daddys

Beware the fury of a patient man

Låt budkavlen gå

Kategori: Pappa

equalityEn läsare påpekade att jag borde ha mindre monsterbilder på siten. Han trodde många blev avskräckta från bloggen p g a dessa. Det tog mig ett tag att inse att det var Liza Marklund som åsyftades. Jag tar till mig av kritik. Idag ville jag ha en bild som symboliserade jämvikt och balans och som visade hur feminismen förstör denna ömtåliga balans genom att ideligen ljuga och skrämma den ena sidan för den andra.
Jag hittade ingen sån bild så jag fick damma av mina photoshopkunskaper och göra en själv.

Jag vill att bilden skall spegla hur viktiga båda könen är för att skapa en helhet. Vad vi gör mot barnen idag i allt för många fall är att vi förnekar dom den ena halvan. Därmed stympar vi deras själar för livet.

Många har hört av sig och vill precis som jag ha svar på dom frågor till riksdagsmännen som jag postade ut igår. Några har också kommit med nyttiga synpunkter på formuleringen av frågorna. Återigen ramlar jag i fällan att låta mig styras av mina känslor för mycket då jag skriver.  Därför postar jag idag ut ett nytt förslag på formulering. Den lyder så här.

Bäste/a xxx

Jag vill ställa 10 stycken frågor till dig som svensk riksdagsledamot. Ditt svar alternativt avsaknad av svar kommer att presenteras öppet på min blogg som heter http://daddys.blogg.se samt på andra bloggar och forum på internet vars innehavare också önskar att få svar på dessa frågor.  Jag är en svensk medborgare som har drabbats mycket hårt av de lagar som stiftades bl a med böckerna Gömda och Asyl som underlag. Min dotter som är 4 år drabbades ännu hårdare och tvingas idag att bo hos en förälder som använder henne som konfliktvapen i rädsla och oförstånd, i direkt strid mot barnkonventionen som talar om både barnets bästa och en nära och god kontakt med bägge sina föräldrar. Det är enligt min mening ni riksdagsledamöter som möjliggjort att min dotter tillåts användas på detta sätt  och därför emotser jag nu ditt svar för att se om jag har rätt i min uppfattning eller om jag kommer till en annan slutsats baserat på ditt svar.

1. Böckerna Gömda och asyl har i 14 år fått stå som den officiella sanningen om kvinnors utsatta situation i Sverige och  har även påverkat svensk lagstiftning. Dessa böcker har nu bevisats vara falsarium. Anser ni att detta är något som bör tas på allvar?

2. Vår fria press som skall vara vår (folkets) vakthund gentemot korruption och fiffel har visat på ett mycket flagrant sätt att dom inte tar sitt uppdrag på allvar, då dom trots medborgarnas enträgna begäran vägrat att granska detta fall. Är inte detta ett direkt hot mot vår demokrati?

3. De lagar som stiftades bland annat baserade på böckerna Gömda och Asyl, kvinnofridslagen och ändringen i lagen om vårdnad och boende, bryter mot svensk grundlag som säger att män och kvinnor skall behandlas lika. Vad gäller vårdnadslagen så är den visserligen könsneutralt skriven men tolkas allt annat än könsneutralt. Mamman vinner vårdnad och boende i över 90% av alla fall oavsett lämplighet hos pappan. Det finns många exempel där pappor i rätten  bedöms som mer lämpliga vårdnadshavare men där vårdnaden ändå tilldöms mamman enskilt. Är det rimligt att tro att mamman i över 9 fall av 10 är den bästa vårdnadshavaren för barnet? Varför respekteras inte mäns rätt enligt konstutionen att få en rättvis prövning?

custody
4. Många män sitter idag i fängelse dömda till hårda straff för brott mot bl a kvinnofridslagen. Många är också dömda efter infekterade vårdnadstvister på falska anklagelser från motparten. Oftast är dom dömda enbart på en kvinnas ord, utan vare sig fysiska bevis eller vittnen. Är detta värdigt en rättsstat? Minst två av dessa män får inte resning trots att kvinnan eller barnet tagit tillbaks sin anmälan, och t o m bevisat att dom har ljugit? Hur kan detta tillåtas ske?

5. Den nya vårdnadslagen instiftades 2006 under förevändning att färre barn skulle tvingas genomgå en traumatisk vårdnadstvist. Eller fanns det något annat själ att införa denna lagändring? Det har sedan dess nämligen visat sig att det är 35% fler barn som drabbas av detta idag med följd att de får sin viktiga relation med framförallt fadern förstörd. Är inte detta något man snarast borde ta konsekvenserna av och fundera på om det var så lämpligt att införa regeln om samarbetssvårigheter?

6. Hade du eller någon av dina kollegor i riksdagen något att göra med att Margareta Eurenius alias Mia Eriksson 2003 fick beviljat asyl i USA?

7. Anser du att en förälder bör tvingas betala underhåll då dess barn kidnappats eller hålls gömd? Bör dessa föräldrar få dessa pengar tillbaks då det framkommer att barnen hållits gömda baserade på falska anklagelser?

8. Anser du att föräldrar och barn som drabbas av dessa brott och som till följd får sin viktiga relation med varann förstörda, ofta för livet bör ha rätt att kräva skadestånd? Osama Awad och hans dotter Sara är ett exempel.

9. Vad säger du om alla undersökningar och all forskning som visar att minst lika många män som kvinnor utsätts för våld i hemmet?

10. Varför anslogs 77 miljoner kronor till Sveriges kvinnojourer i fjolårets budget, men ingenting till mansjourerna? Är detta din och ditt partis syn på jämställdhet och rättvisa?

 Jag anser det rimligt att kunna förvänta mig ett svar på dessa frågor av dig som representant för och anställd av mig tillsammans med den övriga befolkningen. Jag ser fram mot ditt svar.

Med vänliga hälsningar osv...

Många har hört av sig och vill stödja detta upprop. Men det borde finnas många fler därute som drabbats hårt av den vinklade och skadliga rättsskipningen rörande dessa frågor. Många föräldrar som med tvång tvingats ge upp sina barn. Många som anklagats och kanske t o m dömts trots att ni är oskyldiga. Än fler måste det finnas som känner eller är släkt med någon drabbad. Snälla hjälp mig sprida detta upprop till alla som ni tror kan vara intresserade av att stödja det. Maila länken till era kontakter, posta ut det på communitys på nätet, sprid det till släktingar och vänner, på jobbet...överallt.

Det går att ändra på detta, men då kommer det krävas att fler än några få gör något innan det är för sent. Jag ber er å min lilla lickas vägnar och alla hennes små olycksbröder och systrar som endast har oss att sätta sitt hopp till. Jag vet att papparörelsen är omtvistad, svartmålad och misstänkliggjord, men detta är för barnen. Ingen annan. Jag utropar härmed istället den svenska barnrättsrörelsen.
Så rid i natt...låt budkavlen gå, låt oss starta revolutionen nu.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Kommentarer

  • Sara säger:

    En revolution kan nog behövas innan våra folkvalda politiker inser att det behövs en förändring och människors lika värde, män, kvinnor och barn. Att barn behöver föräldrar.

    För hur skulle världen se ut om dessa (Se länk nedan)bestämde???

    Hur tar dessa kvinnor hand om sina barm? Och om barnen är pojkar?

    Skrämmande och pinsamt för ett land som Sverige idag.

    http://www.youtube.com/watch?v=vCFhbKrcJYk



    2009-03-13 | 18:22:36
  • Anni säger:

    Allvarligt talat, stiftade de lagarna bara för att de läst en bok?

    2009-03-13 | 18:25:20
    Bloggadress: http://eyecandy.devote.se
  • daddy säger:

    Dom stiftade lagarna efter ett intensivt lobbyarbete från föreningar som ROKS, ATSUB och andra funamentalistiska feministrörelser. Böckerna Gömda och Asyl, men även andra såsom "Når blodsbanden brister" och "Den tusende gången" användes som ett led i detta lobbyarbete. Målet var att vifta med pappaspöket nog mycket för att skrämma makthavarna till lydnad. Detta lyckades.

    2009-03-13 | 18:31:42
    Bloggadress: http://daddys.blogg.se/
  • Tommy Jonsson säger:

    Bra intiativ Daddy!

    Du har väl tänkt dig detta personlia mail till samtliga riksdagsmän?

    Jag tro du då från svar från några riksdagmän med vilka det finns möjlighet att diskutera lämpliga förbättringar av Föräldrabaken.

    Personligen anser jag att en implementering av FN-konventionen för barnets rätt i Föräldrabalken är ett första men viktigt steg.

    2009-03-13 | 19:28:04
  • Mia säger:

    Tänker sätta mig lite på tvären. För som Ingrid skriver kan det vara bra att vara på tvärs ibland.



    1. Såhär tänker jag om Gömda. Det finns kvinnor som tvingas gömma sig med sina barn, men att just denna historia visade sig vara osann. Men då kan ju boken användas för att belysa just detta. Att det finns kvinnor som utnyttjar verkligen utsatta kvinnors situation och berövar barnen deras fäder på falska grunder.



    2. Medierna har tagit upp detta efter påtryckning från folket precis som det ska vara eller? Statsmakten ska väl inte styra medierna?



    3/4. Är det fel på lagarna (lagstiftarna) eller ligger problemet hos de som dömer?



    5. Vad gör man om samarbetssvårigheterna är så stora att man inte kan samarbeta? Om barnen används som konliktvapen? Är det lagen det är fel på eller tillämpningen (utredning om vari samarbetssvårigheterna bottnar och vad som isf bör blir slutsatsen)?



    9/10. Kanske är det dags misshadlade män kommer ut ur garderoben och börjar organisera sig, precis som kvinnorna gjorde för x antal år sedan? Men att de visa av erfarenhet inte gör samma misstag, dvs inte göra detta till ett könskrig.



    Som du säger FÖR barnen, tillsammans!

    (oavsett om det är mamman eller pappan som inte har, hur ska jag säga, alla hästar hemma)











    2009-03-13 | 21:14:48
  • Alexis säger:

    Hej Daddy!

    Bra initiativ! Ändra "själ" i punkt 5 till "skäl" bara. Hoppas det kommer fram något i USA!

    2009-03-13 | 21:52:55
  • Leroy säger:

    Så djäkla tragiskt att man inte ser vilka kostnader det handlar om eller innebär.



    Balans handlar om jämvikt. Kärlek och respekt men var finns den i dessa alla affärer. Vad är den outtalade agendan. Varför strida om något självklart när man har viljan lämpligheten och förmågan? Låt barnen få? I stället för att ta.





    Leroy

    2009-03-13 | 23:19:53
  • Tommy Jonsson säger:

    Vi har de flesta svenskar med oss kring detta. Det är jag helt övertygad om.

    Vi män vill ha halva ansvaret för våra barn. Det ställer väl de flesta svenskar upp på.

    Problemet är att män har förtalats under de senaste 25 åren i sådan utsträckning att många tror att män är monster som inte ska få komma i kontakt med barn. de som har salufört detta blir dock färre och färre för varje dag.

    2009-03-14 | 00:35:55
  • daddy säger:

    Till Mia:



    1. Det har skrivits ett antal böcker i ämnet utsatta mödrar. Gömda, Asyl, Mias hemlighet, Mias systrar, Emma Mias dotter, När blodsbanden brister, Den tusende gången (samt dess uppföljare), Vem vågar tro på ett barn. Inte en enda av dessa böcker har visat sig hålla för en närmare granskning. Var är dom sanna böckerna om alla utsatta kvinnor då undrar man? Om dom nu är så många är det ju konstigt att lobbyisterna inte lyckades hitta en enda då dom bestämde sig för att skriva sina böcker.



    2. Har medierna gett denna fråga den uppmärksamhet den förtjänar tycker du? Varför sitter vi fortfarande här då med alla dessa frågetecken? Varför har detta kidnappningsbrott inte lett till några konsekvenser för de som begått det? Varför har TV4 stoppat Annika Widebecks reportage och intervjuer med fler av de inblandade? Varför har Elisabeth Hermon fortfarande inte fått varken skadestånd eller upprättelse? Nej statsmakterna skall inte styra media...Gud förbjude, men dom har ansvar att tillse att dom sköter sitt viktiga demokratiska uppdrag.



    3/4. Både och. Det är fel att vi har lagar i Sverige som enbart skyddar det ena könet. Det går i direkt strid mot våra grundlagsstiftade fri och rättigheter. Det är också ett fundamentalt misstag att skriva en vårdnadslag som statuerar "samarbetssvårigheter" som ett skäl nog att ge enskild vårdnad till den ene föräldern. Utan att åtminstone samtidigt uppdra till domstolen att utreda vem av föräldrarna som orsakar dessa svårigheter. Vi har nu fått en situation där mammorna skapar "samarbetssvårigheter" för glatta livet för att sedan bli belönade för detta med enskild vårdnad. Att det är just hon som skall få vårdnaden tycks dock vara mer av en oskriven lag än en faktisk, så där är det familjerätterna som är skyldiga.



