Det är inte papporna som begår övergreppen
Kategori: Pappa
Jag visste inte att detta var förbjudet fru domare. Hade jag vetat att man som pappa inte får duscha med sin 4 åriga dotter, och inte sova brevid henne så hade jag naturligtvis låtit bli. Men ingenstans i lagen har jag hittat en sådan paragraf. Jag fick idag läsa polisförhöret med min dotter. Nästa förhör ska dom tvinga mig att titta på i ett angränsande rum på en TV monitor.
Ni människor är sjuka och perversa. Ni ser pedofiler och snuskgubbar i varenda man. Och ser en pappas kärlek som någonting sjukt och onaturligt. Det är er barnen borde skyddas ifrån, inte oss.
Jag vet inte om polisförhör i pågående utredningar är något man får posta ut offentligt. Om det är tillåtet så postar jag gärna ut hela skiten. Så får ni läsa själva hur det går till att pumpa ett barn. Ett barn som gång på gång nekar till att pappa varit elak på något sätt, som tvärtom säger att pappa är snäll att hon vill vara lika mycket med pappa som mamma, men att mamma har bestämt att hon inte får. Men förhörsledaren ger sig inte. Väl medveten om att bara man håller på tillräckligt länge och ställer rätt frågor kan man få ett barn att till slut säga något som kan tolkas som att pappa har förgripit sig. Jag är nu misstänkt för brottet att ha låtit mitt barn vidröra min "snopp". Jag kan lika gärna erkänna mig skyldig direkt så kanske dottern kan besparas ytterligare övergrepp och misshandel av sina "beskyddare".
Nyfiken på snoppen
Många föräldrar vill inte begränsa sina barns sexualitet, men är kanske rädda för att vara för gränslösa. Var går gränsen? Är det okej att bada med sitt barn? Sova naken med sitt barn? Låta det känna på ens könsorgan? – Ja, säger tveklöst Katerina Janouch. Det finns egentligen bara en gräns och det är den vuxnes gräns. Om den vuxne känner sexuell lust eller tillfredsställelse av situationen är man farligt ute. Då bör man söka hjälp. IngBeth Larsson tycker också att det är okej att vara naken och låta barnet känna. En femtedel av föräldrarna i hennes studie uppgav att barnen någon gång hade känt på pappas snopp av nyfikenhet. – Men det är också viktigt att föräldrarna känner att det känns rätt. Jag tycker att det är helt okej om pappa och mamma säger ”det här är min snopp eller snippa, den vill jag ha i fred. Där är din, den får du pilla på”, tillägger hon.
Så nu 3,5 år in i denna konflikt kan man sammanfatta den på följande vis.
Mamman tar egenmäktigt med sig vårt gemensamma barn och flyttar utan min vetskap. Vilket är brottsligt. Men denna lag gäller inte mammor. Hon har sedan dess gjort allt som står i hennes makt att hindra mig från att få träffa mitt barn. Och eftersom lagstiftarna placerat all makt hos henne så har hon också lyckats. Efter att ha polisanmält mig utan grund (bevisat), anklagat mig falskt för farlighet, aggressivitet, hotfullhet etc (bevisat) tagit ifrån mig vårdnaden, skaffat hemlig adress utan skäl(bevisat), ständigt saboterat det lilla umgänge som jag efter två år lyckades få rätt till, vrålat och skrikit på mig inför ögonen på dottern (dokumenterat), så har nu alltså mamman, socialtjänsten, bup, polisen och tingsrätten i sin heliga allians kommit fram till att jag är en brottsling och därför skall fråntas även allt umgänge.
Det var över ett år sedan jag nu läste statistiken över faderslösa barn i Sverige. Då var det 40 000. Nu ett år senare närmar dom sig nog 50 000. I nuvarande takt kan vi nog skilja alla Sveriges separerade fäder och barn på ca 10 år.
Av skyddshänsyn skriver domaren i sitt interimistiska beslut. Barnet skall alltså skyddas från mig. Varför? Mamman har bevisligen begått flera brott, men åtnjuter immunitet. Jag är ju tydligen inte ens misstänkt för något brott?
Ja förutom att vara pappa då förstås....
Fy fan....
Bloggadress: http://mrgalahad.wordpress.com/