daddys

Beware the fury of a patient man

Skyddade personuppgifter, effektivt vapen i

vårdnadstvister.

Kategori: Pappa



Vid ett möte på familjerätten la jag fram statistiken som ju är rätt tydlig. Om någon råkar ha missat den så vinner mammorna enskild vårdnad i i genomsnitt 95% av alla tvister. Sekreterarna på andra sidan bordet hävdade dock envetet att man minsann inte gjorde någon skillnad gällande kön...då tänkte jag i mitt stilla sinne. Vilken tur att jag inte har flera hundra tusen i studieskulder.

Ett annat exempel är det ökande antalet kvinnor som fått skyddad identitet i Sverige. Detta beror till viss del på den ökande grova kriminaliteten, men också på att ett ökande antal kvinnor får hjälp av socialtjänsten och kvinnojourerna att gömma sig från sina hemska män och pappor. Att antalet vårdnadstvister också ökat lavinartat de sista åren sätts inte i samband med denna ökning vad jag kunnat se. Så jag får väl bli först i sverige med det också. Om någon tidning vill anställa mig så går det bra. Jag har inte gått på journalisthögskolan. Däremot har jag grävt fram mycket mer än jag får eller kan skriva på denna blogg. Jag är min egen ansvariga utgivare dessutom.

Nu är Marklund är igång igen med sina krönikor över slagna och misshandlade kvinnor. Dagens offer heter Cecilia och hennes gubbe verkar vara minst lika galen som den svartögde mannen i Marklunds version av gömda. Så här citerar hon Cecilia: Just då, för snart fem år sedan, befann sig Cecilia i ett crescendo av hot och skräck och maktlöshet. Hon överfölls och knivskars. Hennes före detta sambo kunde ringa 100 gånger i timmen och skrika okvädningsord och dödshot. Natt efter natt gick någon runt hennes hus och bankade på alla fönsterrutor.

(100 gånger i timmen??, det blir 1,6 samtal i minuten dvs att varje samtal skulle då varat ca 37,5 sekunder. Sedan lägger han på och ringer genast upp igen, varför inte spara in på startavgiften?, sedan undrar man ju vad mannen i fråga försörjde sig på? Om han hade ett jobb på dagarna och sedan varje natt sprang och bankade på fönster kan det ju inte ha blivit mycket sömn. Törs man gissa att det möjligen låg en vårdnadstvist någonstans i bakgrunden?).

Cecilia fortsätter:
- Jag har skissat på ett föredrag med titeln "Nollad och namnlös". Det är sådan man är i alla register när man lever med skyddade personuppgifter. På raden för personnummer står det bara nollor. I stället för namn står det "personuppgift skyddad". Nollad och namnlös, alltså...
(Ja föredrag är ju en minst sagt lönande verksamhet. Kontakta socialtjänsten vetja, dom är säkerligen villiga att punga ut med några hundra lakan för en turné på alla deras kontor. Det är ju viktigt att dom lär sig om våldsamma pappor och hur farliga vi är).

Låt mig berätta hur det gick till när mamman till min dotter fick nollor i sitt personnummer. Efter att hon tidigt en morgon medan jag låg och sov tog med sig vårt barn och försvann så fick jag snabbt reda på att hon hade flyttat in hos sin mor. Att hon lämnade mig till slut kändes som en stor berfrielse, men däremot ville jag ju träffa och umgås med min dotter som jag hade gemensam vårdnad om. Detta blev mer och mer omöjligt. När jag ringde så var telefonen "trasig". Dvs att jag hörde dom alldeles utmärkt men i deras ände var det tydligen helt tyst. Eller så sket dom i att svara helt enkelt. Det gick månader och jag försökte med allt. Vädjanden, logik, förnuft och en tro på att hon någonstans förstod att detta var viktigt. Efter ett tag får jag ett brev från en advokat där "älskade" jag, nu plötsligt beskrevs som hotfull, farlig, psykiskt sjuk och alkoholist. Våra tidigare gemensamma bekanta beskrev hon nu som missbrukare och kriminella.

Jag är aldrig dömd eller ens misstänkt för något brott och jag har aldrig höjt handen mot vare sig människa eller djur. Inte fan sprang jag och grät hos polisen för det, men det borde jag visst ha gjort har jag lärt mig nu. Hursomhelst, så efter tre månader utan kontakt med mitt barn fick det vara nog, så jag åkte dit där de fyra generationerna kvinnor nu bodde i samma hus, knackade artigt på dörren och sa att nu vill jag faktiskt träffa mitt barn. Vilket jag fick....i en timme utan att lämna närområdet. Här var det inget snack om vilken av vårdnadshavarna som bestämde. Damerna var dock hyfsat artiga och bjöd t o m på kaffe. Tre dagar senare får jag via mail veta att jag nu är polisanmäld och om jag lovar att inte "störa" deras husfrid några fler gånger skulle hon göra mig den ynnesten att dra tillbaks polisanmälan. Jag min idiot skrev väl nåt naivt trams om att jag aldrig skulle komma på tanken att göra henne orolig på något sätt.