    5. Om föräldrarna inte kan samarbeta och barnet riskerar att fara illa av detta så är lösningen inte att ta ifrån den ena föräldern alla rättigheter och ge den andre all makt rörande barnet. I en motion som lagts i riksdagen nyligen föreslås att i de fall barnet riskerar att fara illa av föräldrarnas oförmåga att samsas skall en "god man" utses och ges rättigheterna att fatta alla beslut rörande barnet, gällande skola och hälsovård bl a. Utmärkt förslag. Jag anar dock att den dag man ger bägge föräldrarna samma rättigheter och samma ansvar så kommer vi få se en drastisk minskning av alla dessa hastigt påkomna "samarbetssvårigheter".



    9/10. Jag håller med. Dock kan man inte enbart säga att det är så enkelt. Män och kvinnor tänker och fungerar olika. Jag tror inte du kommer att få se en stor skara män framför riksdagen med plakat sjungandes Ååååå killaaaar...Åååå killaaar...Vi är många som världen över försöker angripa problemet genom att informera och vädja till människors förnuft. Vad kvinnorörelsen dock insåg när dom bestämde sig för att dra igång sin kamp var att människor är mycket mer lättpåverkade på det emotionella planet än det förnuftsmässiga. Därför har vi idag fått en värld där den sanning som dessa kvinnor trummat in i oss, nämligen att kvinnor enligt en könsmaktsordning systematiskt förtrycks av män sitter så ingrodd och grunmurad attvåra förnuftsmässiga argument inte längre biter på de allra flesta. Jag vill inte ha något könskrig. Jag kämpar ju för att göra slut på det som feministerna startat och fortsätter utan till synes någon vilja till att upphöra.



    Det är svårt och det är jobbigt, men det är för barnen. Människor måste förstå att detta inte är ett pappaproblem. Fäderna står bara i främsta ledet på detta slagfält. När dom är oskadliggjorda lämnas resten av samhället öppet för skadeverkningarna och kostnaderna för denna idioti.

    2009-03-14 | 00:43:10
    Bloggadress: http://daddys.blogg.se/
  • Mia säger:

    1. Du räknar upp 3-4 kvinnor som granskats särskilt utifrån det faktum att de misstänkts ljuga och drar slutsatsen att ingen kvinna har blivit misshandlad och inget barn sexuellt utnyttjat? Ursäkta men hur skiljer sig det från EL´s vetenskapliga teori att alla män är våldsamma sadister efter att hon intervjuat kvinnor som lever med denna typ av män?



    Finns det nån som granskat alla de självbiografiska böcker där vårdnadstvist eller nån typ av störning inte varit drivkraften?



    2. Jag tror att det finns många utsatta grupper i samhället som inte tycker att deras sak fått tillräckligt med utrymme eller behandlats korrekt i medierna. Hur menar du att riksdagsledamöterna ska ta sitt ansvar och se till att medierna sköter sitt demokratiska ansvar "på rätt sätt"?



    3/4 Vilken lag skyddar bara det ena könet?



    5. Och jag håller inte med om att det är fundamentalt fel att kunna döma till enskild vårdnad om det finns svåra samarbetssvårigheter (Tror bl a att pappa Valette instämmer). Skapar verkligen kvinnor samarbetssvårigheter för glatta livet? Jag tror att några missbrukar detta medan andra får en chans att få nån slag ro för sig och barnet/en. Problemet är mycket riktigt om någon "belönas" med enskild vårdnad om det är den som står för samarbetssvårigheterna. Men som jag ser det så är det detta problem som ska lösas och inte att några barn offras för andra.



    Jag tror alltså att det kan vara till barnets bästa om en förälder får all makt rörande barnet/en förutsatt att denna är "sund". Och det där med "god man" (under tiden som "kartläggningen" görs?) lät som ett steg i rätt riktning.



    9. Jag tror inte heller att du vill ha något könskrig men jag tror då att det är viktig att man är vaksam på att man inte låter sig dras in i det. Och jag tror inte att lösningen är att sjunga Åååå määään. Många kvinnor led av misshandel och organiserade sig. Nu när våld även visar sig i samkönade relationer, män vittnar om misshandel och pappor börjar ta strid för sina barn så kanske man får anledning att nyansera orsaken.



    Ja det är svårt och jobbigt men som även Ingrid C varit inne på så tror jag att män/pappor måste organiserar sig också. Eller varför inte män och kvinnor tillsammans för "människojourer" och bättre vårdnadsutrednigar. Men finns det inte fler män/pappor på barikaderna så tror jag tyvärr också att alla förlorar på det.





    2009-03-14 | 00:45:01
  • daddy säger:

    Mia:



    1. Jag drar ingalunda en sådan slutsats. Jag bara ställer frågan, om det nu är så många kvinnor och barn som utsätts för misshandel och övergrepp som vissa vill göra gällande, varför måste dessa lobbygrupper prompt hitta på och förfalska sina biografiska böcker? Det borde väl inte vara så svårt att hitta verkliga fall som inte kan ifrågasättas? Att sedan kalla Liza Marklund för en misstänkt lögnerska tycker jag är magstarkt efter allt som kommit fram om hennes böcker. När Blodsband brister är skriven av en numera avhoppad medlem i föreningen ATSUB, med starka kopplingar till ROKS. Den tusende gången är också ren fiction, vilket du borde veta om du följer Ingrids blogg. Vem vågar tro på ett barn är en bok som handlar om den minst sagt förvirrade flicka som är upphov till Eva Lundgrens avhandling om satanistiska pedofilnätverk som hugger huvuden av barn och våldtar dem i deras avhuggna halsar...bla. Om du har stark mage kan du läsa en utförligare beskrivning här: http://artikuleramera.wordpress.com/2005/12/15/50/

    Det vanligaste brottet som kvinnor dömdes för förra året var mened, med över 700 fall. Då är inte vårdnadstvisterna medräknade eftersom kvinnor inte vittnar under ed under dessa. Detta är inga galna EL teorier. Detta är fakta. Vilka självbiografier menar du återstår att granska. Ge mig gärna en lista så ska jag med glädje granska även dessa.



    2. Visst är det så, men aldrig förr i svensk rättshistoria har mig veterligen svensk media på ett sådant uppenbart sätt slingrat sig ur sitt ansvar som i detta fallet. Kända journalister har inte ens dragit sig för att använda ordet korrumperade. http://newsmill.se/artikel/2009/03/03/endast-bloggosfaren-kan-radda-den-fria-pressen

    Kan du ge mig ett enda exempel på något enda fall där media så flagrant och öppet spottat sina läsare och tittare rätt i ansiktet i historien? Detta menar jag är allvarligt för demokratin. Som tur är finns numera bloggarna som i de stora mediernas ställe fått gräva i historien istället, men det urskuldar inte press och TV. Är det för att Liza är "untouchable", nej inte alls. Jag menar att det är för att skydda en samhällsstruktur som dom har gjort sig beroende av, och nu livnär dom sig liksom många av den industri som den regelmässiga dikrimineringen av män kommit att utgöra. Om dom plötsligt skulle avslöja sanningen skulle dom samtidigt erkänna...ähum, jo vi har ljugit för er i 20 år...förlåt...



    3/4. Har du någonsin hört talas om brottet grov mansfridskränkning?



    5. Våra politiska lagstiftare har tagit ifrån oss våra föräldrarättigheter och ersatt dom med föräldra"skyldigheter". Sedan för att säkerställa att systemet ska falera ger man den ena föräldern enskild vårdnad. Detta ger denne förälder TOTAL KONTROLL rörande allt som gäller barnet (utom adoption), medan den andre föräldern fråntas ALL BESTÄMMANDERÄTT över sitt eget barns väl och ve.

    Detta görs väl fördolt bakom "Barnets bästa" floskeln, medan man bekvämt bortser från barnets rättigheter och egen bestämmanderätt, samt även deras fysiska och psykiska svårigheter att skydda sig från manipulation. Att ge rättigheter utan skyldigheter, eller skyldigheter utan rättigheter rörande det egna barnet, indikerar ett alarmerande misslyckande att inse att detta inte i själva verket skyddar någon alls.



    Endast ett avskaffande av den enskilda vårdnadsmodellen (utom möjligtvis i mycket speciella fall, som Valette där den ena föräldern enligt alla psykologiska förklaringsmodeller är helt galen) och införandet av juridiskt jämställda rättigheter för båda föräldrarna så dom kan fortsätta att dela en meningsfull procentandel av ansvarsfullt umgänge med sina barn efter en separation kan skydda våra barn från att ta fysisk och psykologisk skada. Ska det vara så svårt att förstå?



    Män och fäder försöker organisera sig över hela vår värld. Detta ser du bara du söker en aning. Men det är inte lätt när den anfallande sidan i detta vansinniga och ensidigt förklarade krig tilldelas en miljard kronor per år och den andra ingenting.



    2009-03-14 | 06:50:45
    Bloggadress: http://daddys.blogg.se/
  • susanna svensson säger:

    Vadå utom adoption finns till och med en dom från europadomstolen som slagit fast att det inte är en kränkning av mänskliga rättigheter att mammans nya partner adopterar ett barn mot den biologiska pappans vilja.

    2009-03-14 | 07:32:35
  • daddy säger:

    I stand corrected. Har bara kollat den svenska lagtexten.

    2009-03-14 | 08:28:44
    Bloggadress: http://daddys.blogg.se/
  • Malla säger:

    Daddy..



    Jag vet ingenting om din bakgrund. Men det jag läst senaste månaden får mig faktiskt att fundera på din lämplighet som förälder.



    Du är onynserad och beredd till attack, snarast möjligt. Du är arg, ledsen, förtvivlad och anser att det är andras fel.



    Självklart ska barnens rättigheter komma först. Inte dina som förälder. Var ärlig mot dig själv och titta tillbaka på föräldrarledigehetsfördelning, Vabande mm.. Kan du ärligt säga att du delat allt i tid med ditt barn och att du gjort allt i separationen för att ditt barn ska ha en trygg tillvaro även med skilda föräldrar? Har du backat? Har du sagt att det är rimligt med avvänjning av mamman och invänjning med pappan? Har du i alla situationer sett till ditt barns behov och verklighet?



    Ja då förstår jag mer din bitterhet... I annat fall tycker jag du enbart ser dina egna egoistiska behov. Och med en mamma som är likadan.. Så mår inte erat barn bra.. Det har ni båda skuld i!



    Mallatröttpågnällbralla

    2009-03-14 | 08:40:11
    Bloggadress: http://desperatenotwives.blogspot.com
  • daddy säger:

    Nej Malla jag har inte delat allt i tid med mitt barn. Detta hindrades av att modern en natt då jag låg och sov helt sonika tog med sig vår dotter 1 år gammal och flyttade. Jag hade fram till detta skedde jobbat 3 skift för att försörja mor och barn. Mamman försörjde jag för övrigt även i 3 år innan detta skedde. Däför kunde hon lätt och ledigt bara lämna mig med den stora nyinförskaffade lägenheten som hon krävt, samt alla räkningar för vårt gemensamma hem. Hon har sedan dess gjort allt i sin makt för att hindra min dotter från att få en nära och kärleksfull relation till mig. Enbart på hennes lögner beslutades det om att jag inte skulle få någon umgängesrätt förutom 4 timmar varannan söndag under övervakning. Mamman fick skyddad adress i 1,5 år trots att jag är ostraffad och aldrig misstänkt för något brott.



    I tingsrättens dom slås fast att mamman är orsaken till våra "samarbetssvårigheter", att hon ljugit, att hon polisanmält utan grund, att jag är den mest lämpade vårdnadshavaren, men ändå tog man ifrån mig vårdnaden och gav allt bestämmande till mamman. Nu har hon i snart ett år i krånglat vad gäller mina 4 dagar i månaden, vägrat helt vid 3 tillfällen. Förutom det skrämmer hon vår dotter till tårar vid överlämningarna, med sina ständiga utbrott.



    Visst förstår jag att det kan vara svårt för människor att sätta sig in i en annan verklighet, men innan du skriver något så dumt som det ovanstående igen bör du tänka till en gång till före

    2009-03-14 | 09:10:21
    Bloggadress: http://daddys.blogg.se/
  • Mia säger:

    1. Jag skrev inte att LM var en misstänkt lögnerska, jag skrev att man granskat henne och de andra du räknade upp eftersom de just misstänktes ha ljugit. Men som jag sa från början använd dessa böcker som exempel på att kvinnor med en dold agenda (eller iaf störning liknande den som jag tror många om inte de flesta manupulativa och aggressiva män också har?) skadar barn genom att utnyttja verkligt utsatta kvinnors situation istället för att antyda att det är bevis ingen kvinna talar sanning. För om du tror att det inte finns tillräckligt många kvinnor och barn som levt/lever under hot, misshandel och övergrepp för att det ska vara ett samhällsproblem så tror jag det kan vara bra att granska mer material/samtala med fler människor som inte stöder detta antagande. Det var det jag menade med EL (ROKS m fl) alltså. Att man inte bara bör leta/se/samla/förstora fakta som stöder ens egen verklighet.



