Vad fan?
Kategori: Jämställdhet
Missförstå mig inte. Jag är inte emot att folk får hoppa i säng med vem dom vill, tvärtom. Min vision är att Sverige skall bli ett fritt land där allas lika rättigheter och skydigheter skall råda. Men nu får jag fan tuppjuck och klarar inte längre att hålla käft. Nu tycks man nämligen i landets politiska ledning verka anse att det finns något som heter "heteronorm". Känns ordet bekant? I så fall beror det nog på att det har tjatats om detta i varenda blaska och i varenda TV kanal de senaste veckorna. Inte nog med det, denna "hetronorm" är tydligen
Martina Matthias, en svensk hjältinna
Tyvärr var hon själv ute på resande fot så något möte kunde vi inte få till denna gång, men det kommer fler tillfällen. Ni som vill läsa om Martina och den familj som hon fortsätter att hjälpa mot socialens manshatare: Familj knäckt efter våldtäktsmisstanke. "Jag skäms över hur socialtjänsten har agerat" säger Martina i intervjun. Finns det fler rakryggade människor inom vår socialtjänst som skäms? Kontakta mig i så fall med era historier om ni vill. Ni får gärna vara anonyma.
Om det finns andra som har något att dryfta med mig då jag är på sötvattens sidan av Sverige så har ni mailadressen. Jag kommer att vara här t o m onsdag den 5/8, sen åker jag hem och tar del av vad socialtjänsten i Kungsbacka kommit fram till i sin utredning som har pågått nu sedan den 17 April. Det är nämligen så, att för att jag åtminstone skall få tillbaka min umgängesrätt så räcker det inte att jag är friad av polis och åklagare. Den allsmäktige socialtjänsten måste komma till samma slutsats, något som den inte alltid gör som vi vet. Särskilt i de fall där papporna frias av polisen och rättsväsendet. Nu när 3 månader och tre veckor passerat sedan dom öppnade sin utredning vill dom tydligen tala med mig också.
Nu delar dom t o m ut priser till den bäste "uppdiktaren"
I förlagets pressrelease kan man bl a läsa följande: Hon läser också sin dikt på Rotundan i Halmstad nu på tisdag. -Hatten står som symbol för makt och kontroll. Men egentligen handlar det inte så mycket om makt utan om vem som sätter normerna och har det mentala övertaget, säger Ingela Svenson. -Det finns så mycket svåra och motstridiga känslor runt detta och det blir oftast kvinnan, stor eller liten, som får skulden, vad man än kan säga med förnuftet.
Det finns starka patriarkala synsätt på alla håll och kanter och det är sällan människor förstår sina egna reaktioner. Detta är svårt att hantera känslomässigt. Mitt sätt att överleva är att skriva dikter. Jag skriver hela tiden dikter med mitt yrke som bakgrund. - Kalla mig gärna rättspoet, det tycket jag är en passande titel. Detta ämne är så otroligt upphetsande för människor att läsa om, allmänhetens och pressens intresse blir enormt. Därför hoppas jag att även mina dikter kan vara av intresse för allmänheten. Jag har fått stark respons när jag läst dem inför publik.
I Halmstad läser hon sin dikt Mannen har hatten under en föreställning på Rotundan tisdag 4 augusti kl 18-20. Ingela är född 1955, separerad och har gemensam vårdnad om en dotter och en hund. Hon bor nu i en gammal villa i centrala Varberg. Ingela har nu ett manus färdigt för publicering. Tanken är att Mannen har hatten skall vara titeldikten. Ingela Svenson är körsångare i Varbergs Oratoriekör.
Rättspoet? Jo för vet ni vad Ingela Svenson gör till vardags? Hon är åklagare och arbetar med familjevåld och sexbrott mot barn och vuxna. Säkert på ett rättssäkert och objektivt sätt...eller? Ingela Svenson är en av de två åklagare som fick Tito Beltrán fälld för brott. - I mitt fall rörde det sig om sexövergrepp på en då sjuårig flicka. Läser man förbluffat vidare i denna pressrelease...Tito Beltran friades från dessa misstankar, som för övrigt uppstod i samma kommun som min dotter nu är i
Nu bjuder jag in gästskribenter
Vill ni skriva på Daddys? Jag kommer nu att ta in gästskribenter på bloggen. Först ut om allt går planenligt blir Christer Cuñat ifrån Göteborg. Christer är en musiker kollega till mig. Gitarrist i bandet Doomdogs, som precis släppt sin första kritikerrosade CD.
Christer firade igår ett dystert ettårsjubileum. Det var nämligen ett år sedan han sist såg sina söner. "Hej då pappa, vi ses på måndag". Christer har fortfarande gemensam vårdnad.
Resten får han berätta själv. Jag tror ni kommer att finna hans historia både ytterst märklig och mycket intressant. Ni andra som har historier att berätta, eller åsikter att dryfta, och som vill ha en plattform, hör av er till mig. Min mailadress står längst upp till höger. Under länken "Daddy". Min blogg har inte samma spridning som en kvällstidning, men snart firar jag min 100 000:e besökare. Inte illa pinkat ändå på mindre än ett år. Så visst kommer ni att nå ut. Inte minst till berörda myndigheter och media som är här och hälsar på med jämna mellanrum.
Läs även andra bloggares åsikter om Stockholm Pride, Familjerätt, vårdnad, socialtjänsten, barnmisshandel, Monica Dahlström Lannes, Thomas Bodström, Tito Beltran,
Bloggadress: http://www.ramona-fransson.blogspot.com