daddys

Alliansens familjepolitik – 10 punkter för tryggare barn

Det bidde en….tummetott.

Förslaget att barn skall kunna ha två folkbokföringsadresser är det enda som är ett bra steg på vägen för att komma tillrätta med vårdnadseländet, men det är allt för lite.

Familjer skall erbjudas samarbetssamtal? Vad är det för nytt med det? Det erbjuds man ju redan idag?

Jag lider med Littorin och hans barn. Samtidigt kan jag inte skaka av mig känslan att det nog var nyttigt för en högt uppsatt politiker att drabbas av det helvete av falska anklagelser och lögner i det som populärt går under namnet vårdnadstvister.

”Men dom flesta löser det ju bra, så vad är egentligen problemet?” hör man ofta. Som om 7000 BARN OM ÅRET som tvingas se sina föräldrar slita varann i stycken bara är en liten bagatell? Tro mig, det är inga rena och sjyssta fighter vi talar om här. Det är uppslitande, sorgliga och blodiga krig som utspelar sig. Då ens egna barn ligger i potten så är det allvar. Då glöms plötsligt alla ömma ord och kärleksfulla stunder. Då vaknar odjuret i oss. Och istället för att sätta ner foten, så eldar man på under konflikterna i år efter år, tills den dag då dom är så infekterade att det aldrig går att reparera. Barnen hamnar mittemellan. Och det, kan jag säga för er som inte har förstått det, är en jävligt otrevlig plats.

Börjar dom förstå nu tro?

Kanske Littorinfallet kan bli en nyttig påminnelse för hans kompisar där uppe i toppen att det faktiskt föreligger ett jävligt stort, dyrt och framförallt ONÖDIGT problem som drabbar hela vårt samhälle på ett mycket förödande sätt. Vi pumpar miljarder in i ett familjerätts system som inte löser ett skit utan bara förvärrar problemen. Och som sedan kostar oss ytterligare en massa miljarder i ökad ungdomsbrottslighet, depressioner, själv skade beteenden, tvångsvård och till och med mord. När våra barn hotas...som sagt så kan det till och med få sådana tragiska konsekvenser. Vi har sett allt för många tragiska exempel. Men i dom mordfallen så skriver tidningarna aldrig om dom egentliga orsakerna. I bästa fall kallar man det för "familjeproblem".

Samarbetssamtal kommer inte att räcka. Att tro det är så okunnigt och naivt att man undrar om arbetsgruppen ens har förstått vidden av detta problem?

Vad som måste till är en lag ändring och en KRAFTIG markering från lagstiftarna att BARNENS RÄTT till en nära kontakt med BÄGGE sina föräldrar tafsar man INTE på så länge det inte finns starka och STYRKTA!!! skäl.

Vuxna beter sig som själviska jävla fån, och skiter i att deras barn lider svårt, och får liven förstörda i en ålder då dom knappt ens har hunnit börja. Hur kan en regering bara passivt stå och se på då så många människor och barn krossas i ett omänskligt och konflikt DRIVANDE familjerätts system???

Lögner och falskspel premieras

En del föräldrar har själva skador och sår i sina inre, som gör att dom helt enkelt inte reder upp en sådan här fruktansvärt pressad situation. I ren desperation och rädsla tar dom till alla beprövade medel, för alternativet skulle vara värre. Vad hjälper det då att man erbjuder samarbetssamtal? Då MÅSTE staten ta till maktmedel så att den trilskande föräldern snabbt verkligen FÖRSTÅR budskapet att det INTE ligger i hennes eller hans intresse att sabotera den livsviktiga kontakten för barnen.

Idag är det tvärtom till och med så sjukt att det faktiskt LÖNAR sig för en illasinnad eller emotionellt sårad och rädd förälder att medvetet, med lögner och falska anklagelser sabotera umgänget. Ju längre dom klarar det desto mer ÖKAR deras chanser att VINNA ensam vårdnad, och därefter enkelt och för alltid separera barnet från den andre. Förstår ni ens vidden av hur smärtsamt det är att slitas från sitt eget barn ofrivilligt och oförskyllt? Hur det känns för barnet, det kan nog ingen av oss en komma i närheten av att förstå. Och konstigt nog verkar dom som borde förstå det bäst, snarare förstå det sämst??

I 15 av 16 fall vinner mamman idag ensam eller gemensam vårdnad, och det bryter dessutom mot rättviseprincipen i grundlagen, som säger att alla skall behandlas LIKA. Orättvisorna står ju till och med inskrivna i lagparagraferna. Särskild hänsyn skall tas till kvinnor…etc. Men mans eller kvinnohjärta spelar ingen roll. Det gör lika jävla ont i båda. Att det idag är fler manshjärtan som mals sönder, är ingen orsak att arbeta för ett motsatt föhållande. Om vi nödvändigtvis måste separera, så kan vi INTE samtidigt kräva det av våra barn. Det är hjärtlöst och grymt. Och jag kommer nog aldrig att förstå att det ens tillåts i den utsträckning som sker idag. Än mindre hur en del människor kan applådera det och till och med arbeta för att förvärra en redan katastrofal situation?? Då är det någon allvarlig felkoppling i empaticentrum!

Har ni glömt? Se den då igen!

I dokumentären könskriget från 2004 fastställdes det att ROKS (Riksorganisationen för kvinnojourer) medvetet spred desinformation om pappors och mäns farlighet med hjälp av rent påhittad och falsk statistik. Bl a hävdade man med bister och sorgsen uppsyn att en kvinna i veckan dödades av sin man i Sverige. Den sanna siffran är enligt BRÅ ca 16 per år. Motsvarande siffra för manliga dödsoffer i nära relationer är ca 5-6. Vad gäller våld i hemmet så är både män och kvinnor lika goda kålsupare enligt de senaste rapporterna från BRÅ. När det gäller fysisk och psykisk misshandel av barn likaså. Men dessa barn får ofta leva i detta helvete i åratal innan någon bryr sig, om dom ens har sådan tur att det är någon som bryr sig innan det är för sent.

Då reportern Evin Rubar till ROKS damen påpekade att BRÅ sa så i sin statistik, så svarade hon på fullt allvar att ”Nej nej, det stämmer inte”. ”Dessutom”, sade Rubar ”så säger ju BRÅ att majoriteten av gärningsmännen lider av psykiska sjukdomar, social utslagning och missbruk?” Återigen från ROKS damen ”NEEEJ det stämmer verkligen inte. Män dödar, män slår och män våldtar för att få MAKT över kvinnor. Det är könsmaktsordningen som är orsaken”. Män är enligt dessa extremister tydligen det enda misstag som gud begick i sin skapelse. ”Att kalla en man ett djur är att smickra honom”. Minns ni? Tror ni dom har sansat sig?

Det känns som om vi väl snart borde börja förstå och se igenom propagandan och dumheterna nu? Men på socialkontoren och i domstolarna lever den och frodas i högsta välmåga. Där separeras barn från pappor som dom älskar, behöver och ser upp till, och som älskar dom tillbaks ”För att vara på den säkra sidan??” Trots att dom inte gjort någonting, och trots att det funnits en lag mot könsdiskriminering inom socialtjänsten sedan Dec 09 så har INTE EN ENDA socialtjänst fällts. Vilket ju också är märkligt eftersom dom bryter mot denna lag VARJE DAG!

Svenska pappor leds lydigt till slakt i våra domstolar, ofta med katastrofala resultat för alla inblandade. Inte minst barnen. Papporna hamnar i diskrimineringens skymningsland där de systematiskt berövas sina rättigheter. Ofta reagerar dom med chock. Dom strippas på allt dom äger samt sina barn utan att dom ens förstår varför och hur detta kan hända?? Vi bor väl i en rättsstat? Innan det händer dom själva har dom emellertid inte ens brytt sig om att att sätta sig in i problematiken. Då är elitserien och karriären viktigare.

Och om ni tycker att könsdiskrimineringen är skandalös, betänk då "sexualövergrepps syndromet" och hur det ständigt tillåts avgöra vårdnads och umgänges tvister. Om ni verkligen SÅG hela vidden av rättssystemets enorma impotens och kroniska blindhet för mäns rättigheter skulle det ÄCKLA er.

"Domstolarna är tänkta att ta sig an fall om vårdnad och umgänge med vad vi kallar en könsneutral hållning. Det låter rättvist, och det är rättvist. Men det är en MYT. Domarna genomdriver inte dessa könsneutrala lagar på ett könsneutralt sätt, och få verkar bry sig.

"Vi kommer att se dessa problem växa allt mer innan fäder organiserar sig och kräver en rättvis behandling. Så man kan bara vädja till alla pappor därute. Vi har ett MYCKET REELLT PROBLEM och vi MÅSTE göra detta till en offentlig fråga. För som det är nu vill varken domstolar, politiker eller media ens höra oss."

Varför vill ni inte lösa detta??

Ibland drabbas även människor i samhällets ”topp” av detta jävla barbari som pågått i decennier. Kanske Littorins öde hade kunnat få er, hans vänner i regeringen att sluta blunda för denna misshandel som förstör, och till och med kostar män, kvinnor och barn LIVET? Det här?? Det räcker inte.

Vad är problemet? VARFÖR VILL NI INTE LÖSA DETTA??? DET ÄR JU SÅ LÄTT!! Är det en ekonomisk fråga? Sysselsätter barnförstörar systemet för många människor? Kunde man inte ta de miljarder man skulle spara in på att inrätta en rättvis vårdnadslag, och hitta bättre och mer samhällsnyttiga jobb för dom lakejer som idag lever på detta??

//Från en farsa som under fem års diskriminerings helvete förlorat allt, varit nära att dö av ren jävla sorg och vanmakt. Och som nu dessutom blivit utförsäkrad, då någon anonym anser att jag uppvisar arbetsförmåga, då jag dag och natt tvingas kämpa för att försöka rädda min dotter från att bli ännu en emotionellt handikappad människa som om några år sitter och skär sig i armarna, eller sprutar in gift i sin kropp för att försöka fly smärtan.

Jag hade hellre gjort något mer produktivt. Fast om jag svälter ihjäl så löser man ju två problem. Dels blir man av med en tjurig dumfan till besvärlig farsa som vägrar att sluta försöka hitta en lösning, och dels så får man ju ner ohälsotalen lite till.

Men jag hade faktiskt föredragit ett nackskott. Det hade varit mer humant.