    Jag har inte läst en massa av dessa böcker men vet iaf ett par kvinnor (och män) som skulle kunna skriva om misshandel och övergrepp. Att det finns kvinnor som begår mened mm innebär inte att alla kvinnor gör det, lika lite som det faktum att det finns män som misshandlar innebär att alla män gör det. Med största sannolikhet är denna grupp av kvinnor och män tack och lov i minoritet. Inte svart/vitt och antingen eller alltså utan ganska grått och både och kanske?



    2. Jag tror som sagt inte att alla ljuger för att några gör det. Däremot vet jag att folk är godtrogna, färgade av sin subjektiva verklighet, låter sig manipuleras och förföras tills de lär sig mer. Inte minst jag själv. De flesta av oss som har barn med denna typ av individer genomskådade väl inte sanningen innan? Ja det är tufft att ta till sig och erkänna att man gått på en nit.



    3/4 Nej det har jag inte och tycker också att det är kaka på kaka att kalla det ena brottet för något särskilt. Vad var motiveringen? Lagen är dock lika för alla vad jag förstått? Att straffet för grov fridskränkning är detsamma som för grov kvinnorfridskränkning och att de faller under samma paragraf? även om de kallas för olika saker.



    5. Uppfattar det som att vi är överens? Jag är också för gemensam vårdnad och barns rätt till båda sina föräldrar på lika villkor. Jag fattar :) Men jag trodde vi talade om just de speciella fall där detta visar sig omöjligt p g a att en (eller i vissa fall båda föräldrarna) är som du uttrycker det helt galen, jag väljer störda. Men börjar tro att beskrivningar som manipulativa, empatilösa, aggressiva, självcentrerade och kontrollerande är bättre.



    Jag vet att män försöker organisera sig, och jag stöder detta. Men jag tror att de måste bli fler, och då inte bara på nätet, innan det kan börja hända saker.



    2009-03-14 | 10:38:54
  • Malla säger:

    Daddy..



    Synd att du inte läser mer nogsamt vad jag skriver...



    Vem som betalat vilka räkningar eller varför är ointressant i sammanhanget.



    Synd är det om er alla tre. Framför allt erat barn!



    Mallaläsigenbralla

    2009-03-14 | 11:01:21
    Bloggadress: http://desperatenotwives.blogspot.com
  • Mia säger:

    Kanske hade varit bättre att stanna vid första meningen och fråga först Malla?



    Har du haft med denna typ av individ att göra Malla? Har du det så borde du ju veta att dessa just ger upphov till känslor som ilska, sorg, förtvivlan och att vara utlämnad, utan att förutsätta att du hade rätt i din analys av daddy.

    2009-03-14 | 11:14:48
  • DrKejs säger:

    Malla



    Dina kommentarer om daddy är osmakliga. Hoppas att du råkar ut för någon orättvisa som är lika grym; då kanske du öppnar ögonen.

    2009-03-14 | 11:55:54
  • Malla säger:

    Mia..



    Lite, eller ganska mycket erfarenhet har jag av både vara skilsmässobarn och att ha skilsmässobarn.



    Jag har ganska stor erfarenhet av rabiata människor.. Ja.. Och jag har sällan sett att just den egenskapen är speciellt problemlösande eller leder till samtal och samverkan.



    Jag kan nog ganska lätt se, genom Daddys egna svar att det finns mycket obearbetad bitterhet som inte alls är relevant i kampen om sitt barn. Tex vem som betalat vad, eller vem som ville ha större lägenhet eller vem som valt vad. Inte ens i deras förhållande var Daddy ett offer. Han accepterade ju allt.. I 4 år! Självvalt alltså.. Ändå kommer det upp som om exet var mer skyldig..



    Sen har jag läst Daddys blogg i någon månad typ.. Det är väldigt mycket generaliseringar och väldigt mycket hat mot kvinnor.



    Sorg, förtvivlan och ilska är absolut relevanta känslor när man förlorar sitt barn.. Men att dömma alla kvinnor efter idiotmall exet.. Känns väl inte så... Seriöst..



    Mallaharvaritmedförrbralla

    2009-03-14 | 11:56:30
    Bloggadress: http://desperatenotwives.blogspot.com
  • daddy säger:

    Jag uppmanar samtliga läsare att göra ett besök på Mallaharvaritmedförrbrallas sida och därefter jämföra graden av seriositet på våra respektive bloggar. Att hon har en antipati för fäder och män är däremot förklarligt med den lilla snutt av hennes bakgrund som hon delar med sig av. Många forskningsrapporter vittnar om skadeverkningar på barnen orsakade av separation från fadern. Bl a dessa:

    Beteendestörningar och sänkt prestation

    svårigheter med kamrater och lärare

    förlorad ambition, minskad fysisk aktivitet

    sänkta prestationer ifråga om analytiskt (t ex matematiskt) och kreativt tänkande

    Pojkarna får svårigheter med sin manliga identitet och med relationen till det motsatta könet.

    Bland manliga homosexuella är de som råkat ut för fadersförlust överrepresenterade, likaså bland manliga ungdomsbrottslingar

    mammans negativa inställning till sin f d make assimileras av döttrarna och generaliseras till att gälla alla män.

    Den visar sig senast i puberteten i form av relationsstörningar till såväl lärare som kamrater

    sexuella svarigheter

    skadeverkningarna är mest påtagliga om flickorna redan före 5-årsåldern förlorat kontakten med pappan.

    * Faderlösa flickor rapporterar mer emotionella störningar än sina kamrater från hela familjer och har oftare problem med alkohol och droger. Depression och självmordsförsök är vanligare hos tonårsflickor som växt upp utan sin pappa.



    Det stämmer på min ex, också där har manshatet kommit med modersmjölken. Jag trodde det skulle gå att bota med kärlek och att vara ett gott exempel. Länge var jag också undantaget som bekräftade regeln, men det håller aldrig i längden. Jag vet det nu, men sådant måste tyvärr läras den hårda vägen. Malla, ge mig gärna några exempel på allt hat som du påstår att jag sprider via min blogg...

    Naturligtvis är jag förbannad så in i helvete, ska du ta ifrån mig den rätten också? Men därifrån till hat är det trots allt ett stort steg.

    Nu har jag sagt dig vad jag anser att du behöver höra. Jag tvivlar på att det hjälper, men om du inte gillar vad jag skriver så finns det gott om bloggar därute som håller med dig. Varför inte gå dit istället?



    Mia, jag tror vi börjar närma oss varann i våra uppfattningar. Dock är det inte så att lagen om kvinnofrid är könsneutral. Många fäder och även män i övrigt sitter idag inlåsta för just detta brott. Mig veterligen sitter inte en enda kvinna inlåst för motsvarande brott mot sina män. Jag kan ha fel, men jag har aldrig någonsin hört talas om något enda fall.

    2009-03-14 | 12:17:52
    Bloggadress: http://daddys.blogg.se/
  • Malla säger:

    DrKeijs..



    Hmmm... Vad vet du om mitt bagage? Kanske vet jag mer om boende och vårdnadskamper än vad du i din vildaste fantasi kan föreställa dig.



    Vad jag och mina barn än har för bakgrund, har varit utsatta för så kommer jag aldrig sluta kämpa för mina barns rättigheter att älska båda sina föräldrar. Även sin pappa som utsatt både dem och mig för fysiskt, psykiskt och ekonomisk misshandel... För naturligtvis är det så att barnens pappa har bra och fina sidor också... Och framför allt så tror jag att han älskar sina barn så gott han kan. Och vad jag än tycker om exet... Så är barnens bästa det man som förälder måste ha för ögonen. Har man dessutom ett pucko till ex så kräver det extra mycket sunt förnuft och engagemang. Och det kan tom vara så illa att man måste, för barnens skull "släppa dem" till den andra föräldern... Av kärlek till barnen.. Att stå och slita i barnen år efter år är osunt... Och absolut inte för barnens bästa.



    Mina barn bor hos mig.. Men självklart träffar de sin arga pappa... varannan helg, Och så klart får de åka till sin pappa när de så önskar...



    Jag är uppvuxen med att bara bo hos pappa... Och det bästa är att mina föräldrar gav mig friheten att slippa deras konflikter om oss barn... Ibland bestämde den ena och ibland den andra...



    Jag är bara intresserad av barnens bästa..



    Och att styka Daddy medhårs i dåligt, osunt resonemang bär inget frukt... Är barnet det viktiga eller konflikten?



    Mallaviärvälvuxnabralla

    2009-03-14 | 12:32:22
    Bloggadress: http://desperatenotwives.blogspot.com
  • Malla säger:

    Sansa dig Daddy..



    Underbältetdiskussioner är väl ingen fruktbärare det heller.



    Jag är ingen manshatare... Bara för att jag inte håller med dig... Jag drar inte alla män över en kam.. Mitt ex är inte kul... Men det är väl ingenting ni andra män ska klä skott för.



    Jag slog nog lite "spikhuvven" i botten här.. Konflikten var det intressanta inte barnens bästa...



    Mallatyckerdeflestamänärsomfolkärmestbralla

    2009-03-14 | 12:40:17
    Bloggadress: http://desperatenotwives.blogspot.com
  • Mia säger:

    Malla,



    Jag pratade inte om att vara eller ha skilsmässobarn.



    Daddy,



    Jag tror inte att vi stod långt ifrån varandra till och börja med heller men att vi kanske tolkar saker lite olika. Eller kommer in från olika håll är kanske mer korrekt att säga. Jag tror nämligen att problemet i botten är detsamma men att det tar sig olika uttryck för män och kvinnor. Män ligger av tradidion sämre till när det gäller barnen (även om den här typen av pappor kan PASa och manipulera i vårdnadstvister de med). Men jag är samtidigt övertygad om att kvinnor är mer utsatta för grovt våld, och fridskränkning ingår som en komponent i detta våld.



    De flesta kvinnor är positiva till att män tar/får/tvingas/vill ha ett större gemensamt ansvar för barnen. Men då visar sig också problemet på nya fronter sas. Ska bli intressant att se vad som händer den dag som män börjar anmäla fridskränkningar också. Frågan är om de behöver eller kommer göra det i samma utsträckning?







    2009-03-14 | 14:44:56
  • daddy säger:

    Jag undrar när någon skall se. Sanningen om Gömda. Jag har ju lämnat så många ledtrådar nu i denna blogg. Visst, jag kan bevisa att besten är verklig. Men detta är inte varken rätt forum eller tillräckligt tryggt för att göra det. Om jag av någon anledning inte lyckas offentliggöra allt, så var säkra på i alla fall en sak. Sveriges vanliga hårt arbetande män som älskar sina barn och sina kvinnor med mycket få undantag är inget misshandlande barnknullande patriarkat. Dom vill bara få oss att tro det. Därmed inte sagt att patriarkatet inte existerar...

    2009-03-14 | 15:57:03
    Bloggadress: http://daddys.blogg.se/
  • John Apse säger:

    En kvinnojour vet vi vad det är. En jour där kvinnor får hjälp efter att ha blivit misshandlade av en man i en nära relation. (Sägs det iallafall)



    En mansjour är inte som ovan utan där får mannen hjälp att sluta slå!!! En man som blivit slagen har ingenstans att vända sig.



    Så mansjour? Nej. Det är det verkligen inte.

    2009-03-14 | 17:52:44
    Bloggadress: http://nejtillfeminism.blogspot.com/
  • Lennart säger:

    John Apse:

    Män som blivit slagna kan väl väl gör som slagna kvinnor gör; Vända sig till akutvården så de får sina skador dokumenterade och vårdade. Samt till polisen, men det var kanske en onödigt övertydlig informatin.

    Sedan kan de flytta in till en kompis en period tills de lyckats utverka besöksförbud, skyddad id och allt det som man måste ha för att skydda sig.



    Vad är det du behöver från en mansjour? Hur man går tillväga för att skydda sig vid misshandel har ju redan kvinnor ett program för. Använd det. Lägg inte energi på att uppfinna hjulet en gång till.

    2009-03-15 | 10:46:00
  • Lennart säger:

    Daddy:



    Jag blir lite förskräckt när jag läser det du skriver att du är förtvivlad över att du inte får bestämma över ditt barn.

    Bestämma!

    Är det kärlek för dig? Är det möjligheten att bestämma som är det viktigaste för dig när det gäller ditt barn?

    För mig är kärlek något helt annat!



    Eller är det möjligheten att få bestämma över ditt ex som driver dig?

    2009-03-15 | 10:53:24
  • Malla säger:

    Lennart..



    Du har en clou.. Och det är synd att inte erfarenheten som finns tas till vara.



    Och ännu mer synd är det att inte alla kvinnor och män som har samma erfarenheter slår sina kloka huvuden ihop och gör något konkret och vettigt för att hjälpa varandra och hjälpa alla barn som far illa.



    Pok



    Malladärslogävenduhuvvetpåspikenbralla

    2009-03-15 | 11:26:26
    Bloggadress: http://desperatenotwives.blogspot.com
  • Malla säger:

    Glömde en sak Daddy...



    Du rapar upp massor av statistik och undersökningsresultat om barn och ungdomar som blir fråntagna sina pappor. Jag har ingenting att tillägga i just det. Har också läst den statistiken och liknande och finner all anledning att tro den.



    Dessvärre missar du en del viktig annan statistik och undersökningar.



    Bla så rekommenderar ingen barnpsykolog/socionom barn under 3 år att ha dubbelt boende. (Vill minnas att din dotter var 1 år när ni skildes). Med tanke på vad du själv hävdar, att du jobbade 3 skift din dotters första år så finner jag inget underligt i att mamman fick boendet. Det vore ett övergrepp mot din dotter att tvinga henne att bo med dig.. Som sagt barn har också behov och känslor.



    Därmed inte sagt att jag förstår filosofin att du inte får en chans att bygga upp relationen med din flicka. Vad hade det varit för fel att låta dig hämta på dagis 1-2 ggr i veckan, leka/ge mat och lämna till mamman sen? Hämta några timmar på helgen för lek och mys hemma hos dig.. så att lilltjejen fick vänja sig att vara hemma hos dig? 5 timmar varannan vecka är ju ett hån mot att bygga upp en relation. Dock kan jag inte se din frustration över att ha blivit fråntagen ditt barn. Du är väl inte att jämnställa med tex Osama? Du får ju iaf träffa ditt barn.



    Undersökningar finns som visar att skilsmässobarn till föräldrar som bråkar och inte kan samarbeta är det mest skadliga för barnen. Och oftast så har båda föräldrarna del i bråk som uppstår. Om en alltid vägrar att gå in i uppslitande tvister så kan inga bråk uppstå. För barnens bästa kan man faktiskt avstå att "gå in i" provokationer.



    Det finns massor av barn som har föräldrar som lever i andra städer/andra länder/andra världsdelar, och som har mycket god kontakt med sin förälder. Visst det är svårare när barnen är små.. Men över åren så kommer även det att fungera om alla vuxna är införstådda med barnens rätt till sina föräldrar och band. Ditt fall har väl ingen så´n koppling men jag vill belysa att kvalitet är "good eunogh"... Det går att vara en bra förälder även om tiden inte är vv.



    Kanske är det så att ditt ex håsar upp överlämningarna till dig... Kanske är det så att din lilla tjej tycker att förändringar är jobbiga? Vad det än beror på så kommer det att gå över om du fortsätter vara cool och aldrig låter mammans spel påverka dig. Barnen blir äldre och saker förändras. Sakta med tiden kommer säkert du vara den tjejen inte vill lämna. Barn utvecklas, växer och tänker allt mer självständigt. Du kanske inte är den viktigaste i ditt barns liv just nu... men det kommer att förändras.



    Mallahållidinpappakärlekmensläppfighternaomdittbarnbralla

    2009-03-15 | 12:07:51
    Bloggadress: http://desperatenotwives.blogspot.com
  • daddy säger:

    Jag rekommenderar dig en karriär innom socialtjänsten Malla. du kommer att passa perfekt in där med dina "kunskaper" om vad som är övergrepp på barn och inte. Du kommer att leverera dina rapporter och s k vårdnadsutredningar prompt på dagen 4 månader efter du fått uppdraget, trots att rätten skrivit "skyndsamt". Menvadå, du har ju 4 månader på dig. Sedan utan att tala med någon som känner till omständigheterna, någon som sett, någon som vet så kommer du att rapportera till domstolen att mamman naturligtvis är "barnets bästa". Det vet ju alla "experter och socionomer". Att det finns experter som säger att det är bättre för barnet att en förälder dör än att med tvång skiljas frånm en som lever, kan man ju bortse ifrån. Det är ju troligen nonsens ändå.



    Sedan efter en väl förrättad arbetsdag går du sedan och hämtar dina egna små älsklingar på dagis och går hem och pysslar och tar hand om dom.



    Du får visserligen ingen vidare lön, men du kommer i alla fall alltid att ha ett jobb så länge du hjälper till att odla myten om att barnen får det bättre av att pappan försvinner ur deras liv.



    Det krävs inga jättebetyg heller för att komma in på socialhögskolan. Väl där så kommer du att få lyssna på föreläsningar från kvinnojourerna som besfäster din redan starka övertygelse om vad som är rätt och fel, och så kan vi i fortsätta att imbilla världen att Sverige minsann har kommit långt vad det gäller jämställdhet. Medan landets fäder får fortsätta att bekosta den tortyr dom själva utsätts för.



    Det blir jättebra. Lycka till

    2009-03-15 | 12:57:05
    Bloggadress: http://daddys.blogg.se/
  • Mia säger:

    Malla,



    "Bla så rekommenderar ingen barnpsykolog/socionom barn under 3 år att ha dubbelt boende."



    Var finns denna information att hämta?



    "Men över åren så kommer även det att fungera om alla vuxna är införstådda med barnens rätt till sina föräldrar och band."



    Och här slog du huvudet på spiken tror jag. Jag tror fortfarande du är inne på "normala skilsmässor/vårdnadstvister". I vissa falla handlar det dock inte om "good enough mothering/fathering". Och vad gör man då? Lämnar barnet åt sitt öde eller kämpar (även om regelrätt strid kanske inte är det bästa)?



    http://vuxnabarn.narcissism.nu/board/



    Daddy,



    Hittade detta i en bok jag just nu läser, "Hotande närhet". Har du inte läst den så kan jag varmt rekommendera den.



    ”Många människor som lever eller har levt med borderlinepersoner berättar i stort sett samma förlopp när de råkar illa ut. //…// Borderlinepersoner som drar igång farliga förtalskampanjer är ofta logiska lugna och skärpta i kontakten med både myndigheter och vänner. När de är ensamma med sin partner visar de helt motsatta drag och kan då faktiskt tappa verklighetskontakten och bli mycket paranoida. Hos dem som utsätts för förtalskampanjer kan man märka följande drag: De har sett sig själva som beskyddare och tagit på sig att ta hand om borderlinepersonen. Följden blir att de alldeles för sent upptäcker vad som håller på att hända. De har inte sett till sina egna intressen och behov, de har negligerat vänners och andras varningar och de har tolkat borderlinepersonens hot och agerande som något övergående. Det är svårt att ta till sig att den man älskar eller har älskat verkligen vill skada och förstöra ens liv. Många män som har förhållande med borderlinekvinnor råkar illa ut när de vill separera, och om barn är inblandade kan det bli vårdnadstvister och allvarliga beskyllningar. Kvinnor som lever med borderlinemän är ofta utsatta för psykiskt och fysiskt våld. Detta stegras givetvis vid antydan eller försök till separation. Föräldrar till borderlinebarn kan också vara en utsatt grupp. I konfliktsituationer kan de anmälas till sociala myndigheter. Släkt och vänner kan få höra historier om missförhållanden i hemmet. Barn till borderlineföräldrar har svårt t. ex. då de ska flytta hemmifrån, men den typ förtalskampanjer som de utsätts för får mindre ofta ovan nämnda rättsliga följder. //…// Människor som kontinuerligt kontrollerar, hotar och/eller misshandlar kommer att fortsätta med det, mer och mer, särskilt om du börjar ställa krav och vill ha ett eget liv. Det bästa du kan göra är att söka hjälp!” (”Hotande närhet”, sidan 93-96)







    2009-03-15 | 14:42:53
  • daddy säger:

    Tack Mia.



    Jag har även jag förstått hur det ligger till. Jag och min fd stämmer exakt in på de typer du beskriver. Däremot har jag inte läst den bok du rekommenderar. Mycket bra utdrag du har valt.



    Jag har tidigare skrivit om just detta ämne här:

    http://daddys.blogg.se/2009/february/d.html

    2009-03-15 | 15:24:33
    Bloggadress: http://daddys.blogg.se/
  • Tommy Jonsson säger:

    Malla:

    Menar du att ett barn kan kidnappas från sitt invanda hem och senare när de skall komma tillbaka till sitt hem så måste det vara bara lite och inte så ofta.

    Du hävdar också ett så kallat moderssymbios, dvs. att modern och barnet lever i en kokong och de får inte störas utifrån förrän barnet är vuxet. Detta påstående saknar vetenskaplig grund. Till exempel har inte ett nyfött barn något problem med en relation till familjens hund. Även så kallad inskolning på dagis i 14-dagar beror på moderns svårighet att lämna från sig barnet.

    Det är också flera åsikter du framfört som inte respekterar barnet behov och faderns rätt och skyldigheter.

    2009-03-15 | 15:56:24
  • Malla säger:

    Ojojoj... här hettar det till...



    Daddy... Socionom är inte min grej... 4,8 i medel samt 1,8 på högskoleprovet hade förvisso räckt.. Men jag valde en annan väg.



    Du har helt fel... Mina vänninor som anlitar mig i sina skilsmässor kallar mig barnens vän och pappans skyddsplank.



    Jag har själv blivit rekommenderad att begära egen vårdnad och heltidsboende hos mig för mina barn. Jag önskar och hoppas att vi verkligen aldrig kommer dit. Ett barn har all rätt till båda sina föräldrar. hur knasiga de nästan än tycks vara...

    Det är min åsikt!!! FATTA!!!



    Och hur läser du egentligen? Du trappar ju upp varenda sak som jag säger på ett sätt som är osunt. Och du svarar inte på frågor.. Bara utfall på de som inte tycker som du.. Och smickrande till de som hejjar på dig1 Som sagt, att tro att konflikten är ditt viktigaste ligger nära till hands.



    Se ingenting ur ditt perspektiv.. Gå ner på ditt barns perspektiv. Hon kan aldrig mista dig om du taggar ner och möter hennes behov. Fortsätter du med din rabiata stil kommer du snart ha ett barn som inte vill... Helt av sig själv. Då är du helt lost...



    Och sluta tyck att ditt barn är kidnappat... Det är oseriöst och ger ingenting annat än ett löjes skimmer över det viktiga du faktiskt har att säga. Du vet var ditt barn finns, du vet var hon bor, var hon går på dagis och du får träffa henne sporadiskt.



    Jag har själv 4 barn (1 bonus)... 2 med knepig bakgrund.. Alla har i perioder varit mammagrisar respektive pappagrisar... Låt ungarna vara det.. Ta det inte personligt. Inse bara att utvcklingskedjan är fullständigt normal och att den förändras. Vad kan vi vuxna göra åt det!?! Och att kunna "knyta an" till först den ena föräldern och sen till den andra faller helt inom normen för vad som är normalt & viktigt. Barn som får anknytningsstörningar som små är i farosonen som vuxna att få problem i relationer. Inget nytt eller konstigt!



    Jag har lyssnat på kvinnojourer, ROKS mfl... Inte min grej... Det vet jag ju eftersom jag satt mig in i hur det funkar bakom kulisserna. Skämmig!



    Daddy... Kvinnor betalar också skatt och betalar för sina barn. Det är inget specifikt för er stackars pappor...



    Jag tror visst att det finns ärthjärnor till socialsekreterare... Men de flesta gör nog ett bra jobb. Och till sklinad från dig så tycker jag att en boendeutredning som de raskade över på en månad skulle vara en skam! Inga påståenden eller vittnen som gäller barnet ska sväljas på en gång.. Barn är viktiga saker. Och våra socialsekreterare had blivit kraftig ifrågasatt av mig om de inte hade ifågasatt, själva tagit reda på bildat sig en óbjektiv bild av våra problem. Våra barn behov... Jag vet mycket väl att även utmattade mammor kan ha fel! Och i en jobbig skilsmässa tappar man mycket fokus mycket objektivitet. Det vet vettiga/vuxna människor!



    Mia... Jag återkommer med uppgifter om var rekommendationen säger. BUP, Soc, och min egna terapeut har alla sagt samma sak. Men jag vet även att jag läst om det. Kan vara i Sol.. Som sagt återkommer, om det.



    Tommy..



    Dramatiken är överhängande här.. Kidnappats!?!? En mamma eller pappa som flyttar ifrån sin partner kidnappar inte sitt barn. En mamma eller pappa som lämnar sin partner pga att kärleke är slut är både ledsen, arg och besviken. Kanske gör man knepiga saker då. Men det är fullt naturligt att man månar om sina barn. Jag vet många pappor som i en så´n situation bara flyttat... Utan barn utan att reda ut problemen.. Det är inget anmärkningsvärt i en svår situation.



    Hmm... Barnpsykologi/barns uveckling är det helt bortblåst hos dig/Daddy!?!?



