Korruptionen går mycket djupare
Kategori: Politik
Demokrati eller diktatur ?
I en demokrati ligger makten hos folket. Medborgarna skall ha full insyn i allt som myndigheter och beslutsfattare säger och gör i sin yrkesutövning. Tjänstemännen måste svara sanningsenligt på frågor som ställs till dem. Framförallt från media och domstolar. I en diktatur kan polis, åklagare, politiker och övriga tjänstemän vägra svara på frågor och dom har även rätt att hemligstämpla dokument efter eget godtycke.
I en demokrati är det endast information rörande nationens armé och försvar som får hemligstämplas. Allt annat skall vara föremål för allmän granskning från medborgarna. Vidare får statens tjänstemän aldrig uttala sig i media mot någon som kritiserat myndighet eller statstjänseman. Myndigheter skall kritiseras, granskas och ifrågasättas av folket. Tjänstemän som kritiserar medborgarna eller tystar landets fria press är ett hot mot demokratin.
Medias skyldighet i en demokrati
Medias roll i en demokrati är att vara folkets vakthundar mot att någon myndighet, politiker eller tjänsteman missbrukar sitt förtroende. Detta är en mycket viktig roll i en fungerande demokrati. Den dagen media inte fullgör sitt uppdrag kan landet inte längre kallas demokratiskt. Med tanke på Tonchis artikel och att det blivit tydligt för de flesta att media medvetet dolt sanningen i Liza Marklund affären, där journalister t o m hotats till tystnad av sina egna chefer, så uppstår den intressanta frågan, har vi demokrati i Sverige? Det, utifrån ovan ställda villkor, givna svaret måste bli nej. Men när våra vakthundar medvetet tittar åt ett annat håll så innebär det ju att de som de är satta att granska kan göra lite som dom vill. Är det någon som tror att det inte finns människor bland dessa som inte utnyttjar det i egna syften?
Tomas Qvick och Van der Kwast
polisens förhörsledare.
Justitiekanslern
En av alla som sagt sig vara övertygade om Thomas Qvicks skuld är justitiekansler Göran Lambertz. Så här säger han i DN debatt:
”Här nöjer jag mig med att konstatera att det samlade intrycket är att det enligt min mening inte finns särskilt mycket som talar för att någon av de sex fällande domarna är oriktig. Såvitt jag kan bedöma har polis och åklagare gjort ett i allt väsentligt skickligt arbete. Missar och missgrepp har säkert förekommit. Men de är knappast värre i sammanhanget än att de bör få passera. Och det finns inte någon anledning att misstänka att de brister som må ha funnits har inneburit att domstolarna på något väsentligt sätt har vilseletts.
Advokat Pelle Svensson lämnade redan 2006 in en anmälan till JK där han ifrågasatte utredningen på flera kritiska punkter. JKs beslut kom redan efter tio dagar och innebar att inga åtgärder skulle vidtas. Efter Dokument inifråns granskning i SVT backar han och säger istället: "– Ja, det kan ju vara så att det är fel. Det var min bedömning utifrån domarna som jag läste och då tyckte jag att polisarbetet också såg proffsigt och rätt ut." I detta fall gjorde vakthundarna sitt jobb. Men ändå sitter både Lambertz och Van der Kwast kvar på sina poster.
Men vad händer när vakthundarna inte gör sitt jobb eller t o m attackerar sin egen ägare?
Fallet Louise i Vetlanda
Knappast någon kan väl ha missat missat fallet om Louise i Vetlanda. Janne Josefsson gjorde ett reportage om detta och människor i Sverige förvandlades till en ren lynchmobb. Samhällsvetaren Barbro Hindberg fick senare i uppgift att utreda detta fall. den 23/8-07 släppte hon sin rapport. Den finns att ladda ner här. Men det är egentligen rätt meningslöst eftersom stora delar av rapporten är hemligstämplad. Anledningen till detta är förmodligen någon sekretessparagraf, men inte desto mindre rent antidemokratisk. Vad jag vet har Louise och hennes föräldrar inget med landets försvar att göra.
I rapporten får socialtjänsten kritik för sin handläggning av fallet, men den mest svidande kritiken får Josefsson som anses ha granskat fallet på ett mycket oseriöst sätt. För att spetsa till sitt reportage har Josefsson överdrivit, kommit med osanningar och utelämnat viktig fakta. Även journalisten Lars Adaktusson som mig veterligen är den enda journalist som intervjuat Louise farmor och farfar riktar skarp kritik mot Janne Josefsson, för att han skött fallet Louise dåligt och kommit med, vad han ansåg, osanna fakta.
Fallet enligt Josefsson var följande. Louise slängdes ut på gatan av sin missbrukande mor, boende i Bergsjön Göteborg och tar då sin tillflykt till sin pappa som bor i Vetlanda. Där tvingas hon bo med pappan i en skitig nergången husvagn och utsätts för upprepade sexuella övergrepp av sin missbrukande och psykiskt sjuke pappa. Socialen gör inget för att ingripa.
