? "Jaaa", sa kaptenen. "Det har vi också undrat".....

Money for nothing and your chicks for free

(Mark Knopfler)

Jag har egentligen aldrig varit ett så stort Jackson fan. Jag har inte idoler på det viset. Det var inte riktigt min musikstil heller. Då han slog igenom på 80 talet kunde jag inte riktigt erkänna att jag gillade hans låtar. Det var inte rumsrent i mina hårdrockskretsar. 80 talet var för övrigt ett katastrofalt decennium för musiken kan man konstatera så här i efterhand. Många musiker föll i fällan att använda de nya elektroniska prylarna som började dyka upp med rent komiska resultat. Michael Jackson var för musikalisk för att ramla i den fällan. En fälla som t o m mina stora förebilder på 70 talet ramlade i. Jag talar då om ZZ Top.
Jag vet också vilket ENORMT arbete som ligger bakom ett sådant artisteri. Vilka uppoffringar. Här pratar vi inte om fyra år på ett universitet. Det han hade kan inget universitet i världen lära ut. Bara dom musiker som spelade bakom Jackson på turnén var några av världens bästa som ni säkert förstår, ändå så var det aldrig under en enda sekund någon som helst tvekan vem som fullständigt ägde scenen. Jag hoppas ni som missade konserten får chansen att se den någon gång så kanske ni förstår lite av vad jag menar.

För er som inte visste det så var "Dangerous"  turnen den största turnén som någon musiker någonsin gjort, Nu slagen endast av hans egen "History" tour. 69 konserter sågs av 3,5 miljoner fans. Michael Jackson skänkte hela vinsten från turnén till hans egen "Heal the world" foundation och till andra välgörande ändamål. Alla fantastiska låtar skrivna och komponerade av Michael jackson. Hela den fantastiska showen. Idé och genomförande: Michael Jackson. Koreografi: Michael jackson. Artistisk ressigör: Michael Jackson.

Ändå tror jag han hade blivit förvånad om han hade fått se all den kärlek som han nu får motta av miljoner och åter miljoner människor över hela vår värld. Han fick inte se särskilt mycket av den under sina sista år.

Att vara skör är inte samma sak som att vara ointelligent. Han såg, han försökte göra sig hörd, men mot dom krafter som sätts i rörelse då marknadens hundar får vittring på en ny unik talang, är man maktlös. Och om man då dessutom är lite udda och hamnar på pressens och medias favorit mobbing lista genom att vara skygg och försöka skydda sitt privatliv, så är man "in for a world of hurt".

"Leave me alone" av och med Michael Jackson




Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Min dotters favoritklipp på Youtube

Kategori: Jämställdhet

Gårdagens reportage


En av personerna har kommenterat filmen i det förra inlägget och påpekat Christian Diesens tivelaktiga förflutna vad gäller kampen för ett jämställt föräldraskap. Jo jag vet att Christian Diesen inte direkt är någon garant för rättssäkerheten i Sverige. Inte JK heller. Jag tror det är lite av anledningen till att just dessa två intervjuas av Henrik i reportaget. Lyssna på vad dom säger.... Det måste finnas en felmarginal ! Vi får acceptera att människor döms oskydligt då och då??!! Vilken jävla bra justitiekansler vi har......

*Advokaterna är ointresserade och okunniga.
*Åklagarna är korrumperade, och är mest ute efter att få så många skåror på pistolkolven som möjligt.
*Nämndemännen kan inte ett skit om lagen och dömer efter deras politiska övertygelse, om dom ens klarar att hålla sig vakna.

Om vi på det lägger detta reportage från Dagens Nyheter:
Svensk polis förvanskar bevisning Ur artikeln:
Statsåklagaren Nils-Eric Schultz och advokaten Peter Althin i gemensamt angrepp: Polisens metoder kan få Europadomstolen att underkänna Sverige som rättsstat. Sedan mitten av 90-talet har polis, alltför ofta i samarbete med vissa åklagare, undanhållit bevisning för domstolar och åklagare i hundratals fall.

Bo Rothstein är en av landets mest internationellt uppmärksammade samhällsvetare och har han varit gästforskare vid Cornell University, The Russell Sage Foundation i New York, Harvard University, Australian National University, London School of Economics, Edinburgh University, Köpenhamns universitet, Universitetet i Bergen och Universitetet i Ålborg.
Han har publicerat ett flertal böcker på internationella vetenskapliga förlag, t ex "Social Traps and the Problem of Trust" och "Just Institutions Matter", båda på Cambridge University Press (1998 resp. 2006). Hans nuvarande forskning handlar om betydelsen av opartiska, pålitliga, okorrumperande offentliga institutioner för social och ekonomisk utveckling och sker inom ramen för forskningsprogrammet The Quality of Government Institute. Läs gärna vad han anser om Uppsala universitet. Uppsala universitet måste läggas ner.

Tänk på att varannan nämndeman kände att dom ville döma efter sin politiska övertygelse. Undrar hur många som gör det omedvetet? Alla partier i riksdagen benämner sig som feministiska utom (m) som ändå har rödstrumpor i partiet. Bl a en justitsieminister som precis lade ner sin talan i tingsrätten då hon fick erbjudande om en ministerpost. Därför finns det tyvärr ingen dom, utan man gjorde upp i godo.  Hon var bl a anklagad för umgängessabotage. För att inte tala om en finansminister,ansvarig för Sveriges budget som öppet deklarerar att han är feminist. Tänk om man hade kunnat slippa gisslet i nåt jävla parti åtminstone.

Vad säger detta om oddsen för en anklagad man i våra rättssalar? Eller oddsen för en far som kämpar för umgänge med sina barn? Att dessutom socialtjänsten har nära band med kvinnojourerna vet vi sedan länge. Att kvinnojourerna styrs av manshatiska extremister framgår om inte annat av dokumentären könskriget, som kan ses i högermarginalen på denna blogg. Varför tror papporna att bara dom håller käften och sköter sig att dom har en chans att få rättvisa domar? Vill också med varm hand (eller varm pekfingervals) rekommendera Zac's åsikter på ett fat som på ett ypperligt sätt sammanfattar mitt fal i sitt senaste inlägg. En faders kärlek.

R:s favorit film på Youtube


Det finns en film som hon absolut älskar. Hon kan titta på den 30 gånger på raken sittandes i mitt knä. När den är slut så skrattar hon, klappar händerna och säger "Igen, igen"!! Jag postar ut den här. Jag vet att du C eller personer runt dig följer denna blogg. Så visa den här för henne är du snäll. Jag vet att du hatar mig, men du älskar ju barnet säger du, så för hennes skull....Om du vill kan du också hälsa henne att jag älskar henne och saknar henne. Att jag vill vara med henne men att jag inte får.





Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Ett litet reportage om rättssäkerheten i Sverige

Kategori: Politik

Åklagarna kan inte lagarna

Kategori: Barn

idiotIdag höll dom förhör med min dotter igen. Helt till ingen nytta utsatte dom henne än en gång för Maria Brages frågor om snoppar, och snopplekar. Till ingen nytta eftersom varken jag eller Mitt ombud  var närvarande. Sune Johansson vice chefsåklagare i Uddevalla som jag härmed utnämner till klubben här intill påstår att min Advokat blev kallad till förhöret vilket är en lögn. Mer om detta senare.

Visste ni att det var densamme Sune Johansson som drev ett av våldtäktsmålen i HD nyligen där HD friade, som nu är på jakt efter mig. HD ansåg nämligen att det skall krävas någon form av bevis för att få en människa fälld för brott i Sverige. Detta har som ni ser gjort Sune mycket förgrymmad.  Om ni tycker att nämnde Sune gjorde en slät figur i det förra telefonsamtalet jag la ut, så vänta tills ni får höra det som jag lägger ut idag.

Sune Johansson har varit uppe mot min advokat Peter Haglund förr. han förlorade bägge gångerna. något som gjorde honom så förbannad att han anmälde Peter till advokatsamfundet. Detta hade han naturligtvis ingenting för. Den här gången så skrevs ett mail till kontoret där Peter f n inte är då han har semester till den 20 Juli, och upplystes om datumet för förhöret. Peters assistent svarade då att Peter befinner sig på semester men gav mailskrivaren Peters mobilnummer där det också finns en röstbrevlåda. Något samtal till min advokat kom aldrig. Men plötsligt verkade man ha förstått ordet skyndsamt och höll förhöret i alla fall.

"Jag kan inte tillräckligt om detta"


4 § förvaltningslagen:  Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Tycker ni det verkar som vice chefsåklagare Johansson har begripit den lagen? Idag ringde han upp mig och förklarade att bevisningen som jag lämnat till polisen inte hade nått åklagarmyndigheten p g a ett "tekniskt fel" NU hade han dock fått den. Jag menar....hur jävla dum tror dom att jag är? Alla som liksom jag jobbat med datorer vet ju att en dator gör ALDRIG fel. En dator kan gå sönder, men fel...nope, never. Om en dator på något sätt vägrar utföra det man ber den om så är det ALDRIG datorns fel. Har aldrig hänt, kommer aldrig att hända. Det kan ni ju hålla i minnet nästa gång en myndighetsperson försöker skylla på  "datorn". Johansson ville dock inte svara på min fråga om vad det tekniska felet bestod av. Ni kan ju lyssna på medlemmen av ovan nämnda klubb här:




När jag citerar vad som står i rättegångsbalken för vice chefsåklagaren så får jag svaret. "Jag kan inte tillräckligt mycket om detta". Kan det vara så att jag vet mer om lagen än vice chefsåklagaren i Uddevalla? I så fall skulle jag kanske söka jobb som åklagare då när det blir något ledigt...Det jag försöker förklara för Johansson är att dom inte kan hindra mig från att närvara vid förhöret eftersom Peter Haglund, mitt ombud är den som har begärt att förhöret skall hållas med Rania. Då står det klart och tydligt i lagen att jag som misstänkt och mitt ombud har rätt att närvara. 23 kapitlet  rättegångsbalken

Mina polisanmälningar bara läggs ner.


Jag börjar bli jävligt trött nu på att alla anmälningar om brott som jag gör, där jag ju lämnar klar och tydlig bevisning bara läggs ner. "Förundersökning inleds inte" står det på varenda jävla brev från åklagarmyndigheten. Senast i raden att fullständigt skita i min rätt som brottsoffer var chefsåklagaren i Halmstad Anders Johansson. Att Socialtjänsten har begått ett grovt tjänstefel då dom totalt ignorerade min anmälan om oro. Den anmälan som kom in FÖRST. Men inte heller denna åklagare tycks känna till vad som står i lagen.

SOCIALTJÄNSTLAGEN


1 § Socialnämnden skall
* - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden,
* - i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom,
* - med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som har visat tecken till en ogynnsam utveckling,

2 § När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver.
Med barn avses varje människa under 18 år. 

11 kap. Handläggning av ärenden.

1 § Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ett ärendes avgörande skall tillvaratas på ett betryggande sätt.

3 § Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systemautvecklas och säkras. Lag (2009:596).

2 § Vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd får nämnden, för bedömningen av behovet av insatser, konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs. Utredningen skall bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet. Den skall inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet. Utredningen skall bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader. Finns det särskilda skäl får socialnämnden besluta att förlänga utredningen för viss tid. Den som berörs av en sådan utredning skall underrättas om att en utredning inleds.

När en åtgärd rör ett barn skall barnet få relevant information och hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. Lag (2007:1315).


Jag undrar varför vice chefsåklagare Sune Johansson inte ville svara på min fråga huruvida det endast är medborgarna i Sverige som är skyldiga att följa lagen, och inte myndigheterna?  Men likt sisyfos tycks jag vara för evigt dömd att rulla stenjäveln uppför kullen, för att sedan bara få se den rulla ner igen.

Någon borde få betala för brotten som begås mot mig och mitt barn. 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Ibland säger tystnad mer än ord

Kategori: Barn

Som ni ser på räknaren uppe till vänster så räknade jag fel då jag påstod att det var 100 dagar sedan jag och dottern fick ha kontakt. Jag litar mer på datorns matematikkunskaper än mina. Den sista gången vi sågs var den 23 Mars. Detta vidriga brott sker på socialtjänsten i Kungsbackas rekommendation, trots att dom mycket väl vet vem som talar sanning och vem som ljuger.

Denna bild är hämtad från uppdrag gransknings program om Bo Larsson som fick spendera 3 år i fängelse oskyldigt dömd för övergrepp på sin dotter. Åklagare och polis hemlighöll viktiga bevis som tydde på att incestanklagelserna mot Bo Larsson kunde vara falska. Dessa bevis hemligstämplades?? På bilden syns även vice riksåklagare Catharina Bergqvist Levin som ändå på något märkligt sätt menade  att utredningen i stort sett sköttes korrekt.


Nu verkar det som man försöker köra samma fula trick mot mig. Ni kan ju höra själva den långa paus som uppstår då jag i nedanstående telefonsamtal frågar Tf åklagare i mitt fall Sune Johansson om han tagit del av det bevismatrial som min advokat lämnade in i samband med förhöret av mig.



Nu väntar jag med spänning på att tillförordnad åklagare skall återkomma till mig då han har hittat den bevisning som han rimligtvis borde ha erhållit av förhörsledare Maria Brage. För inte kan det väl vara så att Maria Brage "glömt" att vidarebefordra detta bevismaterial till förundersökningsledaren?

Att bevisen bestående av tingsrättsdomen från den 1 april, samt den anmälan om oro för mitt barn som jag lämnade in till familjerätten en vecka innan jag blev polisanmäld, verkligen lämnades in till Maria Brage framgår tydligt av följande inspelning.



Men sedan dess verkar dessa bevis har försvunnit? Ingen av de hittills två förundersökningsledarna har ju i alla fall fått ta del av dom. Borde inte det räcka för att  turerna i detta fallet borde granskas av JK, JO eller vem det nu är som granskar åklagarnas och polisens arbete? Borde inte detta räcka för att någon journalist skulle intressera sig för fallet?

Hade en mamma behandlats så här?


Hur hade det sett ut om det var en kvinna som drabbades av dessa övergrepp undrar man lite försynt?
Hade hon fått utstå samma grymma behandling av myndigheterna. Hade hon överösts av samma hat från anonyma kräldjur på internet?

Är det ingen som har tänkt tanken att om det vore så att jag gjort mig skyldig till dom brott jag anklagas för, samtidigt som jag skrivit den hela roman om barns rättigheter som denna blogg nu utgör, så måste jag ju i så fall vara en fruktansvärd psykopat.

En snabb sökning på ordet psykopat ger följande beskrivning: En psykopat är en person som saknar förmågan till empati och är utan samvete. Psykopati är en personlighetsstörning som är svår att diagnostisera. Ofta vet personer med störningen att de skiljer sig från normal befolkningen. De ser sig dock oftast inte som sjuka utan bara som mera intelligenta än omgivningen. De anser ofta att de sociala spelregler som gäller i ett samhälle gäller för alla utom dom själva.

Tycker ni som har följt min blogg och lyssnat på den musik och de texter jag skrivit att jag stämmer in på den beskrivningen? Att det finns dom som hatar mig som pesten av oklara anledningar vet vi ju nu vid det här laget, men dom borde nog vara försiktiga att slänga sig med dylika diagnoser då dom nog stämmer bättre in på dom själva.

Det enda logiska svaret blir ju: nej naturligtvis stämmer detta inte in på mig. Jag är ingen psykopat. Jag har förmåga att både känna empati, samvete och kärlek. Om jag skulle sakna dessa förmågor hade jag inte fortsatt min kamp för mitt barn trots all verbal misshandel jag får utstå. Jag gör det för att jag älskar henne. Och jag känner även empati för hennes mor som jag fortfarande anser har hamnat i klorna på personer som verkar sakna allt samvete. Men det kan också vara min önskan att det förhåller sig så som talar.

Är mamman också ett offer?


Jag vet faktiskt inte den verkliga orsaken till att min dotters mamma gör så här. Förmodligen har hon blivit suggesterad till att tro att detta verkligen har hänt. Precis som hon har blivit suggesterad att tro att hennes egen far har gjort samma sak mot henne då hon var liten. Det tror hon nämligen. Detta förstår jag nu var det kommer ifrån. jag vet också att det som ser ut som hat egentligen är rädsla.

Jag väntar fortfarande på den dagen då socialtjänsten riktar sitt sökarljus på mormodern. Detta borde dom ha gjort för länge sedan med tanke på alla anmälningar som nu har kommit in mot henne. Och med tanke på att hon fick sin dotter tvångsomhändertagen av densamma socialtjänsten som nu hjälper henne att fösrstöra min.

Jag tänker i alla fall inte dela öde med mitt ex far. Min dotter skall få reda på sanningen om vad som hände och vem som egentligen förgrep sig på henne. Det kan hända att dom fängslar mig oskyldigt. Det kan hända att jag och mitt barn skiljs mot vår vilja med våld. Men vem som låg bakom dessa brott skall det inte råda något tvivel om den dagen min dotter vill ställa någon till svars för vad som gjorts mot henne. Det skall jag bli man för.

MAN GÖR INTE SÅ HÄR MOT ETT BARN!!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Nu tvingas jag rensa bland dravlet

Kategori: Barn

Det räcker nu. Jag skiter i att ta bort dom hatfyllda  kommentarer som strömmat in medan jag för en gångs skull unnade mig lite sömn. Till och med ni som skriver förvridna, skruvade och äckliga kommentarer där ni spekulerar om övergrepp som aldrig har hänt får stå kvar som ett monument över delar av den svenska allmänhetens ondska och perversitet. "Amanda" är ett lysande exempel på vad jag menar. Ni som tror på den häxans vidrigheter bör betänka att det är precis den sortens människor som mitt barn har varit i händerna på i över tre år nu.

Jag har nu beslutat att sätta moderering på kommentarerna. Jag har bloggat här sedan i Oktober och de kommentarer som jag har tagit bort sedan jag började skriva om mitt eget fall kunde räknas på ena handens fingrar.

Men nu pallar jag inte längre att utsättas för hatet från förkrympta själar som inte tål att en pappa beskriver sin kärlek till ett barn. Jag kan bara hoppas att ni som förstår den klarar att se igenom dyngan.

Varför hatar ni mitt barn?


Jag har redogjort för vad som har hänt. Jag har lagt ut inspelningar och dokument som bevisar att min dotters högsta önskan är att få vara hos mig. Detta skall man ta hänsyn till enligt FNs barnkonvention. Jag har postat ut det protokoll där Maria Brages övergrepp på min 4 åriga dotter klart bevisas. Ett förhör som går emot både svensk lagstiftning och alla regler som stipuleras i polisens handledningar.

Jag har publicerat ut dokument från tingsrätten där det tydligt framgår att Ranias mamma ljuger och tidigare har polisanmält mig utan grund. Jag har lagt ut ljudinspelningar där det bevisas att åklagaren inte ens har tittat på de bevis jag har lämnat in. Jag har visat att socialtjänsten är partisk genom att dom ignorerar allt jag säger och de anmälningar om oro som jag lämnar in.  Jag har lagt ut ljudinspelningar där det tydligt framgår att mamman inte är ett dugg rädd för mig såsom hon har sagt till både familjerätt och tingsrätt. Jag har postat dokument där mormor har anklagat mig för att vilja mörda Ranias mamma, samt mängder med vittnesmål om att jag är en bra och kärleksfull far. Vad mer krävs det? Jag trodde detta skulle räcka. Men det hat som jag får ta emot för att jag försöker rädda och skydda min dotter från att orättfärdigt förlora sin far och all den familj hon har på min sida blir till slut för mycket.

witchJag får gratulera er Jarri, Amanda, Dacke, Systerdyster, Maja Lundgren, ABC, samt alla andra anonyma "barnbeskyddare". Ni har lyckats igen. Ännu ett barns liv riskerar att gå åt helvete. Mitt. En flicka som kom till den här världen så full av ljus och kälek, riskerar att tvingas lämna den lika sjuk och förvriden som ni. Ni kan klappa varandra på ryggen nu och gratulera varann. Hoppas ni lägger er ikväll nöjda och glada över vad ni har åstadkommit. Att ni hatar mig kan jag ta. Den sortens hat har jag fått ta emot sedan den dagen jag angrep feminismen i Sverige, och den rör mig inte i ryggen. Men nu spiller hatet över på min dotter, även om ni försöker maskera det som någon sorts vilja att beskydda henne. Då går det för långt.

Kvasidiskussioner


Dom som för allt i världen inte vill att jag skall vinna denna kamp vet mycket väl att om så skulle ske så öppnar det vägen för även andra fäder att kräva sin rätt. Det är det dessa människor är rädda för. Om rättvisa vårdnadslagar skulle införas i Sverige skulle mödrarnas strupgrepp om rätten till barnen riskeras.

Därför gör man allt för att vrida debatten för att skifta fokus från själva sakfrågan. Känner ni igen taktiken från gömdadebatten i vintras? Sveriges mest lästa bok som har fått stå ohotad som en feministisk bibel i 13 år avslöjas som ren lögnpropaganda. Plötsligt gungade marken under fötterna på feministerna för första gången på 30 år. Vad gjorde man då för att klara sig ur knipan? Först försökte man tiga ihjäl debatten, men bloggvärlden krävde besked. Då tog man istället till nästa knep som är välkänt för alla som någon gång jobbat med PR. Vrid bort debatten från själva sakfrågan. Starta kvasidebatter som handlar om vad fan som helst, utom själva huvudfrågan. Detta knep är mycket effektivt. Det lyckades i Gömdadebatten och nu försöker man göra samma sak mot mig.

Plötsligt skall allt debatteras och ifrågasättas utom de brott som begåtts mot mig och min dotter. Man lusläser det jag skrivit och kritiserar mig för allt mellan himmel och jord. Bl a försöker man få det till en debatt om hur mycket jag betalar i underhåll. Debatten borde ju istället handla om varför jag skall betala något underhåll överhuvudtaget till en människa som håller mitt barn ifrån mig mot hennes vilja. Att jag redogör för från vilken stad en särskilt hatisk kommentar postats är också nu en het potatis. Att jag redogjort för att kommentaren postats från Stockholm tar många nu som bevis för att jag inte alls har rätt att rösta på ett parti som värnar om grundlagarna. Något så jävla dumt har jag aldrig hört i mitt liv.

Intigritet


intigritetAtt jag begått svåra förbrytelser mot min dotters och min ex intigritet är också mycket populärt att attackera mig för. När jag sedan skriver att jag inte vill lägga ut polisens förhör med mig i sin helhet, just för att skydda moderns intigritet så spottar man på mig för det istället. Damned if you do, and damned if you don't. Då jag slår upp ordet intigritet på wikipedia så står det följande: Integritet är ett komplext begrepp som på ett personligt plan är förknippat med människovärde, stolthet och självkänsla. Den kan återspeglas i två olika kategorier; som egenskap och som rättighet. Integritet som egenskap syftar på hur väl integrerat och motsägelsefritt någonting är. Integritet som rättighet handlar om respekt till sin person och personliga sfär liksom skyddet mot kränkning av detta.

Som synes innebär intigritet även rätten att skydda sig från kränkning av sin person och personliga sfär. jag har vid ett flertal tillfällen nu skrivit att jag försökt i tre år att föra denna strid på ett sjysst och fair sätt. Men blotta det faktum att jag inte vill ge upp rätten till ett rättvist umgämge med mitt barn räcker idag i det här landet för att jag skall utsättas för dessa vidriga anklagelser mot min dotter och därmed förlora henne för evigt. För mig står ordet intigritet för rätten att slå tillbaks mot detta övergrepp på mig och på min dotter. För er innebär det enbart moderns rätt att slippa få sina brott synliggjorda.

Nu tänker vi inte skriva


Signaturen åskådaren som ända från början varit kritisk mot allt jag skriver och gör påstår sig nu vara "frilansjournalist" och säger nu att han inte kommer att skriva om mitt fall. Det är jag mycket tacksam över. Sådana totalt enögda journalister betackar jag mig för. Andra flanar menar att jag nu på journalistskolan kommer att få lära mig hur man skriver journalistiska artiklar. Dessa personer förstår uppenbarligen inte skillnaden mellan en nyhetstidning och en blogg. En blogg kan drivas i ett journalistiskts syfte som jag klargör vad gäller min. men den är till syvende och sist ändå en blogg. Från ordet logg som närmast översätts som dagbok. Här på min dagbok redogör jag för de brott som begås mot mig och min dotter samt tusentals andra barn i Sverige och i världen. Brott som bygger på en totalt snedvriden syn på begreppet jämställdhet som lurats på oss genom snart 40 års lögnaktig propaganda.

Många av oss har sett igenom den nu. Men många är fortfarande så vilse att dom reagerar med hat så fort den ifrågasätts. Borde inte enbart detta faktum tydliggöra min poäng?

Avslutar med en sång som sjöngs på den stora fest som ROKS höll på sitt 20 års jubileum för ett antal år sedan. Närvarande var Ireene Von Wachtmeister (ordförande), Eva Lundgren (professor på Uppsala universitet), Gunilla Ekberg (sakkunnig i regeringen) samt många fler som fortfarande sitter på höga poster i dagens samhälle. Denna allsång handlar om att män borde utrotas. Jag kan i alla fall inte tolka den på något annat sätt.

Den gör också det lite lättare att sätta nattens hatiska kommentarer mot mig i sitt rätta perspektiv. Detta är inte bara en ensam pappas kamp för rätten till sitt barn. Detta är en hel ideologi som nu skakas i sina grundvalar, och många människor som skott sig på densamma gör nu vad som helst för att stoppa mig från att publicera ut sanningen här.

Välj sida nu. Ett fortsatt mörkande av sanningen om vad som görs mot våra barn, eller en upplysning av denna kolkällare så att dom kräldjur som döljer sig i hörnen blir synliga. Välj nu innan fler barnliv går till spillo.





Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Nytt övergrepp på mitt barn inplanerat den 6 Juli

Kategori: Barn

Idag fick jag min senaste artikel på newsmill publicerad. Ni kan gå dit och läsa den via denna länk.

Idag fick jag också beskedet att min dotter skall släpas till barnhuset i Göteborg ännu en gång för att tvingas svara på frågor från Maria Brage. Jag är inte välkommen.

