daddys

Den debatt som rasat på denna blogg sedan jag skrev mitt förra inlägg har gjort underverk för mina besökssiffror. Så ni som försöker bekämpa min blogg genom att lägga ord i min mun och kalla mig mansgris och kvinnohatare mm, har enbart lyckats med att få fler att hitta hit. Signaturen "Johan" slog omedvetet huvudet på spiken i sin kommentar där han skriver:

Vakna Daddy! Det här handlar inte om dig. Tänk efter lite. Hade du kunnat ta din dotter och bara fly? Om du hade gjort detta, hade du då insett att av ett beslut man tar så blir det konsekvenser. ex: man förlorar sitt jobb, man kan förlora rätten att helt få träffa sitt barn, man riskerar fängelsestraff. Eller hade du beskyllt mamman för att det var hennes fel att du kidnappade barnet, eller att det var mammans fel att du förlorade jobbet eller hamnade i fängelse? Hade beslutet att kidnappa barnet varit hennes fel? Jag tror att du är vettig nog att kunnat förutse dessa konsekvenser som kan bli då man sätter sig över lagen och kidnappar sitt barn och jag tror att du är man nog att du hade kunnat ta ansvaret och konsekvenserna för ditt felaktiga handlande istället för att lägga över det på någon annan och söka sympati och gnälla på internet. Andrew ger Mia skulden för allt, hennes fel att han kidnapppade Thor , hennes fel att han har förlorat allt han byggt upp under 18 år (vad det nu än är han byggt upp, kan ju inte ha varit särskilt stabilt ändå eftersom han förlorade det så lätt), hennes fel att han "förlorat" Thor... Hur kan detta vara Mia's fel? Är det Mia's fel att interpol har en efterlysning ute på honom? Eller är det en konsekvens av hans felaktiga handlande? Det är orimligt och endast ett patetiskt och desperat försök från Andrew's sida. Sedan att han inte ens inser att hans agerande var fel, att han skulle kunna göra det igen och dessutom förvägra Thor rätten att träffa sin mamma igen eller iaf. under minst 18 år. Vakna!!!

Johan. Jag har aldrig kidnappat mina barn. Det har däremot deras mor som trots gemensam vårdnad, och utan min vetskap eller mitt godkännande förde bort vår dotter till en annan kommun. Detta är ett lika stort brott mot haag konventionen som Andrew gjort sig skyldig till. Men i Sverige så skiter man fullständigt i dessa brott. Istället hjälper man brottslingarna med hemlig identitet, inskrivning av barn på dagis och skola på den nya orten. Ju längre en förälder klarar att hålla barnet separerat från den andre föräldern ju mer ökar deras chans att få enskild vårdnad, vilket var just vad min dotters mamma belönades med för sin brottsliga gärning.

Jag som däremot är oskyldig till något som helst brott, och har ett helt rent register, jag har som du skriver, förlorat mitt jobb, jag har en dom på umgänge, men den struntar mamman högaktningsfullt i, alltså har jag inte längre rätt att träffa mitt barn. Jag riserar att åka i fängelse, då jag enligt uppgift från mamman är polisanmäld och under utredning från socialen. Denna startades för snart en månad sedan och jag har fortfarande inte hört ett pip, därifrån eller fått någon information om vad som händer.

Och Johan, en sak till..Ja det är mammans fel att jag förlorat jobbet och att jag riskerar att åka i fängelse. Jag har en hel lista med brott som jag och mitt barn utsatts för. Det enda jag kunde rapportera var offentligt förtal. Mamman har säkert en lika lång lista, och varenda punkt på den kommer förmodligen att utredas. Under tiden så får mamman gott om tid att ytterligare alienera min dotter, vilket är hela vitsen med dessa charader.

Visst finns det både änglar och demoner i mänskliga skepnader. Problemet med den svenska synen på jämställdhet är att man könsindelar de två. Kvinnan hamnar automatiskt i ängelfacket, medan mannen oftast hamnar i det andra.
När vi får se nyheter om kvinnor som Christine Schurrer som kallblodigt mördat två barn och sedan ännu kallblodigare

vägrar att erkänna detta så reagerar vi med misstro....Nä men inte kan väl en kvinna ha gjort detta...Ändå så vet vi att all internationell statistik visar attkvinnor står för en majoritet av både barnmord och barnmisshandel. Eller vet vi det? Ni som följt denna blogg ett tag vet ju det, men förmodligen inte så många andra. Det tillhör ju det förbjudna samtalsämnet. Manliga änglar och kvinnliga demoner.

Jag är vaken Johan. Det har jag varit sen den dagen då familjerätten tog vårdnaden av mig trots att jag hela tiden varit den som visat återhållsamhet och ansvar. Däremot tycks de flesta svenskar lugnt sova vidare trots att vårt skepp är på väg att sjunka. Det är därför jag lägger ner detta arbete, vilket jag också tydligen måste poängera, helt ideellt och utan bindningar till någon organisation eller parti. Det har jag gjort sedan i Oktober, ofta lägger jag mycket mer än en heltid på detta och får därför offra mycket. Vad gör du själv i kampen för sann jämställdhet?

Det enda jag kräver är att jag och min dotter skall få vår lagliga rätt till en nära och god kontakt. Det står i föräldrabalken, det står i barnkonventionen och det står i EUs konvention om de mänskliga rättigheterna. Detta nekas jag, och för att jag efter år av sökande börjar se att detta är ett mönster som går igen i alla de länder som låtit radikalfeminismen koppla ett grepp på samhällsstrukturen så har jag svårt att bortse från den i mitt tycke självklara slutsatsen.  Dessa brott som begås mot framförallt pappor, för så är det, varför ens försöka att förneka det, när t o m SCB's statistik är glasklar. MEN även mammor drabbas. Dom riskerar dock inte fängelse för att dom mopsar sig och kräver sina mänskliga rättigheter. Det gör däremot papporna.

Ingen längtar mer efter ett slut på det här kriget mellan könen än jag. För det är helt förödande för Sverige och dess innevånare. Jag har aldrig förespråkat något annat än jämställdhet och rättvisa på denna blogg. FÖR ALLA. Men för det krävs det att vi först ser orsakerna till orättvisorna, och de lögner och det bedrägeri som lett oss dit.  Jag röker ingen fredspipa förrän sveriges lagar gäller även för mig. Oavsett om jag råkar vara man eller kvinna. Dit verkar det fortfarande långt.

PS. Min länklista har försvunnit, efter att jag under omdesignen av bloggen lyckades fucka upp hela kodmallen och fick göra en total återställning. Jag skall ta tag i det snarast och sätta upp den igen. Det var ändå dags för en översyn.

Läs även andra bloggares åsikter om jämställdhet, feminism, mänskliga rättigheter, barnkonventionen, politik, barn, juridik, vårdnad, Thor, Andrew Wang, Mia Danielsson