    Ja.. Jag hävdar barnets rätt att ha sin anknytning starkast till den person som har vårdat det. Boendet!?!? Det är av helt underordnad betydelse bara barnet får vara nära anknytingen.. Oftast mamman. Jag avsåg väl knappast att Daddys barn skulle knyta an till lägenheten igen.. Larvigt! Daddy och hans dotter ska knyta an till varandra.. 3-skift på arbetet och en knodd som är 1 år kan väl inte skapa mycket till relation. Det fattar ju vem som helst! Jag föreslog inte idén för att Daddy skulle känna sig överkörd.. Jag föreslog det för att jag tror att våga se barnets behov är att skapa band...



    Vad snackar du för skit?!?! Inte förän barnet är vuxet!?!? Patetiskat.. Exakt var har jag skrivit något så befängt? Dina påståenden över lag vittnar om en total oinsikt i barns utveckling... Dagisinvänjningen!?!?! Jag har gjort 4 st... Jag har aldrig haft problem att lämna mina barn... För jag skulle inte ens komma på idén att lämna ungarna på en plats jag inte litade på.. En unge var skogtokig varenda gång jag gick.. En annan bara 1:a året.. de 2 sista lite hipp som happ.. Mammans behov?!?! Skärp dig... Men kan jag jämföra dig med en pappa som lämnar sitt barn var som helst, när som helst och hur som helst!?!? Isf... Du är klart olämplig att ta ansvar för ett barn.. Invänjning har man på dagis för att barn är små människor med känslor.. Ingen jävla rock som man hänger in i garderoben på krogen.. Hmmm.. Finns det någon kopling mellan ditt ex motvilja stt lämn era barn till dig och ditt oansvariga förhållningssätt till barnens behov?



    Hahhah... Nyfött barn inte har något problem med relationen till familjens hund!?!? En nyfödd bäbys har ingen relation till en hund.. Så infantilt.. En nyfödd bäbys har en relation med sin mamma.. Hon som den känner igen doft, mat och ljud ifrån.. Vad vet och kan du om barn öht!?! Lustigt!



    Mallaslutastirraersjälvainavelnbralla











    2009-03-15 | 17:40:44
    Bloggadress: http://desperatenotwives.blogspot.com
  • Lennart säger:

    Tommy, menar du då att inskolningstiden på dagis är kortare när pappan skolar in?

    2009-03-15 | 17:50:23
  • daddy säger:

    Oavsett hur många päron man försöker visa för de här människorna så tjatar dom ändå om sina äpplen...tröstlöst och enbart jobbigt att ens försöka. Det visar dock rätt tydligt vad många pappor har att kämpa emot idag. Trots att du skryter om dina akademiska bravader anser jag fortfarande att du hade passat perfekt på soc. Som du pratar är det lätt att få uppfattningen att du redan jobbar där. Speciellt som du lever i villfarelsen att deras "utredningar är noggrant och proffesionellt genomförda".



    Visst håller jag med om att barnets perspektiv är viktigast. Om jag för ett ögonblick trodde att min dotter skulle må bättre av att jag gav upp skulle jag göra det på en sekund. Men du läser ju inte vad Mia skriver i sitt inlägg! Eller så går det inte in? oavsett vilket så vägrar du att inse att det finns Dr Jekyll & Mr Hyde personligheter bland föräldrar, och när dessa dyker upp i mammaskepnad så måste man försöka göra något innan det är för sent. Detta hindras idag av lagstiftare ,socialtjänst och domstolar baserat på en falsk nidbild som målats upp om pappor och män av bl a såna som dig. Både Mia och jag har t o m länkat till mer information, men det är bara handen för öronen och bla bla bla mammorna bla bla bla viktigast, bla bla bla, anknytning, doft, ljud...vilket jävla trams rent ut sagt.



    Oavsett vem som jobbar häcken av sig för att dra in pengar och vem som är hemma så känner barn redan när dom föds instinktivt vilken av föräldrarna som är kärleksfull och vilken som inte är det. Kanske det förklarar min dotters starka band till mig trots att jag tog ansvaret för mamma och barns försörjning.



    Jag trappar upp varenda sak säger du. Ja kanske, men det beror i så fall på att jag är så jävla less på att försöka prata med yxskaft som vägrar förstå att även pappor kan gråta av längtan efter sina barn. Snälla, håll dina tramsiga och fördomsfulla åsikter för dig själv. Det gäller knähunden Lennart också.



    Ryggradslösa pudlar till män kan du läsa om i inlägget nyligen som heter "tillägnad er som kämpar för kärleken". Er är jag också dödligt less på. Kanske för att jag ser mig själv i er då även jag för några år sedan var iklädd vit rustning, redo att försvara kvinnors ära in i döden. Sen upptäckte jag att många av dom inte har någon. Eller vad ska man annars kalla det då någon använder sitt eget barn som ett slagträ, obekymrad om vartenda hack och varenda repa dom orsakar i trät? Finns det någonting på denna planet som kan få er jönsepellar att förstå att det finns människor som saknar förmåga att känna skuld? Kvinnor som letar upp första bästa idiot som kommer och ska rädda dom, för att sedan efter hon fått den "hjälp" hon behöver helt utan betänkligheter sticker kniven rätt i ens hjärta. Ljuger, anklagar och gråter krokodiltårar på familjerätten, väl medvetna om att detta lyckas varje gång.



    Eller är ni likadana? oförmögna att sätta er in i andras smärta?



    Jag censurerar i princip aldrig kommentarer på denna blogg, det har hittills bara skett en gång. Jag har inga problem att diskutera med folk som har andra åsikter, men om ni ska fortsätta tugga här, kan vi åtminstone försöka hålla isär äpplen och päron?

    2009-03-15 | 18:21:26
    Bloggadress: http://daddys.blogg.se/
  • Malla säger:

    Daddy...



    Du behöver inte refusera mig.. Det här är din blogg.. Jag drar mig tillbaka med några sista ord...



    Du har absolut många drag av psykopat... Du har totalt tappat sans och balans och är helt lost i din bittra ilska.



    Du avslöjar dig totalt när du tror att din 0-1 åriga dotter känner av att du har försörjt henne/hennes mamma... Det kan tom vara så att det är för att dottern förstår att det varit så som hon tycker så mycket om dig... Samtidigt förkstar du mina ganska enkla självklara inlägg som att en mamma oftast blir igenkänd av mycket små barn genom röst, doft och mat... Ja herre jävlar... Mycket skit har jag hört i mina dagar... Men det här tog faktiskt rekordet... Eller försöker du bara driva med mig?



    Och du... Det behövs nog ingen nidblid från soc när det gäller dig! För är du lika rabiat, oresonlig, självupptagen i socutrednig, tingsrätt och hovrätt så kanske du ska lyssna på dem och ta tag i dina problem... För att du har personliga problem är ganska uppenbart!



    Ser man alla som korrumperade, manshatande idioter.. Borderlinepersonligheter... Som inte tycker som man själv gör... Ja.. Då behöver man hjälp!



    Lycka till!

    2009-03-15 | 19:56:27
    Bloggadress: http://desperatenotwives.blogspot.com
  • Mia säger:

    Malla,



    Frågan var mer av det retoriska slaget så ödsla inte din tid. Du skrev INGEN och jag vet att det inte stämmer.



    Däremot håller jag inte med om att anknytnigteorier är trams. Det jag kommit fram till genom egen "forskning", och erfarenhet, är att man inte rekommenderar längre separationer men väl täta byten, ett par, varannan dag/natt när de är riktigt små och att man sen kan trappa upp till varannan vecka i genomsnitt när barnet är 3år. (läst det som finns att läsa på bibliotek, på nätet och i olika forum samt lyssna på barnets signaler). En av alla källor:



    bovxvisforskning.htm" rel="nofollow">http://www.famratt.com/vardnad/boende/vbubovxvisforskning.htm



    Och här hittar man gemene mans åsikter om växelvist boende (där varierar det från före 1år till aldrig)



    http://www.familjeliv.se/Forum-4-117/





    Daddy,



    Handen på hjärtat hade du fattat före du gjorde denna erfarenhet? Jag gjorde det iaf inte. Har man aldrig sett eller smakat en Cherimoya (Fruktköttet är gulvitt, mjukt och smältande.) så har man inte. Och en av de insikter jag fått är att välja mina krig, och att de då blir få. D v s att man ska ge upp mission impossibel i tid. Och det är inte bara pappor som inte kan få omgivningen att "se".



    Om jag får spekulera lite så tror jag att fridskränkningslagen och samarbetssvårighetstillägget kommit till just för att skydda mammor och barn när pappan är den störde. Nu gäller det bara att sprida information om att de även ska användas när det är pappan och barnen som behöver skydd från en störd mamma. Inte antingen eller utan både och alltså.







    2009-03-15 | 21:12:14
  • Tommy Jonsson säger:

    Malla:

    Jag överdrev lite med bebisen relation till familjen hund. Har dock själv upplevt det samspelet.

    Det är ett allvarligt brottsligt aggerande att göra som Daddys fd gjorde.

    Om han hade gjort på motsvarande sätt?

    Jag har sett många fall där fadern inte har någon relation med barnet och sedan blir tvångsomhändertagen enligt LVU. Modern vet inte var barnet lämnas för utredning i 2 månader. Då kan socialtjänsten hävda "titta vad undligt hon beter sig". Det beteendet i sig själv blir sedan själva grunden för fortsatt LVU.



    Lennart:

    Jag talar om ett välkänt fenomen då barnet skall skolas in där. Det är ett mindre antal ensamstående mödrar som inte kan släppa barnet utan skapar situationer så att barnet gråter och inte vill stanna.



    Daddy:

    Det är oerhört .jobbigt för både barnet och fadern med dessa korta umgängestider. För många så uppslitande att de med tiden inte klarar av det. Barnet reagerar naturligtvis också och hinner inte tröttna på föräldern och uppleva en morgontrött och ej leksugen pappa. Hur många månader skulle Malla klara av? Den tanken kan hon inte ens tänka.

    2009-03-15 | 21:57:08
  • daddy säger:

    Ja där kom det till slut. Psykopat kortet. Feministerna sista ess i rockärmen när dom blir tillräckligt provocerade. Mallan i brallan är långt ifrån den första som satt detta epitet på mig, och lär väl inte bli den sista heller. Nedanstående svar fick jag av Veronica Swärd som är styrelseledamot i F!, feministiskt initiativ enbart för att jag ställde en hövlig fråga på hennes forum:



    Daddy: Det finns flera hundra kvinnojourer runt om i landet, men endast en handfull mansjourer som dessutom endast får en bråkdel av enskilda kvinnojourers statliga bidrag.



    Veronica: Något annat vore helt sjukt (ännu ett argument som får en att undra om du är psykopat?). För dig spelar behovet ingen som helst roll, du vill vara trycka ner kvinnor. Det är ingen slunp att flera av de mansjourer som finns arbetar med våldsutövande män ska få terapi får att sluta misshandla kvinnor. Ta in lite fakta någonstans i tomrummen: Mäns våld mot kvinnor är ett gigantiskt samhällsproblem.



    Bara att inse. En stor del av kvinnorna i detta jämställda paradis som vi lever i tål inte att man ifrågasätter de heliga dogmer och lögner som står som lysande sanningsplakat överallt. Dom säger sig kämpa för jämställdhet, men är inte beredda att ge upp ett skit av de fördelar dom själva har gnällt sig till.



    Visste ni att exempelvis Spanien använder Sverige som ett exempel på varför kvinnorna INTE bör få mer makt i samhället. Bra jobbat.



    Min blogg handlar om precis det som det står under rubriken ovan. Sann jämställdhet, inget annat. Jag har aldrig i ett enda inlägg propagerat för någonting annat. Men jävlar vad det budskapet provocerar vissa kvinnor. Jag kan bara tolka det som att det inte alls är deras sanna agenda. Dom vill inte ha rättvisa och jämställda villkor mellan kvinnor och män. Dom vill ha det på mäns bekostnad. Det ställer vi upp på. Jag själv skiter fullständigt i det. För mig får dom gärna ta över hela skiten om dom vill, men när dom ger sig på mitt barn så gör dom det på egen risk. För det ska jag behöva kallas psykopat. Ibland undrar jag om det inte är vi friska människor som är i minoritet i det här landet...suck

    2009-03-15 | 22:40:05
    Bloggadress: http://daddys.blogg.se/
  • Tommy Jonsson säger:

    Växelvis boende om föräldrarna valt att inte bo tillsammans är det som barnet tycks föredra om de får möjlighet att välja. Det problem de främst upplever är grejorna som glöms på det andra stället. Familjetrapeuterna Gunnar och Bente Öberg har forskat kring detta.

    Malla och Mia:

    Skulle ni klara av att ha umgänge med ert barn 4 timmar var 14:de dag?

    En 3 åring förlorar minnesbilden av en frånvarande förälder på 3-4 dagar.

    2009-03-15 | 22:49:41
  • Tommy Jonsson säger:

    Det är oerhört provocerande för en minoritet kvinnor att man ber dem släppa halva makten kring barnet och i stället arbeta lite mera.

    Kan det vara så att vissa mammor ser barnafödandet som ett arbete och nöjer sig med det. På samma sätt finns det många män som försakar sina barn för arbetet.

    2009-03-15 | 23:13:44
  • Mia säger:

    Tommy,



    Varför drog du in mig i detta? Jag förordar växelvist boende om än inte en vecka i taget innan de hunnit bli ett par år, varannan natt, två nätter, tre nätter osv (oavsett om mamman eller pappan har primär anknytning/är föräldraledig). Däremot skulle jag vilja veta var du fått informationen 3-4 dagar för 3 åringar. Mitt barns pappa menar nämligen att ett barn kan behålla minnesbilden i flera månader redan som spädbarn.





    Daddy,



    Jaha du får psykopatkotet. Jag får borderlinekortet av pappan och jag tror att han fått vissa "medlare" med sig, bara att ha is i magen :)

    2009-03-15 | 23:25:13
  • Mia säger:

    P.s



    Här är "beviset" jag fått mig tilldelat. Vad artikeln missar enligt mig är dock att relationen till en leksak kanske inte är densamma som relationen till en förälder.

    2009-03-15 | 23:42:02
  • Mia säger:

    Ops :)



    http://www.dn.se/opinion/debatt/domslut-i-vardnadstvister-pa-helt-falska-kunskaper-1.551650

    2009-03-15 | 23:44:37
  • Mia säger:

    P.s



    För att inte tala om alla okunniga föräldrar som KASTAR sitt barn mellan hem och dagis varje dag!

    2009-03-16 | 00:14:29
  • Malla säger:

    Nu får ni fan ge er både Daddy, Tommy och Mia...



    Var inte så bittra... Man kan inte själv kasta diagnoser runt omkring sig och sen bli förnärmad när andra gör detsamma emot en själv... Jag var superironisk! Förmodligen är ingen av er läkare, å inte jag heller! Släpp!



    Tommy... Du känner inte mig... Jag släpper hellre mina barn till sin pappa (mot hovrättens dom) än att se dem bli en bricka i ett bitterkuksspel... Jag har så sent som förra veckan haft anledning att koppla in både polis och advokat för att pappan behöll barnen mot deras vilja, mot hovrättdomen, mot vår överenskommelse, som ändras varje gång... Självklat kopplade jag inte in polis.. Mina barn ska inte ha så´na barndomsminnen... Jag avstod trots laglig rätt.. SÅ DU SKA INTE KOMMA OCH SKRIVA MIG PÅ NÄSAN VAD JAG GÖR FÖR MINA BARN FÖR ATT DE ALDRIG SKA BLI POLISHÄMTADE... För att de aldrig ska behöva bli en bricka i ett skitigt spel!!! Jag värnar mina barn rätt till sin pappa... En pappa som hatar mig.. En pappa som skapar nya regler från gång till gång, en pappa som bråkar om allt.. Som tvångsbehåller barnen... Vad tings-hovrätt än säger.. Som vägrar barnen pass, när vi ska åka utomands.. En pappa som vägrar mig att prata med barnen veckor i sträck.. när de är på semster.. (jag vill bara höra av dem... De är 9 och 11 år.. Jag saknar dem och gråte också, som ni, över den krassa längtan man känner efter barnen)... En pappa som polisen får komma och hämta för trakasserier mot mig... En pappa som vägrar komma på sin sons bröllop, för att jag, sonens mamma var bjuden... En pappa som bråkar om 6,84 per dag i underhållsåterbetalning när han har sina fina ungar... TROR DU PÅ FULLT ALLVAR ATT JAG SKULLE TILLÅTA ATT BARNEN UMGICKS MED SIN PAPPA OM JAG SJÄLV INTE SÅG VIDDEN AV EN PAPPAS BETYDELSE FÖR SINA BARN!!??!Skulle inte tro det va!??! Dessutom... Jag har redan erbjudit mig att avstå från annat än varannanveckasumgänge med mina barn... Pappan ska aldrig få slita i dem mer.. Barnen är för värdefulla! Om inte jag finns "med i bilden" kan barnen aldrig bli brickor i en bitter, elak människas spel... Mamma är jag alltid... Ändå! Soc vägrade.. Exets oinsikt i vårt handikappade barns behov fick styra... Och det faktum att pappan var både våldsam och hotfull mot mig/soc vidimerade väl alla våra problem... SOM SAGT.. Iget barn förtjänar att bli slitet i... OCH DU HAR NOLLKOLL PÅ VAD EN RELATION GÅR UT PÅ.. JAG FÖREDRAR ATT MINA BARNS PAPPA BESTÄMMER OM BARNEN:: DÅ KAN HAN JU ALDRIG TRAKASSERA BARNEN/MIG.... För sin beslut! Det enda jag aldrig ger avkall på är vårt handikappade barn behov.. Där får jag hjälp och stöd av pedagogerna.. De sköter själva kontakten med pappan så att han alltid ska känna att han är delaktig... Den enda gång det finns några problem i samarbetet runt vårt handikappade barn är när pappan inte orkar delta.. När pappan "glömmer" meddela mig info.. `När pappan vägrar låta vårt barn få hjälp! Vad ser du som feministrams i det? Vad ser du som ett hot mot någons föräldrarroll i det? Förklara dig gärna... För jag kan ff inte se vad mina känslor har med barnes faktiska behov av båda sina föräldra att göra... Och at jag inte tror att barnens behov är samma över åren.. Gör det mig till manshatare!??! Okej!?!??! Förklara gärna den konklusionen... För det är obegripligt för en ärthjärna som mig... Förklara gärna för mig hur man förhåller sig till att h ett ex som bara ser till sina behov... Är det bästa att frånse? Även om det är barnens andra förälder!??!? Knappast, tycker ju jag! Men hur förhåller ni er.. till era ex, era barns andra föälder!?



    Mallanuråckerdetmedpåhopppåmigbralla

    2009-03-16 | 01:59:08
    Bloggadress: http://desperatenotwives.blogspot.com
  • Mia säger:



    Jag är varken bitter eller förnärmad och jag vet inte vad jag sa som var ett påhopp på dig? Men släpper gör jag definitivt.



    Hoppas det löser sig för dig och dina barn Malla.

    2009-03-16 | 07:09:59
  • Lilla My säger:

    Malla



    Du sitter i den sits som så många pappor sitter i med mammorna till sina barn.



    Tycker därför att det är konstigt att du inte har mer förståelse för de män som upplever samma sak med sina ex.

    Vilket får mig att undra om det stämmer det du skriver(detta är en undran inget påhopp).

    Är det sant så hoppas jag att det ordnar sig för dig och dina barn.



    Att barn blir kidnappade av sina mammor(nu pratar jag om de barn som inte får träffa sina pappor) händer här i Sverige.



    Att kalla någon psykopat mm är inte ok!



    Ironi kommer inte riktigt till sin rätt i en blogg...



    Antagligen jobbade daddy treskift för att familjen skulle kunna leva gott.. Hans ex klagade nog inte när pengarna rullade in..



    Håller med daddy och stödjer honom i sin kamp för sitt barn.

    2009-03-16 | 09:46:30
    Bloggadress: http://lillamy1966.blogspot.com
  • Knähunden Lennart säger:



    Daddy förefaller ha problem med sin mansroll och ha lätt att känna sig hotad i den. Alla som säger emot daddy och inte delar hans verklighetsuppfattning har fel. Han ställer tom frågan om de friska är i minoritet! Vilka är det som har den inställningen till verkligheten? Den frågan har jag svaret på.



    Vi vet inte med säkerhet att ex:et har någon diagnos eftersom daddy inte är psykiatriker. I likhet med böckerna Gömda och Asyl så får vi bara en beskrivning av den ena sidan av situationen. Det räcker inte för mig, särskilt inte som daddy framställer sig själv som ett liknande offer för alla upptänkliga omständigheter. Precis som romanfiguren Mia.

    2009-03-16 | 10:35:50
  • Malla säger:

    Mia & My..



    Verkligheten är mycket värre.. Dagboken som jag inte ens orkar öppna för vissa saker är bättre att bara glömma. Låta livet gå vidare liksom.



    Mitt budskap är bara att barnens bästa är inte alltid att fortsätta stridandet om allt bara för att man kan. Att man inte kan förändra andra människor, bara sitt egna förhållningssätt till dem.



    Och jag har inga problem att förstå hur svårt det kan vara att vara i Daddys sits.. Jag befinner mig också där. Däremot har jag stora problem att förstå hur så mycket hat och generaliseringar ska kunna leda till någon lösning för någon? Och jag har väldigt svårt att förstå hur detta kan bli en feministfråga. På det stora hela så tror jag på att vi som är drabbade. För vi finns bland både män och kvinnor, skulle tjäna på att dra nytta av varandras erfarenheter och kunna stötta varandra. Det fattar väl varenda en att barnen är det viktigaste man har.. Oavsett om man är man eller kvinna.



    På tal om att diagnostisera... Mia & Daddy gjorde väl just det i några inlägg högre upp...



    Jag värjer mig mot alla typer av diagnoser, så även på mitt ex. Det leder ingen vart och det är oviktigt i sammanhanget. För vad vi än tycker, vad vi än tror så är det inte rollen som läkare vi ska inta. Vi ska fortfarande försöka få ett samarbete med den andre förälderna att fungera. Trots allt så är det konsekvensen av val vi gjorde tidigare i livet.



    Min erfarenhet av att ha ett ex som är bitter är värdefull så tillvida att jag faktiskt har, på många sätt lärt mig att hantera idiotierna. Så att barnen far så lite illa som möjligt. Så som att aldrig gå in i diskussioner om någonting. Jag informerar om allt via mail. Jag frågar vad han tycker via mail. Får jag inga svar kan jag inget göra. Jag ser till att ALL information från skola och specialister skickas direkt till pappan. Alla möten om vårt handikappade barn ser jag till att han får info om. Åker vi bort så informerar jag honom om var och när. Och jag ändrar aldrig någonting i hans umgänge. Eller missunnar honom om att komma på barnens avsutningar mm på aktiviteter. Vilket han tex förbjudit mig att göra när barnen är med honom.



    Genom att faktiskt aldrig gå in i diskussioner om hans regler eller ideér så finns det minimalt med anledningar att bråka. Även om provokationerna finns.. Så får man gilla läget. Personer av denna kaliber kommer man ingen vart med. Det bästa de vet är ju att man reagerar på just deras provokationer.



    Och man ska inte underskatta "tidens tand". Barnen blir äldre. Barnen förstår så mycket utan att man behöver säga något. Och barnen tänker själva.. Och drar slutsatser utifrån det. Hur bäng mitt ex än är , mot mig så skulle jag aldrig falla mig in att prata dåligt om pappan inför mina barn. Tvärt om.. Jag tycker det är viktigt att prata om pappas goda sidor.. Saker han kan och saker han är duktig på.



    Jag säger inte att jag har något ultimat svar på hur man hanterar så´nt här men jag tror att benhård fokus på barnen, både i nuet och i framtiden ger en bättre grund för barnen att stå på. En bättre grund för min relation till barnen. Det viktiga i så´na här situationer är inte alltid att se till sina rättigheter, som förälder. Utan till barnens rättigheter till en lugn och trygg barndom. Även om förutsättningarna inte ens är halvbra..



    Tack för era lycka till.. Det behövs! ;-)



    Mallaharhållitpåsen2002bralla

    2009-03-16 | 11:25:46
    Bloggadress: http://desperatenotwives.blogspot.com
  • Moa säger:

    Vilken underlig debatt det blev att följa här. Hur jag än läser ser jag inte all den där bitterheten och hatet många här tillskriver Daddy. Kan man blunda för sanningar genom att kalla dem "bitterhet"?



    Majsan och Malla - vi har pratat förr. Din kamp är stor och hård. Jag vet. Men den har inte med kön att göra. Den har med ditt ex. problematik att göra. Du ser det själv.



    Diagnoser ska inte användas för att kriga med eller att fördöma. Det känns som en väldigt smutsig debatt och det går definitivt inte att diagnostisera folk utifrån vad som skrivs på en blogg.



    Men som jag ser det är inte kunskapen om psykologi oviktig här. För den kan lära oss att förstå. Jag fick genom kunskap om personlighetsstörningar möjlighet att se igenom den psykiska misshandel jag utsatts för under så många år. Jag fick möjligheten att bryta mig loss, utan att hata. Jag har fått gåvan att försonas med mig själv med bas i den kunskapen.



    Sen har jag stött på en mycket värre situation via min nya man. Under de 2,5 år vi varit tillsammans har hans fd. förhindrat umgänget med hans barn. Hade kunskap om hennes problematik funnits, så hade barnen kunnat slippa isoleras med modern, min make skulle kunna slippa stå inför domstolar och försvara sig mot anklagelser som inte har vare sig teknisk bevisning eller ens en tidpunkt då det troligen kan ha skett. Och modern hade också kunnat få hjälp att gå i vård för sina psykoser och neuroser istället för att projicera dem som hat mot min man.



    Nu, som det är är situationen en annan. Och jag skyller detta på den inriktning som Sveriges politik har haft. Man blundar för den psykologiska problematiken, utifrån en socialistisk idé om allas lika värde. Kanske ligger det i samma samhällssyn att man avvecklade svensk psykvård och att det är därför så många som behöver vård istället får leva på våra gator - utan hem och skydd. (Är det lika värde?).



    Istället för en kompetent psykiatri har man valt att hänföra dessa frågor till idéer baserade på kommunistisk ideologi. Könsmaktsordningen är inget annat än Marxism i ny skrud. Och oavsett om det är på grund av falska böcker (och artiklar mm...) man byggt politik, eller om böckerna har skapats för att understödja politiken, så har vapnet varit effektfullt.



    Hur jag vet detta?

    Jag vet det ur min egen tanke. Att jag varit feminist och socialist. inbiten sådan. Att jag försvarat feministisk teori. Att denna samhällssyn höll mig kvar i mitt destruktiva förhållande i många många år. Att jag nu förstår något helt annat.



    Inte särskilt vetenskapligt, men ett totalt paradigmskifte i mitt liv.



    Så jag förstår också att det finns de som reagerar med ryggmärgen inför det du skriver Daddy. Sanningen blir lätt en provokation. För bara 3 år sedan hade jag reagerat likadant.



    Men jag ser fortfarande inte det som många håller för sant: att du skriver ur din bitterhet. Nej. Jag beundrar dig och ditt skrivande riktigt ordentligt och jag följer gärna med dig till riksdagshuset.



    / "Moa"

    2009-03-16 | 12:06:08
  • Lilla My säger:

    Malla



    Jag tycker du gör helt rätt angående dina barn och deras pappa.



    daddy har inte så mycket att välja på.

    Du säger att tidens tand har sin gång..



    Ja det har den och att träffa sin dotter enbart så korta tider som daddy får göra, ger honom och hans dotter ingen chans att bygga upp en bra relation som ska kunna utmynna i utökat umgänge när hon blir äldre.

    Ett barn som blir äldre och som inte har en bra kontakt med sin pappa väljer troligtvis inte honom framför kompisar, mamma mm.

    Speciellt om mamman förtalat honom under uppväxten.



    Vad tror du??



    Du hindrar inte dina barn att träffa sin pappa, vilket är superbra!



    daddys ex ger honom inte samma chans och kämpar och kämpar man i motvind som de flesta pappor(där mamman vägrar umgänge) gör så blir man självklart arg.. Det skulle jag bli i alla fall.



    Du har svårt att se att det är en feministfråga:



    Jag anser att feministfrågor är allt som handlar om jämställdhet.

    Där räknar jag in familjefrågor.

    Vårdnad om barn är för mig en viktig fråga i jämställdheten.



    Tyvärr vill de kvinnor som kämpar för feminismen och jämställdhet inte se att männen vill ha jämställdhet när det gäller barnen.



    Finns det någon femistisk rörelse som arbetar för gemensam vårdnad så fort barnet föds även om man inte är gift, delat barnbidrag redan från början???



    Kvinnorna har redan övertag i barnfrågan( nu pratar jag om dem som inte vill dela vårdnad, som vägrar umgänge) de vinner oftast vårdnadstvisterna...Det är tyvärr fakta...Tyvärr!!!



    Fokus på barnet borde vara att få en bra relation till båda föräldrarna.

    Då anser jag att de föräldrar som hindrar umgänge inte har fokus på barnen.

    2009-03-16 | 12:22:36
    Bloggadress: http://lillamy1966.blogspot.com
  • KimZa säger:

    Bra att du gör det här, Daddy!



    Vi är många daddysar och mummysar som stöder dig och står bakom de självklarheter du också kämpar för.

    2009-03-16 | 12:51:44
  • Anna säger:

    Moa:

    Tänk så olika det kan vara!

    Min feministiska syn var precis det som räddade mig ur en destruktiv relation, min syn på människors lika värde och därmed även mitt eget värde. Det värde som gjorde att jag till slut förstod den psykiska misshandel jag var utsatt för.



    Lilla My:

    Jag tror också att det är mänskligt att bli arg när man jobbar för sitt/sina barn i motvind. Jag utläser också ur mallans kommentr att hon faktiskt blir det också.

    Skillnaden mellan daddy och Mallan är att Mallan kanaliserar och hanterar sin ilska på ett annat sätt och jobbr hårt på att hålla barnen utanför. Daddys bitterhet och kvinnohat lyser starkt igenom. Att du eller Moa inte ser det betyder inte att det inte finns andra som ser.

    2009-03-16 | 13:06:46
  • Lilla My säger:

    Anna



    Man behöver inte vara feminist för att inse sitt värde.

    Det är många som tar sig ur en destruktiv relation även utan en feministisk syn.

    Bra att du kunde ta dig ur det.



    Det tragiska är att många människor(både män och kvinnor)lever i förhållanden med både psykisk och fysisk misshandel.

    Ingen ska behöva leva så, man eller kvinna spelar ingen roll.



    Du säger att Malla håller barnen utanför, vilket är bra.

    På vilket sätt drar daddy in sin dotter i konflikten?

    Genom att inte ge upp angående umgänge?



    Att du läser in hat och bitterhet i allt daddy skriver betyder inte att du har rätt.

    Det är enbart daddy som vet om han är bitter och hatar alla kvinnor.



    Jag förstår helt och klart frustrationen i att inte få träffa sitt barn mer än 4 timmar då och då...



    Jag är glad att han kämpar för sin dotter..





    2009-03-16 | 14:12:59
    Bloggadress: http://lillamy1966.blogspot.com
  • Malla säger:

    Hej hej Moa.. Here we go again! ;-)



    Tack Mia, för uppmuntran... Naturligtvis ballar jag ur ibland och gråter skriker och beter mig.. Men bara när jag är ensam.



    Nu är vi en hel del på samma blogg.. Och diskuterar svåraste saken i livet. Egna barnes uppväxt... Kanske är det början på något nytt?



    Jag är ointresserad av feministgrupperna eller gruppena som hjäper mammor att gömma barn. Jag tror inte att en kamp mot dem är speciellt fruktgivande. Och jag tror inte att något av våra fall skulle ens intressera dem. Jo mitt kanske.. När jag tänker efter... Men jag är ointresserad som sagt. Det är bra att det finns möjligheter för kvinnor och barn som blir hotade misshandlade men det är i långa loppet ingen lösning att gömma sig och sluta leva. Varken för kvinnor, män eller barn. Det funkar ett tag.. Men i långa loppet? Barn ska inte leva inlåsta!



    Vi är några få föräldrar (föhållandevis) som har ungefär samma erfarenhet. Jag är undantaget på så sätt att jag faktiskt tycker både långvarig socprocess därtillhörande familjeterapi varit bra. Och att jag mer tror på att lobba för bättre utredningar, förståelse och värnandet om barnens rättigheter. Att göra feministerna, politikerna, soc.. mm till fienden tror jag inte ett smack på.



    Det ska inte vara möjligt föt någon förälder att manipulera eller genom skitsnack förstöra för den andra förälder och se till att barnen blir fråntagna någon av föräldrarna. För att det ska undvikas så måste en noga utredning ske. Våran tog 5 månader. + 2 månader i gemensam samtalsterapi. Både soc och terpeuterna pressade oss båda. Ställde krav på delaktighet och svar på frågor. Skitsnackande om varandra var inte aktuellt. Och bådas våra historier togs häsyn till och värderades. Vi båda pressades ganska hårt och blev ifrågasatta. jag var helt knäckad emellanåt och bröt ihop. Exet blev väldigt stressad på slutet och tappade besinningen och hotade både mig, soc och terapeuterna. Vägrade svara på frågor eller bara kom inte på mötena... Inte ens de som han själv bestämt. Och jag uppfattade aldrig att vi föräldrar stod i centrum. Barnens bästa var allt som soc & terapeuterna arbetade för. Och något annat syfte hade då aldrig jag. Och jag fick så stor tillit till socionomerna och terapeuterna att hade de sagt "-Malla du tänker fel" så hade jag köpt det.. Men aldrig om de inte hade varit så noga som de var. Barn är viktiga! Och alla hamnar vi i situtaioner där känslorna tar överhand. Då kan det vara bra och skönt att få hjälp av utomstående.



    Och att höra i Tingsrätten, av min advokat att vi vunnit... Var faktiskt en av de värsta stunderna i mitt liv... Jag grät i 3 timmar över situationen som blivit. Och insåg med önskvärd tydlighet att i "tvister om barn finns det inga vinnare, bara förlorare"... Jag förväntades vara glad.. Än i dag är det en sorg över familjen som aldrig blev och familjen som inte längre genomsyras av omsorg om varandra.



    Jag har inga problem att förså Daddys sorg... Men detta skyll på allt av kvinnotyg gör diskussionen platt. Och framför allt den leder inte till något resultat. Situationen förändras inte. Daddy blir inte lyckligare och det är svårt att bli tagen på allvar när kängor delas ut lika lätt som diagnoser... Jag har svårt att se det som en framkomlig väg.



    Det viktiga är inte konflikten, det viktiga är barnen. Det är faktiskt inte så att man inte kan skapa en bra relation till sina barn över tid och trots att den andra föräldern motarbetar. Det blir naturligtvis mycket svårare. Men det är inte omöjligt. Mina barn får höra mycket skitsnack från sin pappa om mig.. Men det kan inte påverka vår relation som faktiskt är fristående från pappans relation med barnen. Nu är mina barn lite äldre.. Än Daddys men det påvisar ju också att man med tiden kan lära barnen och sig själv hur man ska hantera svårigheterna.



    Jo... Det här med att diagnostiserar... Jag har min klara uppfattningar om vad mitt x har för diagnos... Men det är bara min uppfattning.. Ända tills han visade sitt rätta jag för både soc, familjeterapeuterna oc även i tings och hovrätt.. Då var jag glad att jg aldrig nämnt om vad jag trott... Det hade blivit för mycket skisnack.. Saker och ting ger sig ändå. Men det hade nog aldrig framkommit i en kort och hafsig utredning. En kostymklädd, självsäker Civ Ek, som till ytan verkar lugn, klok och sansad..



    Låt oss gemensamt arbeta för barnens rätt till sina föräldrar, bättre utredningar och samarbetssamtal som standard.. En mall inom soc som är rikstäckande.. Tex



    Malladetkanjubarablibättrenärmanärpåbottenbralla

    2009-03-16 | 14:16:28
    Bloggadress: http://desperatenotwives.blogspot.com
  • Anna säger:

    Lilla My:

    Jag vet inte hur du läser?

    Jag skrev inte att man måste vara feminist för att inse alla människors lika värde. Det finns säkert andra som också kan göra det kanske.

    Det jag skrev var en jämförelse med Moas upplevelser. Det var en respons på det som Moa skrev men som du gjorde om till något annat.

    2009-03-16 | 15:04:53
  • Lilla My säger:

    Anna



    Det var inget påhopp, utan en åsikt om att man kan ta sig ur det även utan att vara feminist.

    Synd att du regerar så starkt på det..Varför?



    Du får gärna svara på min andra fråga till dig också.

    Angående på vilket sätt du tycker att daddy drar in sin dotter i konflikten. Eller har jag missupfattat det också??



    Tror du att hans "bitterhet och kvinnohat" lyser igenom de få timmar han får träffa sin dotter??



    Här på sin blogg kanske är det ställe han kan få ur sig den frustration som han känner över att inte få träffa sin dotter så ofta.



    Malla



    Jag är glad att ni fått rätt hjälp på soc.

    Tyvärr är det inte riktigt alla som får den hjälpen.



    Allas erfarenhet är ju inte riktigt lika lyckade som din, det hör jag genom nära bekanta, genom det jag läser på bloggar, tidningar mm.



    De pappor som berättar om sina erfarenheter från soc, tingsrätten mm har upplevt att de blivit behandlade illa enbart på grund av att de är pappor.



    Jag tycker inte heller att det ska vara möjligt för en förälder att manipulera eller genom skitsnack förstöra för den andra föräldern. Tyvärr så funkar skitsnack uppe hos dem på soc. Tyvärr!!



    Du har dina barn på heltid, då ser barnen att skitsnacket från pappan är skitsnack..



    Daddy får träffa sin dotter 4 timmar då och då(om jag inte minns fel). Hon är ganska liten och mamman har väldigt mycket tid att(om hon vill) manipulera barnet till att inte vilja träffa pappa mm.



    Jag tycker det är viktigt att vi visar att det inte är ok att gömma sig med barnen, hindra den andra förälderns umgänge mm.

    Annars slutar inte föräldrarna använda det som en utväg i en vårdnadstvist.



    Det är något vi alla kan göra för barnens bästa.

























    2009-03-16 | 19:08:43
    Bloggadress: http://lillamy1966.blogspot.com
  • Malla säger:

    Lilla My..



    Tom min advokat sa att det var en av de bästa utredningar hon någonsin sett. Och det hade inget med soc rekommendation att göra.



    Nej, jag är väl medveten om att inte alla socutredningar är bra. Det är därför jag menar att det måste till en mall som är rikstäckande. Som är noga utarbetad utifrån att alla föräldrar, oavsett kön har samma rättigheter. Och utredningarna måste vara så omfattande att även psykiska problem hos någon av parterna upptäcks. Tex borde ju anmälningar om vanskötsel, övergrepp på barnen under den här perioden ses över. Precis när vår utredning var gjord så fick mitt ex en av mina släktingar att anmäla mig för vanvård av mina barn. !?!?!?!? Själklart startades en så´n utredning med 2 nya utredare. Väldigt obehagligt men dessbättre genomskådades syftet. Och det blev till min fördel i slutänden. Börjar någon anmäla hit och dit så borde det uppmärksammas.



    Jag påtalar det igen... Jag kan inte för mitt liv förstå hur någon domstol kan utdömma 4 h varannan vecka som ett bra umgänge.. Jag kan se hundra olika lösningar som hade vari bättre för alla.. Inte minst daddys dotter.



    Dessvärre verkar det vara någon konstig standard. Min 9-åring har en klasskompis som bara får träffa sin pappa just så. Pappan träffade en annan kvinna.. Och lämnade mamman efter 20 års äktenskap... Och nu är pappan inte tillräckligt bra som pappa, enligt mamman och tingsrätten. Mamman är skitnöjd med beslutet.. När jag frågade henne varför hon skaffat 4 ungar med mannen samt vari gift med honom så länge om han nu var så värdelös pappa.. Blev hon asförbannad och tyckte jag var partisk med pappan.. Hennes barn tålde faktiskt inte sin pappa längre!!!? Snacka om att projicera.. Hon hejjar inte på mig lägngre! ;-)



    som jag också påtalat tidigare så förstår jag Daddys sorg och maktlöshet. Inte svårt alls. Men Daddy väljer ju att själv att "sticka ut hakan" och vara precis så kategorisk nästan kolerisk i allt som har med kvinnor att göra. Det är väldigt mycket dramaqueen över Daddy.. Och väldigt nära till påhitt och egna tolkningar. Det gör mig skeptisk... vilket jag hoppas framgår..



    Malladralärdomavverklighetenbralla

    2009-03-16 | 20:08:40
    Bloggadress: http://desperatenotwives.blogspot.com
  • daddy säger:

    Jag vill först av allt säga att Jag och Malla är fullständigt överrens om vikten av ordentliga utredningar på familjerätterna. Om jag fått samma grundliga utredning som hon fick hade utredningen inte rekommenderat det som nu blev fallet.



    Jag fick efter att ha kämpat i 2,5 år slutligen min dag i rätten. Under dessa 2,5 år fick jag inte träffa min dotter utan övervakning och ofta gick det flera månader emellan. En gång ringde socialsekreteraren ansvarig för mitt fall och upplyste mig om att 4 timmar VARJE helg inte kunde komma på fråga. Då jag frågade varför sa hon bara kort..."Vi måste ju ta hänsyn till mammans rätt att ha en hel helg också". Jag fick inte fram ett ord.



    I domen från huvudförhandlingen står, Mamman har ett inte obetydligt ansvar i den uppkomna konflikten. (alla ni som förstår lagspråk vet vad det betyder). Mamman har ingen grund för sin polisanmälan, Hon har försvårat samarbetet genom att i över ett år vägra kommunicera, fadern är den förmodat bästa vårdnadshavaren med tanke på barnets behov av bägge föräldrar. Dock har barnet spenderat mest tid med sin mor och därför ges enskild vårdnad till modern. Mitt umgänge sattes till 4 dagar i månaden, 2 veckor på sommaren samt 3 dagar varannan jul och varannat nyår.



    Jag måste dock få fråga båda Malla och Anna, Var någonstans ljuger jag? Var uttrycker jag hat mot kvinnor som grupp? Tvärtom har jag i flera inlägg hyllat kvinnor som förtjänar det. Senast i inlägget Psychodad som följer rätt efter detta.



    Skulle jag hata kvinnor? Det är ju som att påstå att jag skulle hata den dotter som jag gör all den här skiten för. Hur fan får ni ihop det?



    Och Lennart, läs mitt senaste inlägg som jag precis postade så förstår du nog bättre vad jag menar.



    Jag vill dock tacka samtliga som deltar i vår lilla debatt. Roligt att den äntligen vaknar till ordentligt på min lilla blogg.



    //Daddy

    2009-03-16 | 21:10:02
    Bloggadress: http://daddys.blogg.se/
  • Malla säger:

    Bra att vi är överens om något Daddy! ;-)



    jag tycker du var väldigt föraktfull och fördomsfull om vem jag var utifrån mina åsikter om dina åsikter. Och det väldigt direkt. Dessutom läste du konstant fel, i vad jag skrev.



    Malladiskussioerärkulbralla

    2009-03-16 | 21:34:14
    Bloggadress: http://desperatenotwives.blogspot.com
  • daddy säger:

    Detta är från din allra första kommentar i denna tråd malla:





    Jag vet ingenting om din bakgrund. Men det jag läst senaste månaden får mig faktiskt att fundera på din lämplighet som förälder.

    Du är onynserad och beredd till attack, snarast möjligt. Du är arg, ledsen, förtvivlad och anser att det är andras fel.



    När jag efter att ha blivit falskt anklagad för att vara psykiskt sjuk, alkoholist, farlig, hotfull blev fråntagen rätten...man kan kalla den mänsklig, eller gudomlig beroende på läggning....att överhuvudtaget få bevisa min lämplighet som förälder. När jag som brottsoffer för följande brott vägras rättvisa:

    Egenmäktighet med barn

    Falsk tillvitelse

    Förtal

    Grovt tjänstefel

    Hets mot folkgrupp:

    Kidnappning, alt. människorov

    Maktmissbruk

    Medhjälp till kidnappning

    Myndighetsmissbruk

    Ofredande

    Olaga frihetsberövande

    Olaga tvång

    Osant intygande

    Urkundsförfalskning

    Ärekränkning

    Övergrepp i rättssak

    Mened



    Är det hårt att få sånt i ansiktet. Jag är inte mer än människa, sorry.

    2009-03-16 | 22:09:31
    Bloggadress: http://daddys.blogg.se/
  • Mia säger:

    Moa sa,



    "Man blundar för den psykologiska problematiken"



    Jag delar denna uppfattning och har samma erfarenhet som du, en aha-upplevelse som blev ett paradigmskifte i mitt liv.



    Och för mig är det helt oförståligt att det är mer kontroversiellt att säga att den som misshandlar (fysiskt och/eller psykiskt) gör det för att denne med största sannolikhet lider av en psykisk störning än att hävda att bara män gör det, för att de är män??? Så jag tänker fortsätta "lobba" för min övertygelse liksom vissa/många/alla? feminister lobbar för sin. Men jag hoppas att andra inte ska känna att jag försöker tvinga på dem min uppfattning.



    För mig är inte diagnosen ett skällsord som jag häver ur mig i syfte att stämpla, smutskasta eller såra, utan ett redskap för att förstå och hantera min verklighet (utan hat och bitterhet).









    2009-03-16 | 22:16:38
  • Malla säger:

    Daddy..



    Den där listan kunde jag ha skrivit.. Det är ungefär samma dignitet på anklagelser jag fått slängda på mig.



    Du och jag har helt klart olika förhållningssätt att hantera idiotin man plötsligt snurrar runt i... en karusell som bara snurrar snabbare och snabbare och förstör mer och mer. Men det finns hjälp att få.. Och det är att se till att skapa sig verktyg att inte kunna bli nådd av galningen. Betydligt mycket svårare när barn är inblandade. Men det är inte omöjligt.



    Och generellt så vet vi nog, vi som är drabbade att det finns en diagnos att luta sig på... Men att slänga ur sig den i tid och otid är något man förlorar på. Det är oseröst och det gör att debatten liksom avstannar.



    För till syvene och sist så är det så att vi har skaffat barn med en människa... Och hur galen/diagnostiserad den människan än är.. Så är det vår förbannade skyldighet.. Vi som nu är så friska.. Att se till att även den "skruvade" föräldern också får vara förälder.



    Mallavettombarnsomblivitslagnaavsinpappasomändålängtarbralla

    2009-03-16 | 22:50:18
    Bloggadress: http://desperatenotwives.blogspot.com
  • daddy säger:

    Det är inget jag behöver bekymra mig om. Det sköter staten om alldeles själv. I mitt fall är det den icke skruvade föräldern som inte får vara förälder. Däri ligger den stora skillnaden mellan våra case.

    2009-03-16 | 22:54:16
    Bloggadress: http://daddys.blogg.se/
  • Malla säger:

    Visst.. Det är en vesäntlig skillnad... Men vänder man på steken kan det bli en fördel. ett sätt att påvisa den faktiska orättvisan. Pekar inte just våran bakgrund på att det finns en skillnad i hur mammor respektive pappor blir särskilda i samhället? Jo det vill jag nog påstå..



    Återigen hävdar jag att samarbete och gemensamma aktioner skulle kunna ge mer än att bara kräkas ur sig på en blogg. Därmed inte sagt att jag inte tycker det är okej också.. Man kokar över ibland!



    Mallatvåsidoravettmyntbralla

    2009-03-16 | 23:06:10
    Bloggadress: http://desperatenotwives.blogspot.com
  • Fia säger:

    I´m with you!!!

    2009-03-16 | 23:54:33
    Bloggadress: http://www.sofiapalm.wordpress.com
  • daddy säger:

    Tack Fia.



    Jag vet att ni är många därute. På något sätt måste vi klara att organisera oss för att protestera mot det som sker. Det har dock visat sig vara svårt rent historiskt. Just våra organisationer har en tendens att dra till sig diverse knäppgökar. Jag undrar varför? Kan det vara så att det finns människor som inte vill se oss lyckas månntro?



    Jag har idéerna men saknar resurserna. Dom dräller ju inte direkt pengar över oss på samma sätt som andra "jämställdhetsorganisationer"

    2009-03-17 | 00:12:34
    Bloggadress: http://daddys.blogg.se/
  • Malla säger:

    Daddy..



    Knäppgökar finns överallt! Det gäller bara att hålla dem kort.



    Jag anar vad du menar med "drällandet" av pengar. Dock är det ju så att det "dräller" av ideelt arbetande människor som har arbetat många år med detta. Nysatartade organisationer får mycket sällan det stödet.



    jag tror nog ideelt arbete är det som gäller initialt.



    Mallatrorpåegnaresurserbralla

    2009-03-17 | 11:25:25
    Bloggadress: http://desperatenotwives.blogspot.com
  • pokerpappan säger:

    Din bild på dommaren i inlägget har inte fått tillräckligt med kärlek.



    ÄLSKAR DEN!!!



    Så skönt att få le lite tragikomiskt när man scrollar ner över den absurda bilden.

    2009-03-17 | 11:27:30
  • Mia säger:

    Ops :)



    http://www.dn.se/opinion/debatt/domslut-i-vardnadstvister-pa-helt-falska-kunskaper-1.551650

    2009-03-17 | 21:24:15
  • daddy säger:

    Ja tänk vad dom plötsligt kommer på saker alla experter. Om barn glömmer så lätt, varför kom då min ett åriga dotter rusande rätt in i min famn strålande glad, efter vi hade hindrats av mamma, och familjerätt att ses i tre månader? Hon kramade mig så hårt och länge att jag trodde hon aldrig skulle släppa. Likaså när vi efter 4 timmar skiljdes så fick jag henne gråtande sliten från min famn, av dessa ömma personer som på regeringens uppdrag arbetar med barnens bästa för ögonen.



    Puckon!!!

    2009-03-18 | 01:45:24
    Bloggadress: http://daddys.blogg.se/
  • Mia säger:

    Blev lite förvirrad. Detta "Ops" postade jag 09-03-15, 23:44:37. Det är väl en sak att man citerar men detta kändes inte ok. Att saker postas rykt ur sitt sammanhang i "mitt namn".

    2009-03-19 | 12:31:01
  • daddy säger:

    Menar du att länken ovan har postats av någon annan i ditt namn?

    2009-03-19 | 15:37:23
    Bloggadress: http://daddys.blogg.se/
  • Mia säger:

    länken 090317 21.24:15 ja

    2009-03-19 | 15:51:08
  • daddy säger:

    Personen har postat från din IP adress. Du får sätta lösenord på datorn verkar det som.

    2009-03-19 | 18:13:42
    Bloggadress: http://daddys.blogg.se/
  • Mia säger:

    Konstigt ingen annan har varit i denna lägenhet den senaste veckan och jag har inte sett några märken efter inbrott?



    Men jag kommer hur som inte skriva mer på denna blogg. För er som undrar varför så kika på inläggen under i följande länk:



    http://daddys.blogg.se/2009/march/utkast-den-feministiska.html



    2009-03-19 | 20:41:02
  • Lilla My säger:

    2009-03-19 | 20:51:41
Kommentera inlägget här: