Folkpartiet och jämställdhet
Kategori: Politik
Jag fick två svar från ledamöter från detta parti. Båda vägrade svara på en enda fråga. Vad gäller Nyamko Sabuni som är ansvarig för frågor gällande just jämställdhet har jag tidigare försökt få svar angående diverse frågor, men aldrig fått något svar.
Åtminstone denna medborgare tycker att man med fog kan förvänta sig att med de enorma löner och resurser dessa människor har, samt vad vi svenskar betalar varje år för vår regering och riksdag kan förvänta sig rätten att få substansiella svar på frågor och synpunkter som man skickar dessa våra folkvalda.
Dessutom är dom ju skyldiga att svara utifrån den definition på demokrati som ju den svenska staten säger sig utgå ifrån. Nyamko svarade inte på mina 10 frågor för övrigt. Sabuni kallar sig trots sin post som jämställdhetsminister inte för feminist, utan menar att hon är liberal och att "underepiteterna kan man se på som man vill. Det är ju åtminstone ett litet steg framåt. Hon har även tagit upp problemet med det samkönade våldet i hemmet, men att gå så långt som att adressera kvinnors våld mot män vill, eller törs hon inte. Förslagen från detta parti i frågor om jämställdhet har hittills inskränkt sig till obligatorisk gynekologundersökning av invandrarflickor, samt en lag om att både mamman och pappan skall dela lika på VAB dagarna, d v s vara hemma lika många dagar med sina sjuka barn. Det är väl inte ett så dumt förslag egentligen? Men det föll inte i god jord och hamnade i papperskorgen.
Gunnar Andrén
Gunnar andrén är ledamot för Stockholms län och även riksdagens flitigaste debattör då han har synts i riksdagens talarstol över 100 gånger. Han jobbar med finans och skattefrågor. Han svarade först med att han skulle publicera mitt namn på sin blogg samt vidtaga andra åtgärder om jag inte genast upphörde med att hota politiker. Därmed bröt han mot flera demokratiska grundprinciper. Det han menade med hotfullt var den meningen där jag skrev att hans svar, eller uteblivna svar skulle publiceras på min blogg. Han beklagade att han p g a mitt hotfulla mail ansåg sig förhindrad att svara på mina, som han sa, viktiga frågor. Jag skrev då ett svar till honom och förtydligade att detta aldrig vart menat som något hot, utan snarare en upplysning. Enligt tryckfrihetsförordningen är jag inte skyldig att upplysa om detta alls, men jag tyckte ändå att det var sjysst.
Efter mitt förtydligande mail så såg han mer nyktert på min formulering, men några svar på frågorna fick jag inte ändå. Det var så många som ville ha svar på allt möjligt så det fanns inte tid. Att det är fler än jag som har haft svårt att få svar från denne ledamot
fann jag då jag gjorde en snabb sökning http://hd.se/kultur/2009/01/25/gunnar-andren-svarade-foerst-men/
Tina är Ledamot för Västra Skåne och kallar sig för liberal feminist. Av vad jag kunnat utläsa av vad hon menar med den definitionen så handlar det precis som all annan feminism om orättvisor mot kvinnor utförda av män. Att motsatsen förekommer nämns inte någonstans i det hon skrivit. Inte vad jag kunnat hitta i alla fall.
Hennes svar på mina frågor var så kortfattat att jag kan publicera ut det i sin helhet. Det löd som följer:
det området du ställer frågor kring är viktigt och bör behandlas med balans och sans. Tyvärr tycker jag att vissa av dina frågorna utgår från en märklig vinkel vilket gör att jag inte känner jag kan svara på ett sätt som tar frågan på det allvar den förtjänar. T ex är fråga nr sex helt omöjlig för mig att kommentera. Hur ska jag kunna svara för vad eller hur någon av de andra 348 ledamöterna, och fler eftersom det har tillkommit och avgått ett stort antal sedan dess, har agerat? Frågan bör i så fall ställas till dåvarande ansvarig minister. Du får gärna återkomma med tydligare och mindre vinklade frågor så ska jag försöka svara konkret.
Att mina frågor utgår utifrån en märklig vinkel är ju förståeligt då denne politiker inte förr tycks ha reflekterat över denna vinkel gällande jämställdhet förut. Hur dom skulle kunna bli tydligare förstår jag inte.
Nå, detta var alltså skörden från det liberala folkpartiet. Också det ett parti som inte direkt rosar marknaden i SKOP undersökningarna. 6% i den senaste vill jag minnas.
Jag åtekommer med de svar jag fått från Moderata samlingspartiet i nästa inlägg. Det var för övrigt det parti som jag fick flest svar ifrån. Visst är världen lustig ibland. Här har jag gått och trott ett helt liv, på dom som säger att Moderaterna är emot jämställdhet och rättvisa, och endast ser till de välbeställda och besuttna. Och kanske ligger det ett korn av sanning i det. Själv har jag drabbats ekonomiskt av deras politik, då jag har svårt att gå igenom detta och samtidigt fungera i samhället. Men vad gäller frågan om sann jämställdhet mellan könen verkar dom i alla fall vara det parti som vill mest, och aktivast driver den frågan. Det är också det parti som är ojämförligast mest framgångsrikt i Sverige just nu. Jag undrar om det kan ha ett samband?
Kan en anledning vara att att dom är det parti som inte kallar sig feministiskt? Så här skriver dom på sin hemsida under rubriken: "Är moderaterna ett feministiskt parti":
Vi kallar oss inte för ett feministiskt parti i partiprogrammet. Vi har dock enskilda politiker och medlemmar som kallar sig feminister. För oss är jämställdhet en självklar fråga eftersom det är en frihetsfråga. Att vi inte på papperet är ett feministiskt parti innebär inte att vi motsätter oss att män och kvinnor ska ha likvärdiga rättigheter och skyldigheter. Tvärtom. Diskrimineringen av kvinnor kan beskrivas i termer av strukturer, roller och grupper. Men vi vill inte att problemet ska lösas på kollektiv nivå. Det är individer som drabbas. Det är individer som låses in i roller, som motverkas av strukturer och som blir generaliserade som medlemmar av en viss grupp. Vi ser att genussystemet beskär individers frihet. Vi ser att män och kvinnor i dagens samhälle inte har likvärdiga möjligheter. Med eller utan feministbegreppet som vapen vill vi förändra detta.
Jag tycker det är rätt klokt. Men jag vill dock betona att daddys blogg är politiskt obunden. Jag redovisar vad politiker och deras partier skriver och säger, sedan lämna jag det upp till var och en att tolka och bestämma själv. Själv är jag rätt less på vårt tröga och ineffektiva politiska system och har aldrig före det hemska som nu drabbat mig engagerat mig något särskilt. Men mitt problem med mitt barn som behandlas vedervärdigt löser man inte på lokal nivå. Då måste man väl in och dansa med dom tunga elefanterna.
Läs även andra bloggares åsikter om Folkpartiet, jämställdhet, moderaterna, Nyamko Sabuni, alliansen, diskriminering, pappor, mammor, föräldraskap, barn, vårdnad, juridik, politik,