Kvinnojour stoppar elevers bidrag i Amnestys tävling
Kategori: Feminism
Att Jag inte är särdeles populär bland en del människor i vårt samhälle torde inte vara någon nyhet direkt. En del av dessa människor har miljoner skäl att hata mig. Att någon skriver sanningen om vad som pågår bakom den politiskt korrekta termen "jämställdhet", uppskattas konstigt nog minst av allt bland dom människor som svänger sig med denna term mest. Feministerna. Nu har dom återigen varit gramgångsrika i att hindra sanningen om pappadiskrimineringen från att få komma ut.
Uppsala kvinnojour tillhör dom jourer som valde att stanna under ROKS tak efter att dokumentären "Könskriget" (finns att se på denna blogg) avslöjat sanningen om dom feministiska kvinnojourernas människosyn. Här kan ni höra Marie Glaas på Uppsalajouren försök att bortförklara Ireen Wachtmeisters uttalande om att "män är djur".
För några månader sedan gjorde 4 elever på John Bauer gymnasiet en film om pappadiskrimineringen. I filmen som heter "Rätten att vara pappa" intervjuas bland andra jag. Filmen var ett bidrag i en tävling utlyst av Amnesty international där man efterlyste filmer som skulle handla om dom mänskliga rättigheterna.
Filmen som är gjord av Sara Sivesson, Jerry Wallén, Sandra Atas and Oskar Krantz uppskattades naturligtvis inte av kvinnolobbyn som kämpar med näbbar och klor för att detta stora samhällsproblem och den rent kriminella diskrimineringen av fäder inte skall få synliggöras. Nu har man lyckats få Amnesty International att stoppa filmen från att visas på festival.
Mailet som avslöjar korruptionen
Nedanstående mail har vidarebefordrats till mig från en medlem i Uppsala kvinnojour som är fruktansvärt upprörd över jourens agerande. Hur jouren kan sänka sig till att på ett odemokratiskt sätt hindra människor från att uttrycka sin åsikt anser denna medlem är mycket remarkabelt. Samme medlem är lika förvånad och upprörd över att Amnesty international blundar för brott mot mänskligheten enbart för att dom begås mot män och inte kvinnor.
Uppsala Kvinnojour har skickat ett meddelande till medlemmarna i Uppsala kvinnojour.
 |
Uppsala KvinnojourApril 30, 2010 at 2:12pm
Ämne: Framgångsrika protester
Hej
Vi skickade tidigare idag ut en uppmaning till att ni skulle protestera mot filmen "Rätten att vara pappa" Tack vare protesterna så visades inte filmen på festivalen och sedan togs den bort från deras hemsida. Vi tackar Amnetsy för att de fortfarande kämpar för rättvisa! Vänligen Uppsala kvinnojour |
Filmen "Rätten att vara pappa" skulle alltså ha visats på Amnestys filmfestival i Göteborg, men detta satte alltså kvinnojouren i Uppsala stopp för. Tydligen har man också fått Amnesty International att ta bort filmen från sin hemsida.
Politiskt korrekt
Filmerna som vann var alla mer politiskt korrekta filmer som skildrade kvinnoförtryck ur olika aspekter.På Amnstys hemsida kan man läsa följande.
Martin Rydehn, som är projektansvarig för filmfestivalen, berättar att våld mot kvinnor, liksom tidigare år, är ett ämne som berörs i många av de inskickade filmerna. Även hbt-frågor tas i år upp i flera bidrag.
– Det finns ett engagemang för mänskliga rättigheter och det här är ett sätt att uttrycka det engagemanget. Filmerna lever också vidare genom att de diskuteras i skolorna.
Uppsala, en av kvinnojorerna som får miljoner av staten
På Uppsala kvinnojour kan man bland annat läsa under "Fokus våldtäkt" att en kvinna våldtas var 30 minut i Sverige. Det skulle alltså innebära att det sker 18 000 våldtäkter per år, och att vi svenska män nog är våldtäktsmän lite till mans. Sådan här statistik får alltså jourerna miljoner från staten för att sprida. Samtidigt tiger dom svenska männen still och bara äter skiten som serveras. Det är tragiskt. Dessutom håller sig Uppsala kvinnojour med väldigt tveksamma förebilder.
Vi kan alltså konstatera att svenska staten ekonomiskt bidrar till organisationer som inte står för demokratiska värden utan tvärtom motarbetar dom. Att äska pengar för så kallade "jämställdhetsprojekt" har blivit en guldgruva I Sverige.
Starta ett projekt för att främja jämställdhet så får du lätt loss ett par mille. Inga problem. Enbart ROKS, moderorganisationen för jourerna får årligen ca 10-12 miljoner. Den andra grenen "Sveriges kvinnojourer" får lika mycket.
Detta trots ideliga avslöjanden om brottslig verksamhet, gömmandet av barn från fäder och medhjälp till kidnappning. Nu kan vi lägga till främjande av diktatur till listan.
Daddys blogg kan tvingas stänga
Att staten inte är ens i närheten lika generös när det gäller organisationer och projekt som försöker stödja män och pappor är knappast någon nyhet. Själv har jag jobbat ideellt med dessa frågor sedan Oktober 2008. Samtidigt som jag kämpat som ett djur för att inte helt förlora kontakten med mitt barn.
Jag är en förälder som likt dom flesta andra (hoppas jag) älskar mina barn över allt annat. När då ett av dom aktivt hindras från att ha kontakt med mig och därmed riskerar att utsättas för ett svårt trauma reagerar jag genom att försöka förhindra detta till varje pris.
För detta trakasseras och smutskastas jag nu av grupper som inte vill att pappornas rättigheter skall få debatteras.
Att bemöta alla anklagelser som riktas mot mig är inte meningsfullt. Ni som tvekar om vilken sida som är trovärdig får helt enkelt läsa vad jag skriver och vad mina antagonister skriver och försöka dra era egna slutsatser.
Det största hotet mot denna blogg är dock inte några enstaka anonyma pissmyror som skriver lögner och smörja om mig. Det största hotet är ekonomin.
Jag har drabbats hårt psykiskt av den behandling jag och min dotter har tvingats utstå i händerna på myndigheterna som sagt sig värna om mitt barns bästa. Jag är inte gjord av stål, utan av kött och blod precis som alla andra.
Jag är inte arbetsskygg och jag åker definitivt inte i någon gräddfil som bekostas av skattebetalarna. Däremot har denna 4,5 år långa vårdnadstvist inte enbart kostat mig allt jag äger, samt jobb och inkomstmöjligheter. Den har också kostat er skattebetalare över en miljon....hittills.
Jag såg häromdagen i ett utskick från Göteborgs katthjälp där jag är medlem, sedan jag adopterat en av deras katter, att den föreningen får in över 4 miljoner årligen i stöd. Jag har sedan årskiftet fått in 4000 kronor. Föreningen Pappa-Barn har inte mycket mer på sitt konto heller.
Det går snart inte längre att lägga den nödvändiga tiden för att hålla denna blogg öppen. Jag kan inte leva på luft och jag har inte lust att leva på existensminimum resten av livet medan jag tvingas se mina skulder på kronofogden öka för varje månad. Ett nedläggande av bloggen skulle säkerligen glädja Uppsala kvinnojour och deras systerorganisationer som Amnesty International och Rädda Barnen. För att inte tala om dom kräldjur som baktalar mig på andra bloggar och forum.
Och jag vet inte om bloggen trots sin populäritet känns viktig nog för tillräckligt många människor att hållas vid liv. Men om det skall kunna ske så behöver jag hjälp. Det börjar bli akut. I annat fall får jag inom en snar framtid lägga ner bloggen då den kräver för mycket ideellt arbete. Jag har dessutom i så fall inte heller lust att lägga alla dessa timmar dag och natt.
Efter flera anonyma (såklart) anmälningar till försäkringskassan om att jag lägger mycket arbete på bloggen, verkar det nu dessutom som om man kommer att lyckas att få dom att dra in mitt sjukbidrag. Man likställer nämligen mitt bloggande med ett arbete. Det ironiska är att flera av dom som driver hatkampanjen mot mig själva är sjukskrivna och sjukpensionärer som fördriver sina dagar med att trakassera och baktala "rättshaverister" som mig.
Inte heller tar kassan hänsyn till den rena tortyr jag utsatts för som far och förälder.
Här är slutligen filmen "Rätten att vara pappa" i repris för er som ännu inte sett den.
Läs även andra bloggares åsikter om Amnsety international, ROKS, kvinnojour, Demokrati, Jämställdhet
Bloggadress: http://www.annhelenarudberg1.blogspot.com