Detta fick mig att idag ringa till Maria Brages chéf för att försöka stoppa misshandeln. Jag kämpar av alla mina krafter att hålla mig lugn och sansad under samtalet och det gick rätt bra. Brages chéf skulle kontakta åklagaren och förhöra sig om hur detta första förhör gått till. Jag skall  lära mig att tala närmare luren i fortsättningen....

Det jag säger i samtalet om en överläkare i psykiatri samt en psykolog som jobbar inom BUP är alldeles sant. Den kopia av förhöret dom har fått läsa har blivit totalt avpersonifierat, dvs inga namn syns. Det är nämligen så att om jag skulle gå till BUP och be dom titta på detta skulle jag få det gamla vanliga svaret. Du är inte vårdnadshavare, därför.....ja ni kan väl fortsättningen vid det här laget.




Familjeförintelsen pågår i det tysta


Därför att ingen vill lyssna. Ingen vill se. Vi vill inte och kan inte tro att detta verkligen sker, därför att det är för otroligt. Otroligt = omöjligt att tro på. Lyssna på Fiskal Hanna Westgård i den muntliga förhandlingen. "Det är ju otroligt svårt att tro att någon som jobbar professionellt med att utreda brott mot barn skulle göra så". Är hennes exakta ordalydelse innan hon skickar mitt barn rätt tillbaks i händerna på de som hon alldeles nyss ifrågasatt. 
Socialtjänsten är som sagt polisanmäld för tjänstefel (inkl grovt). Utredningen har nu tagits över av polisen i Hallands län, eftersom brottsplatsen är Kungsbacka.

Men fler personer har begått grova tjänstefel samt andra brott. Framförallt tänker jag då på polisman Maria Brage samt åklagare Per Åke Kvarnström.  Jag hoppas nu Brages chéf nu agerar för att skydda min dotter från ytterligare övergrepp.

barnhusetJag får rysningar av dessa barnahus. Ni kan själva bilda er en uppfattning om vad dessa instutioner egentligen är tänkt att vara till för.

Här är ett antal länkar med information rörande dessa nya förhörs centraler.

Barnhuset i göteborg
Västnytt om barnhuset

Tråd på Flashback om barnhuset
Uppsats om barnhuset i Göteborg

BRIS hyllar barnhusen

Brottsoffermyndigheten om barnhusen

Jag kan inte rå för det, men jag får mycket dåliga vibbar av det här. Förhoppningsvis används dessa barnhus åtminstone nån gång ibland även till det som dom är tänkta för, men i mitt fall så används det för att tvångsseparera en oskyldig far och hans dotter. Och jag tror inte på något sätt att jag är unik i det fallet. I så fall används ju barnhusen för att skada barn istället för att skydda dom. Detta tål defenitivt att granskas närmare, men för det krävs ju någon villig journalist. Jag får inte min legitimation förrän om ett år. Innan dess har dessa hemska hus hunnit krossa många familjeband.

barnhuset göteborgHittade en väldigt intressant artikel om falska minnen om övergrepp och hur dessa enkelt kan skapas hos människor som mår dåligt och som söker hjälp. Om dom då hamnar i händerna på dessa galningar som ser pedofiler överallt så kan det gå fruktansvärt illa. Människor som mår dåligt och söker hjälp är en utsatt grupp idag. Dom kan hamna i klorna på vilka dårar som helst. Att bedriva terapi får ju vilken klatterbytta som helst göra. Och människor travar blint in till första bästa.

Artikeln är på engelska, men som sagt spännande för dom som orkar läsa igenom den. Creating false memories. Av Elisabeth F Loftus på Washington University.

Slutligen kan nämnas att ännu en mamma kidnappat sina två barn och gått under jorden. För fan, stoppa pengaregnet över kvinnojourerna nu och förpassa dom till historiens sophög där dom hör hemma, innan fler barn drabbas av deras brott. Släng dit barnhusen också när ni ändå storstädar.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,