Detta är ju så klart upprörande, men är det sant? Flickans farmor och farfar har vittnat om att Loise i själva verket bodde mestadels hos dom under sin tid i Vetlanda. Socialtjänsten försökte ingripa, men Loise vägrade att ta emot någon hjälp och sade sig ha det bra. Pappan har hela tiden nekat till brott. Vetlanda kommun anser att pappan trots domen ska ha fortsatt vårdnad om Louise. Pappans läkare på S:t Sigfrids sjukhus börjar nu ifrågasätta diagnosen som låg till grund för domen om tvångsvård. Pappan säger vidare i artikeln: – Jag sitter här på 4 000 sidor handlingar som rör mig och min dotter. Dessa handlingar ger en annan bild än den vissa medier givit. Jag är så trött på att se min husvagn på bild i tidningarna och det står att min dotter har bott där. Hon har aldrig någonsin bott i denna husvagn.
Under artikeln i Expressen som publicerades den 30 Mars 2008 har bla signaturen Gitte67 skrivit: JA calu. Det är mycket riktigt tösen lider av mytomani av det alvarligare slaget. Pappan är numera friskförklarad lider således inte av någon psykisk instabilitet eller annan psykisk sjukdom. Han är inte heller någon narkoman. Han är däremot en man på 45 år som älskar sin fästmö och deras familj. Han har suttit inlåst i 18 månader nu p.g.a. en tonårs flickas uppmärksamhets behov, en liten lögn som urartade och växte lavinartat så att lilla Louise inte kunde hantera detta eller dra sig ur denna banala historia. Pappan är som han själv sagt inte intresserad av att ha vårdnaden om Louise, det kan säkert någon annan sköta också ge henne den hjälp hon behöver av så väl psykologer som läkare eftersom hon i dagsläget inte mår väl och heller inte har gjort detta sedan hon var mycket liten.Trött ja vi är trötta.. Önskar bara att någon seriös journalist kunde beskriva sanningen som den är, utan att glorifiera eller baktala någon. //En som känt Louise pappa sedan -83.
Hon skriver också detta inlägg: Flickan bråkade i flera tim med sin pappa på morgonen för att hon inte ville gå i skolan (hon var mobbad) när hon väl kom till skolan skickades hon hem igen. Detta pågick i flera månader. Till slut flyttade tösen till farmor och farfar där hon bodde i över ett år och från och till hade hemundervisning med socialens goda minne. Detta var under samma tid som pappan bodde i sin husvagn och således bodde inte Louise i husvagnen.
Jag vet inte hur ni hade resonerat, men om jag hade varit reporter på Expressen hade jag tagit kontakt med Gitte67 och kollat hennes uppgifter. Men nu är jag ju inte reporter på Expressen som tur är. Gitte67, om du händelsevis råkar läsa detta, eller någon annan som känner till saker om det här fallet så får ni gärna kontakta mig. Min e-mail finns under min profil uppe till höger.
Kvällspressen och sanningen
Allas vår Jan Guillou har gått ut igen och öppnat munnen i debatten. Både Aftonbladet och hans båda medägare i Piratförlaget kan säkert hålla sig för skratt. Men Janne är inte någon som man sätter munkavle på i första taget till oss bloggares stora förtjusning. Så här säger han i programmet babel: "- Vi måste förhålla oss iskalla till påtryckningarna (från nätet) och försöka få snattrarna där ute att begripa, att i riktiga medier publicerar man det som är sant, det som är relevant, det som är kontrollerat och det som är i överensstämmelse med förtalslagar och sånt där. Det kan ta tid att få de här nissarna att begripa det. - Vad som inte kommer att dö är journalistiken som betyder att vi ("riktiga medier") publicerar det som är sant och relevant och kontrollerat och som (vi är) utbildade (till). Det tog mig fem år att bli journalist under ihärdig övning. "
5 år? wow, Liza marklund klarade det ju på ett! Som en liten åskådliggörning om det Jan kallar för sanning har jag valt att publicera den här bilden på Uffe Larsson. Den är tagen av Expressen och publicerad under artikeln Chockbilderna. Artikeln handlar om Uffe Larssons kraftiga viktnedgång. Är det någon som ser något konstigt?
Jag ser en lite tändsticksman med ett huvud stort som en vattenmelon. Bilden under är tagen av samma fotograf vid samma tillfälle. Men där ser ju Uffe närmast normal ut. Denna bild är dock kraftigt beskuren i artikeln.
Det är ju allmänt känt att damtidningar använder sig av Photoshop för att få sina modeller att bli vackrare, smalare och mindre rynkiga. Det är just det faktum att det allmänt känt som gör det någorlunda okej. För då kan människor värja sig hjälpligt mot det förljugna budskapet. Men när kvällstidningarna börjar manipulera bilder för att dom ska passa bättre med deras "nyheter", så är det fan inte okej. Det spelar ingen roll vad Jan Guillou säger. Dom stora mediabolagen har gjort bort sig. Ordet "Pravda" kommer numera osökt upp i mitt huvud då jag hör ordet Aftonbladet eller Expressen. Dom är som vi "snattrare" brukar säga, rökta!
Läs även andra bloggares åsikter om media, kvällspress, aftonbladet, expressen, korruption, politik, demokrati, lögner, pappor,