Polisanmälan måste hon ha tagit tillbaks för jag har inte hört något från dom på två år, däremot så räckte det tydligen att jag kom och knackade på deras dörr för att modern skulle få skyddade personuppgifter. Något som naturligtvis ytterligare underströk min "farlighet" i familjerättens ögon, Så i 1,5 år hade jag ingen kontakt med mamman, Jag visste inte var min dotter bodde eller var hon gick på dagis, detta trots att jag var vårdnadshavare (då). Några samarbetssamtal blev det inte heller. mamman var alldeles för rädd för att sitta i samma rum som mig uppgav hon. Då jag ringde till skatteverket och ifrågasatte denne skyddade identitet blev jag rätt bryskt tillsagd att detta hade jag inte med att göra. Fast det höll ju jag inte med om direkt, men man lär sig allt det här under processens gång. En nybörjarpappa som precis har råkat ut för detta, tja det är som att slänga in en 10 åring i ringen mot Mike Tyson. Du har ungefär lika goda odds.

Så här skriver radikalfeministen och forskaren Katrina Weinehall  som är en flitig föreläsare på ROKS kvinnojourer, samt en av dom högljuddaste debattörerna när det gäller hur våldsamma vi män är i detta rike, i ämnet i GP  Märkligt att GP inte kollar sina s k experters bakgrunder innan dom får babbla i deras tidning. En av hennes föreläsningar avslutades med: "Hur mycket skall "Adam" få kosta egentligen?".....öhh innan vadå?

- Det är tillämpningen av den nya lagen som brister. Det beror på okunskap och på att man inte tar det här på tillräckligt stort allvar på myndigheterna. I och med att informationen läcker ut så lätt, lever många kvinnor väldigt osäkert, säger Katarina Weinehall, forskare på Umeå universitet som nyss publicerat studien G(l)ömda- en studie om kvinnor och barn med skyddade personuppgifter. (Vilken lyckad titel på studien....) Här bjuder jag på en länk till både Liza Marklund och Katarina Weinehall om dom vill ha något annat att granska och forska om som omväxling. Pappaspöket läskigast spöket på halloween.

(Katarina Weinehall)


Därför uppmanar jag er fäder eller blivande fäder att ta reda på fakta. Gå med i Pappa-Barn eller i Pappaliv, ta reda på vad som står i vår idiotiska vårdnadslag. Hoppas på det bästa, men förbered er för det värsta. Om det mot alla odds blir krig, så kommer du att möta en armè rustad till tänderna, medan du står helt obeväpnad. Och vad du gör, passa dig för Socialkvinnomaffian och Bup.

//Daddy

PS.  Det kan tilläggas att min dotters mor fortfarande har skyddade personuppgifter, men jag fick både adress och telefonnummer 4 dagar efter att hon tagit vårdnaden av mig i domen i April, så vem hon är rädd för nu vetefan? Men mig har det aldrig varit det kan jag garantera. Snarare har förhållandet varit det motsatta.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Kommentarer

  • Hosanna säger:

    Bup har jag fortfarande tillit till med socialtjänsten... gode Gud, giv mig styrka... de företräder definitivt inte barnen som har rätt att hålla kontakt med sina föräldrar...

    2009-01-05 | 12:35:49
    Bloggadress: http://hosannas.info/wordpress/
  • Anonym säger:

    "Själv har jag aldrig satt min fot på ett universitet. Och det är jag glad för."

    Det är ditt största misstag. Lägg din energi på att skaffa dig en akademisk karriär med humanistisk inriktning, om du brinner för rättvisefrågor, sedan kan du påverka världen till den bättre för alla även dig själv.

    2009-01-05 | 12:35:56
  • daddy säger:

    Hur menar du då? Så jag kan bli lika akademisk och klok som Marklund och resten av etablissemanget som verkligen verkar brinna för rättvisefrågor?

    Så jag kan bli lika påläst och intilligent som våra socionomer som fortfarande inte begripit att ett barn behöver bägge sina föräldrar, och sedan hycklar ur sig floskler som "barnets bästa"?



    Jag har jobbat inom ungdomsvården både i Norge och i Sverige. I norge jobbade jag på en stiftelse där det inte var något krav på socionomexamen utan endast visdom och sunt förnuft, i Sverige var det precis tvärtom. Gissa vilka som uppnådde bäst resultat. Nä..jag skrev visserligen 1,6 på högskoleprovet, men jag törs fan inte söka in. Det verkar som svenska universitet mest fördummar...

    2009-01-05 | 13:02:35
    Bloggadress: http://daddys.blogg.se/
  • Anonym säger:

    Mörkret faller när ljus saknas och inte tvärtom! Det blir inte ljusare när man bara klagar på mörkret.

    2009-01-05 | 15:11:44
  • daddy säger:

    Det där var djupt.

    Måste kanske ha en akademisk examen för att riktigt begripa vad du menar...



    Har du själv gått igenom mörkret? Det har jag. Innan man får sitt barn gråtandes slitet ur sin famn, vet man inte mycket om mörker.

    2009-01-05 | 16:45:14
    Bloggadress: http://daddys.blogg.se/
  • Anonym säger:

    OK,en akademisk avhandling kan läsas av tusentals människor på akademisk nivå i utbildningssyfte och diskuteras och citeras på ett sätt som kan göra skillnad i större utsträckning.Många av dom fall som du tar upp per telefon eller brev kan faktisk ingå i en studie som kan ligga till grunden för en opinionskapning eller i bästa fall lagändring.

    Jag kommer inte att berätta vad jag har gått igenom eftersom jag inte tycker om snyfthistorier.

    2009-01-05 | 18:05:19
  • Leroy säger:

    Ytterliggare en bra blogg. Jag kan bara hoppas att sanningar fr utrynne i media utan att bli vinklad eller redigerad.





    Leroy

    2009-01-06 | 00:47:19
  • Leroy säger:

    Är man ärlig och totalt naken och avklädd vem skall då kunna såra mig? Jag tycker du lyft många frågor om hur det står till och jag önskar att ditt barn förstod varför du orkade.



    Du har slagits mot många "väderkvarnar" och jag hhoppas Er tid kommer för du försöker och visar att du vill. !!!



    Tack för en bra bloggartikel.



    Leroy

    2009-01-06 | 00:52:28
  • daddy säger:

    Tack Leroy och ni andra för all uppmuntran.

    Jag har fått väldigt många uppmuntrande kommentarer från just Leroy.

    Du får gärna kontakta mig på [email protected] och berätta lite mer om dig själv och ditt engagemang.

    Själv är jag nog mer EQ människa än IQ människa. Kanske det är en anledning till min skeptisism mot den akademiska världen där allt styrs av paragrafer och lagar. Själv bryr jag mig mer om rättvisa än om vad som står i dom där paragraferna. Jag har heller ingenting emot att höra vad människor utsätts för i Sverige. Sen får man kalla det snyfthistorier om man vill. Jag kallar det sanning, och sanning anser jag vara ett av dom vackraste orden i det svenska språket.

    2009-01-06 | 01:22:30
    Bloggadress: http://daddys.blogg.se/
  • Trollan säger:

    Nej, jag tror inte att en akademisk examen skulle hjälpa dig vidare. Tror du är inne på rätt väg med din blogg.

    Du har statistik och du har på fötterna. Du skriver dessutom medryckande och bra språk, det är väl såna saker poängen i akademisk examen kan ge dig...



    Jag hoppas att det kan bli ett paradigm skifte i och med de nya uppgifterna som har kommit fram om LM s k sanningar. Jag tror mer och mer folk kommer att ifrågasätta de sanningar som man matats med. Jag vet att jag lite roat höjde på ögonbrynet för krönikan om Cecilia.



    Förhoppningsvis kommer man göra mer utredningar för vad som är bäst för barnen i framtiden. De har rätt till både en mamma och en pappa.



    Jag hoppas verkligen det ordnar sig för dig och din dotter.

    2009-01-07 | 01:04:25
    Bloggadress: http://trollan.wordpress.com/
  • Leroy säger:

    Jag har kontaktat dig Daddy via e-post och vi har tidigare pratats vid på e-post eller PM via andra forum. Du vet att jag bara skriver som Leroy. Du får höra av dig men som vanligt nu så tycker jag du har en hel del vettigt att komma med.



    Tack för allt du hitintills har gjort för att föräldrar skall få vara föräldrar och att du skriver om barnens rätt i första hand. Det är ganska lätt för oss att bli kopplade till p.a.t.r.i.a.r.k.a.t.e.t utifrån det jag sett en del säger och påstår. Många tror att vi hatar kvinnojourer och feminism.



    Men dom har ju fel. Vi ÄLSKAR VÅRA barn minst lika mycket!!!



    Vi är bara som Elisabeth Hermon vanligt folk som agerar utifrån hjärtaat inte utifrån makt eller pengar.



    Leroy

    2009-01-07 | 23:45:39

Kommentera inlägget här: